Syftet med det här projektet är att göra en paleoekologisk studie för att utvärdera om makrofossilanalys kan användas som självständigt redskap för att göra en miljöbeskrivning av sedimentborrkärnan från Lina myr, samt att se om det finns tillräckligt material i borrkärnan för att göra kol-14 dateringar. Makrofossil är alla spår av djurliv och växtliv i jordlagren som man kan observera okulärt, exempelvis fröer, benrester och träkol. Genom att studera makrofossil så är det möjligt få en bild av resursutnyttjandet i ett område eller se spår av biologiskt liv. Projektet baseras på material som kommer från Lina myr som ligger på den östra delen av Gotland. Området är ca 900 hektar stort och ligger på en kalkstensgrund. Under hösten 2016 påbörjades ett projekt med syfte att undersöka landskapets och människans interaktion i området med fokus på Lina myr där landskapsförändringar som skett under 8 000 år ska studeras med hjälp av olika metoder. Studierna kombinerar paleoekologiska, arkeologiska och samhällsgeografiska perspektiv.  Genom våtsiktning och med hjälp av mikroskop studerades material från borrkärnan tagen vid Lina myr. Ett fåtal fröer hittades tillsammans med en del insektsdelar och molluskskal. Förhoppningen var att hitta material för en kol-14 datering, men endast mycket små delar träkol hittades och de flesta av fröerna var inte lämpliga för datering. Tolkningen av de artbestämda fröernas ekologi resulterade i slutsatsen att det funnits vatten i området länge som varit sött och/eller bräckt. Detta antagande stärktes av fynd av Chara som återfanns i prover från nästan alla lager. Dock fanns det för lite material för att göra en miljöbeskrivning av området. En rekommendation var att även utföra en diatoméanalys och eventuellt även en pollenanalys, för att få en tydligare bild av landskapsutvecklingen.