Syftet med uppsatsen är att studera vegetationsutvecklingen och dess förändringar i Finja med hjälp av pollenanalys. De frågor jag önskade få svar på var om det fanns några spår av en vikingatida storgård i Finja, samt eventuella spår av betydande djuruppfödning i området. Finja är rik på fornlämningar från brons-, järnålder och meddeltid, som bekräftar min tes om att Finja/ Mölleröd haft en betydande roll i området runt Finja sjön, troligtvis med odling och handel längs Almaån. En paleoekologisk analys genomfördes från en lagerföljd från Vånga mosse, Finja. Totalt togs fyra meter torvprov upp ur mossen. I den översta metern plockades fjorton prover ut till analys. Två 14C dateringar visade vilket tidsspann proven befann sig i. Cirka 600 pollen räknades från varje prov som sedan sammanställdes i olika pollendiagram som visar förändringarna i vegetationen mellan 660 e.Kr. – 1587 e.Kr. Vånga mosse visar på kontinuerlig markanvändning under hela den undersökta perioden. Stora förändringar kan ses i pollenkurvorna för odlingsindikatorerna från provets början som ökar till höga värden vid mitten av 700 talet e.Kr. med Secale (råg) som största indikator.  Förändringen visar att området haft en betydande odlingsverksamhet i cirka 150 år under vikingatiden, vilket styrker tesen om en storgårdsetablering i Finja under denna period. Efter odlingsuppgången minskar aktiviteterna i området, dock med fortsatt kontinuitet i både odling- och betesmarker. Området runt Vånga mosse genomgår en kraftig röjning från tidigt 1000 tal e.Kr. till cirka 1200 e.Kr., tillsammans med en expansiv nyodlingsperiod från 1000 e.Kr., som kan ses i båda sädesarterna i diagrammen. Detta resultat tillsammans med andra historiska indikatorer visar på en permanent etablering i Finja vid slutet av 900 e.Kr. Under de nästkommande århundrandena kan ytterligare två nyodlingstoppar ses, en vid mitten av 1000 talet e.Kr. som eventuellt kan kopplas samman med upprättandet av kyrkan, och en vid början av 1200 talet e.Kr.