• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 28
  • 1
  • Tagged with
  • 29
  • 29
  • 12
  • 11
  • 7
  • 5
  • 5
  • 5
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Prästeståndet och äktenskapsrätten : Consistorium regnis behandling av äktenskapsmål 1642-1697

Landin, Erik January 2014 (has links)
No description available.
2

Utomäktenskaplig sexualitet i Orust och Tjörns häradsrätt : Från 1662 till 1778

Hedlund, Sofie January 2012 (has links)
No description available.
3

Vardagssysslor och rättspraxis : En studie om kvinnor vid Norra Åsbo häradsrätt under åren 1680 och 1681

Arnesson, Malin January 2015 (has links)
Studien bygger på hur kvinnorna vid Norra Åsbo häradsrätt framkommer i domboken under åren 1680 och 1681. I förhållande till tidigare forskning har en diskussion förts gällande om kvinnan var underordnad mannen och i så fall hur detta har framkommit i domboken. Yvonne Hirdmans genusteori har använts för att studera dikotomier, det vill säga motsatserna mellan manligt och kvinnligt samt hierarkin mellan könen. De ärenden som kvinnorna hade störst delaktighet i var de rörande ekonomi, affärer, arv och stöld. Ärenden rörande trolovning, lägersmål, ärekränkning och fysiskt våld har också framkommit i domboken. Enligt dansk lag hade kvinnorna rätt att föra sin egen talan vid tinget men de behövde inte närvara. I studien har det framkommit att kvinnorna, om så i små mängder, kunde ansvara för männens affärer och ärenden vid tinget.  Det har också framkommit att männen oftast förde kvinnornas talan.
4

Barnstjärnorna på slottet : En studie om barn i konsten på Drottningholm

Sandberg, Lotta January 2016 (has links)
Hur har konstnärer skildrat barn utifrån vem de var och när de levde? Min undersökning begränsar sig till sex målningar i tre rum på Drottningholms slott. Tidsmässigt handlar det om nästan hundra år, från sent 1600-tal till sent 1700-tal. Jag har studerat hur David Klöcker Ehrenstrahl, Gustaf Lundberg, Johan Pasch och Carle van Loo skildrat kungliga barn, anonyma barn, och i ett fall konstnärens egen dotter. Uppsatsen har en historisk och idéhistorisk kontext, men jag tar även in den rumsliga miljön som konstverken är en del av samt beställarrollen. Konstverkens ikonografi har varit viktig, liksom den generella synen på barnen för tiden. Skönhets- och karaktärsideal har varit en annan ingång. Genom att ingående studera den inneboende symboliken i dessa gestaltningar av barn, som delar i stora allegoriska målningar och som regelrätta porträtt, har jag belyst likheter och skillnader över tiden. Min viktigaste källa är konstverken i sig, som jag närgånget studerat på plats. Jag har också haft nytta av tidigare forskning inom ämnet, så som Karin Sidéns avhandling om barnporträtt i svensk stormaktstid, Allan Ellenius forskning om Ehrenstrahls bildidéer samt Anne Banérs texter om synen på barndomen. Jag har velat bidra med mer djupgående analyser av barnen som förekommer i konsten på Drottningholm, som därmed blir del av hela slottets inredningstankar och illustrerar ett helhetskoncept, men utifrån rum med olika funktioner och utifrån olika tidsepoker. En röd tråd i uppsatsen är graden av realism. Som bland andra Ellenius påpekat ökade graden av realism ju längre ned på samhällsstegen som den avbildade stod, vilket gäller barn såväl som vuxna. Med detta som utgångspunkt har jag fäst särskild vikt vid ett anonymt barn som jag inte hittat något skrivet om tidigare. Detta kan bero på att mycket av forskningen om Ehrenstrahls allegorier utgått från hans egna beskrivningar och han säger ingenting om detta barn utöver att det håller i en sköld. Jag argumenterar för att barnet, som är målat mer omsorgsfullt och realistiskt än de flesta andra i hans allegorier, är målat efter levande modell. Min hypotes, som jag sökt bevis för, men som fortfarande inte kan styrkas till fullo, är att denna modell var Ehrenstrahls barnbarn Karl Wattrang.
5

Häxor i periferin : Trolldomsprocesser i Småland 1604-1619.

Dürango, Ida, Swahn, Sofia January 2006 (has links)
Häxor i periferin. Trolldomsprocesser i Småland 1604-1619. Uppsatsen undersöker de tidiga trolldomsprocesserna i Småland. Det är en kvalitativ fallstudie som undersöker rättspraxis med en genusteoretisk utgångspunkt, under perioden 1604-1619. Studien analyserar sjutton fall av trolldom samt de nyare rättsbruken vilket kompletteras med en omfattande kontextbeskrivning. Teorin grundar sig i Yvonne Hirdmans genussystem med de två bärande logikerna dikotomi och hierarki, samt en tredje logik om rangordning inom könen. I teorin kan man även finna ett struktur- och aktörsperspektiv. Syftet med studien är att undersöka trolldomsprocesser så som de tog sig uttryck i ett perifert område under tidigt 1600-tal. Studien är uppbyggd kring tre frågeställningar: - Vad ansågs utgöra de specifika brotten i trolldomsmålen? - Vilka var aktörerna som agerade inför rätten (svarande, kärande samt vittnen) och vad kännetecknar dem utifrån kategorier som ålder, social ställning, civilstånd, kön etc.? - Vilka genusuppfattningar ger de agerande i rätten (svarande, kärande, vittnen samt den dömande instansen) i trolldomsprocesserna? Specificeringen av brotten är kategoriserade i rykte om trolldom, vidskepelse, signeri och lövjeri samt förgörning. Studien visar att de flesta som är anklagade för trolldom är kvinnor, det konstateras dock att män oftare än kvinnor är aktörer på tinget genom att vara de som anklagar, företräder och vittnar. Rättsfallen visar en tydig hierarki där mannen är överordnad kvinnan, vilket även visar på en dikotomisering, där manligt och kvinnligt hålls isär. Kvinnan beskrivs sällan som en egen individ i rättsprotokollen utan har benämningar som någons hustru. Rangordningen inom det egna könet blir också tydlig i männens fall, då präster och äldre män tenderar att ha mer inflytande. Samt i kvinnornas fall genom att det skrivs om dannekvinnor, rediga och ärbara, i motsats till de trollkunniga.
6

Häxor i periferin : Trolldomsprocesser i Småland 1604-1619.

Dürango, Ida, Swahn, Sofia January 2006 (has links)
<p>Häxor i periferin. Trolldomsprocesser i Småland 1604-1619.</p><p>Uppsatsen undersöker de tidiga trolldomsprocesserna i Småland. Det är en kvalitativ fallstudie som undersöker rättspraxis med en genusteoretisk utgångspunkt, under perioden 1604-1619.</p><p>Studien analyserar sjutton fall av trolldom samt de nyare rättsbruken vilket kompletteras med en omfattande kontextbeskrivning.</p><p>Teorin grundar sig i Yvonne Hirdmans genussystem med de två bärande logikerna dikotomi och hierarki, samt en tredje logik om rangordning inom könen. I teorin kan man även finna ett struktur- och aktörsperspektiv.</p><p>Syftet med studien är att undersöka trolldomsprocesser så som de tog sig uttryck i ett perifert område under tidigt 1600-tal.</p><p>Studien är uppbyggd kring tre frågeställningar:</p><p>- Vad ansågs utgöra de specifika brotten i trolldomsmålen?</p><p>- Vilka var aktörerna som agerade inför rätten (svarande, kärande samt vittnen) och vad kännetecknar dem utifrån kategorier som ålder, social ställning, civilstånd, kön etc.?</p><p>- Vilka genusuppfattningar ger de agerande i rätten (svarande, kärande, vittnen samt den dömande instansen) i trolldomsprocesserna?</p><p>Specificeringen av brotten är kategoriserade i rykte om trolldom, vidskepelse, signeri och lövjeri samt förgörning. Studien visar att de flesta som är anklagade för trolldom är kvinnor, det konstateras dock att män oftare än kvinnor är aktörer på tinget genom att vara</p><p>de som anklagar, företräder och vittnar. Rättsfallen visar en tydig hierarki där mannen är överordnad kvinnan, vilket även visar på en dikotomisering, där manligt och kvinnligt hålls isär. Kvinnan beskrivs sällan som en egen individ i rättsprotokollen utan har</p><p>benämningar som någons hustru. Rangordningen inom det egna könet blir också tydlig i männens fall, då präster och äldre män tenderar att ha mer inflytande. Samt i kvinnornas fall genom att det skrivs om dannekvinnor, rediga och ärbara, i motsats till de trollkunniga.</p>
7

Det ärofyllda spelet : En studie av mäns och kvinnors ord, känslor och handlingar vid konfliktsituationer i 1680-talets Gävle

Skilström, Erika January 2011 (has links)
No description available.
8

Skånska krigets efterverkningar : Att leva i efterkrigstid

Liljeberg, Johanna January 2015 (has links)
Skånelandskapen är en mycket omdiskuterad landsdel i Sverige. Norra Åsbo var ett gränsområde mellan Skåne och Småland under skånska kriget 1675-1679 vilket gjorde bygden till ett utsatt område. Gränsbygden blev plundrad och bränd av både svenskar, danskar och snapphanar, många förlorade allt de ägde. Norra Åsbos dombok från 1680 innehåller mycket information om trakten och hur människorna påverkades och använde krigets omfattning på tinget vid rättsfall. Hur hanterades denna traumatiserade händelse av allmogen och av överheten? Söktes rättvisa, försoning eller sattes händelsen helt enkelt i skymundan för att glömma vad som hänt? Studien har gjorts för att söka efter hur kriget behandlats och omtalats på tinget.
9

En kvinnlig framgång : Debatten om kvinnlig tronföljd under 1600-talet och under 1900-talet / A female success : The debate over female succession to the throne in the 17th and 20th centuries

Flädermo, Charlotta January 2022 (has links)
A female success The debate over female succession to the throne in the 17th and 20th centuries The purpose of the essay was to analyse how the discussion and attitude was towards femalesuccession to the throne before her accession to the throne. The timeperiod I chose toinvestigate is the 17th centyry, the time before Kristina´s accession to the throne, and the 20thcentury until 1980, when our current succession order came into force, which concerns ourCrown Princess Victoria. That way I saw if there was any change in opinions regarding thefact that is a woman who assumes the throne. My method has been to study previous researchand parlimentary protocols to get answears to the questions. As a theory, I have started fromthe two concepts of gender segregation and hierarchy. The debate of female succession to thethrone and the debate on change to the succession order can be seen from a genderperspective, which ones were positive or negative to the introduction of female succession.The analyse showed that in the 16th century and a bit into the 20th century, women wereconsidered to be subordinate sex. It was thought that the woman could not or would not ruleover a kingdom or over the man. It was important to have male regent. But somewhere in themiddle of the 20th century, there was a change from a gender perspective when talking aboutfemale succession to the throne. Who wanted to make the woman visible, lift her out of onesubordinate position in society. That the debate took a long time before a change in thesuccession order was due to a parallell discussion about a republic rather then of equalsuccession to the throne.
10

Bekännelser inför döden under svenskt 1600-tal : En mikrohistorisk analys av domboksbekännelser i Östra härad i Småland och Snevringe i Västmanland

Ruotimaa, Paulina January 2022 (has links)
No description available.

Page generated in 0.0647 seconds