No description available.

Skånelandskapen är en mycket omdiskuterad landsdel i Sverige. Norra Åsbo var ett gränsområde mellan Skåne och Småland under skånska kriget 1675-1679 vilket gjorde bygden till ett utsatt område. Gränsbygden blev plundrad och bränd av både svenskar, danskar och snapphanar, många förlorade allt de ägde. Norra Åsbos dombok från 1680 innehåller mycket information om trakten och hur människorna påverkades och använde krigets omfattning på tinget vid rättsfall. Hur hanterades denna traumatiserade händelse av allmogen och av överheten? Söktes rättvisa, försoning eller sattes händelsen helt enkelt i skymundan för att glömma vad som hänt? Studien har gjorts för att söka efter hur kriget behandlats och omtalats på tinget.

I uppsatsen undersöks den period då den svenska ekonomin uppnår den fulla sysselsättning som sedan blev normen för hela efterkrigstiden. I arbetet genomförs en sammanställning av fackföreningarnas arbetslöshetsstatistik som publicerats i Sociala meddelanden varje månad under perioden 1935-1948. Materialet har därefter bearbetats och utifrån förbundsredovisningen har arbetslöshetsserier skapats för sju av industrins delbranscher. Utifrån bearbetningen sammankopplas arbetslöshetsstatistiken för respektive sektor med de uppgifter om förädlingsvärden, sysselsättning och löner som publicerats i den officiella industristatistiken och som ett resultat av arbetet med svenska historiska nationalräkenskaper. Med hjälp av materialet prövas två hypoteser som kan härledas från den  Nykeynesianska teorin för arbetsmarknaden. Den första hypotesen berör sambandet mellan löneutrymme, löner och arbetslöshet. Enligt teorin måste lönerna växa i takt med den Harrod-neutrala teknologiska utvecklingen; vilken operationaliseras som totalfaktorproduktiviteten dividerad med arbetskostnadens andel av produktionsresultatet, för att arbetslöshet ska förbli oförändrad. Den andra hypotesen avser förhållandet mellan resursutnyttjande(arbetslöshet) och nominell löneinflation. Enligt teorin ska det fall då en ökning av resursutnyttjandet inte medför någon ökad löneinflation tolkas som att arbetsmarknadens funktionssätt förbättrats. De två hypoteserna prövas för respektive delbransch och för industrin som helhet. Resultatet från undersökningen är att lönerna i förhållande till löneutrymmet och sambandet mellan resursutnyttjande och löneinflation för hela industrin båda pekar i den riktning som förväntas under en period då arbetslösheten sjunker mycket kraftigt. För de respektive delbranscherna är mönstret emellertid mer varierat. Slutligen framhålls att den tidigare historieskrivningen över den svenska arbetsmarknadens utveckling bör nedtonas till förmån för en ny kronologi där den process som sammanbinder mellan- och efterkrigstiden ges större utrymme. / In the thesis the period when Sweden became a full employment society is examined. Starting off the study the union’s unemployment figures are collected from the monthly publication “Sociala meddelanden” during the period 1935-1948. Thereafter, starting from the division into different trade unions the material is processed and unemployment figures for seven industry groups are created. From the division into industry subsectors the unemployment figures are subsequently linked to the records of value added, employment and wages that has been published in the official industry statistics and as a result of the efforts to construct Swedish historical national accounts. Two hypotheses that can be derived from the New Keynesian theory of the labor market are then tested against the material. The first hypothesis pertains to the relation between the warranted wage, wages and unemployment. According to the theory wages can only grow in tandem with Harrod-neutral technological growth for unemployment to remain unaffected. The second hypotheses relates to the relationship between the level of resource utilization(unemployment) and nominal wage inflation. According to the theory the case when an upturn in the resource utilization is accompanied by unchanged nominal wages should to be interpreted as an improvement in labor market performance. The two hypotheses are tested for the seven subsectors and for the industry as a whole.    The outcome of the study is that the growth of wages in relation to the warranted wage as well as the relationship between resource utilization and nominal wage inflation point in the direction of an improvement in labor market performance for the industry as a whole during the period when full employment was achieved. For the seven subsectors however, the results are more scattered. In closing I argue that the previous historiography should be deemphasized to the benefit of a chronology that instead stretches the interconnectedness between the inter- and postwar development in order for a richer understanding of the path towards full employment in Sweden to be reached.