Syftet med det här projektet är att göra en paleoekologisk studie för att utvärdera om makrofossilanalys kan användas som självständigt redskap för att göra en miljöbeskrivning av sedimentborrkärnan från Lina myr, samt att se om det finns tillräckligt material i borrkärnan för att göra kol-14 dateringar. Makrofossil är alla spår av djurliv och växtliv i jordlagren som man kan observera okulärt, exempelvis fröer, benrester och träkol. Genom att studera makrofossil så är det möjligt få en bild av resursutnyttjandet i ett område eller se spår av biologiskt liv. Projektet baseras på material som kommer från Lina myr som ligger på den östra delen av Gotland. Området är ca 900 hektar stort och ligger på en kalkstensgrund. Under hösten 2016 påbörjades ett projekt med syfte att undersöka landskapets och människans interaktion i området med fokus på Lina myr där landskapsförändringar som skett under 8 000 år ska studeras med hjälp av olika metoder. Studierna kombinerar paleoekologiska, arkeologiska och samhällsgeografiska perspektiv.  Genom våtsiktning och med hjälp av mikroskop studerades material från borrkärnan tagen vid Lina myr. Ett fåtal fröer hittades tillsammans med en del insektsdelar och molluskskal. Förhoppningen var att hitta material för en kol-14 datering, men endast mycket små delar träkol hittades och de flesta av fröerna var inte lämpliga för datering. Tolkningen av de artbestämda fröernas ekologi resulterade i slutsatsen att det funnits vatten i området länge som varit sött och/eller bräckt. Detta antagande stärktes av fynd av Chara som återfanns i prover från nästan alla lager. Dock fanns det för lite material för att göra en miljöbeskrivning av området. En rekommendation var att även utföra en diatoméanalys och eventuellt även en pollenanalys, för att få en tydligare bild av landskapsutvecklingen.

De senaste 50 åren har intensifieringen av jordbruket ökat i takt med maskinernas framfart. Detta på bekostnad av att livsviktiga biotoper för djur och växter försvunnit, då åkerlandskapet blivit allt mer homogent. Skogen och jordbrukslandskapet är två av de artrikaste landskapstyperna och utgör idag störst hot för Sveriges rödlistade arter. Undersökningsområdet ligger i nordvästra Skånes åkerlandskap och uppsatsen behandlar jordbruksmarkens öppna fält och dess utveckling. Uppsatsen belyser även skillnader mellan små- och medelstora jordbruk jämfört med storjordbruk i ett område bestående av Fleninge, Kropp, Holk och Rosendal, belägna i nordöstra Helsingborgs kommun. Undersökningsområdet är intressant för att studera olika markägares förhållningssätt till jordbruksmarken. En GIS-analys över områdets landskapsutveckling av öppna fält, trädrader och habitatöar presenteras för åren 1947, 1965 och 2017. Analysen visar att medelstorleken på de öppna fälten, betesmarken och åkermarken i båda undersökningsområdena har mer än fördubblats på 70 år, med störst förändring på storjordbruket. Det syns även tydligt att antalet fält successivt minskat med åren då 197 fält har försvunnit på de små- och medelstora jordbruken samtidigt som 69 försvunnit i storjordbruksområdet. En genomsnittlig minskning av trädrader, med cirka 129 meter per år, sker på det små- och medelstora jordbruket, där minskningen är störst. Habitatöarna går från att ha varit vanligare inom storjordbruket till att merparten försvinner under undersökningsperiodens senare del. På det små- och medelstora jordbruket ökar antalet habitatöar även om en stor andel habitatöar avlägsnas, så tillkommer många. År 2017 finns totalt 99 habitatöar i undersökningsområdet, vilket innebär en minskning med cirka 0,4 habitatöar per år. Habitatöarna har dock varit svåra att analysera, detta ser dock ut att hänga samman med att glesa typer av trädrader tillkommer där, vilka enligt gängse kategoriseringskriterier inte räknas till trädrader utan blir individuella habitatöar. Denna utveckling har troligen en negativ inverkan på den biologiska mångfalden i området. Då minskning av habitat och biotoper är ett av de största hoten för biodiversiteten och arters utrotning är det grundläggande att jordbruket istället bidrar till bevarande av arter för en hållbar framtid.

Climate change has repeatedly been framed as the defining issue of the Anthropocene and with the Arctic changing at unpreceded speed need is high for a profound understanding of the Northern Swedish landscape. Northern Swedish aeolian sand dunes have been impacted by climatic changes throughout time. Their location, orientation and geomorphometry can therefore be used to explore past wind patterns and dune activity. By systematically and spatially mapping the dunes, patterns in location can be illustrated, dune orientations investigated, the dunes’ geomorphometry characterised and sediment sources determined. Based on this knowledge, insight in landscape development along with a better understanding of long-term landscape (in)stability in Northern Sweden can be gained. This M. Sc. thesis sets out to summarize useful concepts to understand the formation of Northern Swedish aeolian sand dunes and to derive its implications for understanding landscape development. Based thereon, it deduces the strong need to systematically and spatially analyse aeolian sand dunes in Northern Sweden. The use of geographic object-based image analysis (GEOBIA) allows for the detection of potential dune locations over a large area and provides defined and reproducible mapping boundaries. Polygons are created by segmenting a residual-relief separated digital elevation model (DEM) as well as slope and curvature data. The multi-resolution segmentation provides best results with a scale parameter of 15 and a homogeneity criterion of 0.1 for the shape criterion, as well as 0.5 for the compactness criterion. A rule-based classification with empirically derived parameters accepts on average 2.5 % of the segmented image objects as potential dune sites. Subsequent expert-decision confirms on average 25 % of the classified image objects as identified dune locations. The rule-based classification provides best results when targeting a smaller area as this allows for less variability within the dune characteristics. The investigation of expert-accepted dune locations confirms a prevalence of parabolic dune forms, reveals the coexistence of simple dunes with large coalesced systems, exemplifies variation in dune orientation and highlights that the majority of dunes are supplied by glaciofluvial deposits. By mapping Northern Swedish aeolian sand dunes and investigating their meaning for landscape development, this thesis furthermore contributes to closing the gap identified for research on Northern Swedish aeolian sand dunes. / Den första associationen till sanddyner är säkert Sahara snarare än norra Sverige. Ändå är dessa fossila sanddyner också mycket relevanta och intressanta att studera. De kan analyseras i samband med det omgivande landskapet och dess orientering. Dessa egenskaper hjälper till att identifiera mönster i landskapsutveckling. Detta och på grund av dynarnas relativt gamla ålder kan slutsatser om landskapets (in)stabilitet på geologiska tidsskalor dras. Detta är mycket användbart eftersom det kan ge insikter om hur klimatet såg ut under tiden som sanddynerna bildades - perioder där människor ännu inte har bevittnat klimatet. Kunskap som till exempel hur klimatet som rådde för länge sedan såg ut kan användas bland annat för att uppskatta hur landskapet kommer förändras i framtiden till följd av klimatförändringar. Trots dessa användbara egenskaper hos sanddynerna har lite forskning gjorts hittills. Det här examensarbet försöker motverka detta kunskapsgap och kartlägger sanddyner i norra Sverige med hjälp av geografisk objektbaserad bildanalys (geographic object-based image analysis, GEOBIA). Det innebär att bildmaterial och digitala höjdmodeller frigjorda från vegetation automatiskt analyseras med hjälp av algoritmer. Fokus här är inte på att analysera enskilda pixlar. Snarare grupperas pixlar med liknande egenskaper så som lutning (slope), krökning (curvature) och spektralegenskaper. Dessa blir sedan grunden för analysen. Möjliga sanddyner upptäcks semi-automatiskt så att deras position och orientering sedan kan analyseras. Den kunskap som erhållits på detta sätt utgör grunden för vidare forskning. Ett annat mål är att bidra till en djupare förståelse kring landskapsutvecklingen i norra Sverige. Det är viktigt att komma ihåg att detta är ett område som särskilt påverkas av klimatförändringar. En ökad kunskap om landskapets tidigare klimatrespons kan därmed bidra till att förutsäga framtiden för denna region. Förutom att öka kunskapen kring sanddyner i norra Sverige hjälper det här mastersarbetet även till att utvidga användningen av GEOBIA inom geomorfologiska studier.