Global ETD Search

1	Bekännelser inför döden under svenskt 1600-tal : En mikrohistorisk analys av domboksbekännelser i Östra härad i Småland och Snevringe i Västmanland Ruotimaa, Paulina January 2022 (has links) No description available. 1600-tal döden bekännelser Snevringe Östra härad stormaktstid History Historia
2	Definitionen av tortyr och fallet Gui Minhai : Är tvingade bekännelser att klassificeras som tortyr? Forssén, Clara January 2021 (has links) Mänskliga rättigheter är en central del i en rättsstat och av stor betydelse för befolkningen i många länder. Exempel på mänskliga rättigheter är rätten till liv och en rätt att inte bli torterad. Förbudet mot tortyr regleras i FN:s tortyrkonventionen och innebär ett förbud att utsätta en individ för någon form av omänsklig och tortyrliknande behandling. I uppsatsen är mänskliga rättigheter och tortyrbegreppet i fokus, och syftet är att avgöra om (forced confessions) är att klassificeras som tortyr eller inte. Uppsatsen har även som syfte att besvara frågeställningar angående om Kina bryter mot tortyrkonventionen i och med användadet av tvingade bekännelser. Uppsatsen går även in djupare i ett försök att definera begreppet tortyr och vad som krävs för ett uppsägande av ett svenskt medborgarskap. Det kopplades samman med den svenske medborgaren Gui Minhai som befinner sig i kinesiskt fängelse och som misstänkts ha blivit ombedd att presentera en tvingad bekännelse. Eftersom Gui ursprungligen är kines har det uppstått en tvist om han ska klassificeras som svensk eller kinesisk medborgare. Metoden som används är framför allt den rättsdogmatiska och ett tillämpande av olika internationella konventioner som alla berör begreppet tortyr. I analysen framkommer bland annat att det finns brister i Kinas definition av tortyr samt att det är en utmaning att bevisa att mental misshandel förekommer. Av uppsatsen framgår det även att det finns vissa kriterier för ett avsägande av det svenska medborgarskapet. Mänskliga rättigheter tortyrkonventionen tortyr Gui Minhai medborgarskap Law and Society Juridik och samhälle Law Juridik
3	Den religiöst motiverade könsmaktsordningen : En textanalys av Margaret Atwoods The Handmaid’s Tale Malm, Albin January 2018 (has links) Through the history have the women been subordinated to the men, structures that still are present in these days even though feminist movements have tried work against them. One platform that is quite common to use for drawing attention to a certain subject is popular culture. Here the author can disguise their thoughts or highlight them through another context. This brought my attention to Margaret Atwood’s The Handmaid’s Tale where religious symbols are commonly used through the book at the same time as women’s rights are neglected. I wanted to know how these religious symbols are connected to this kind of structures, how they are motivating them. To answer that question I used a text analysis with the focus to find the underlying factors to this kind of use of religious symbols and how the gender roles are built up. I used two kinds of theories, one is Stig Hjarvard’s mediatization theory with the focus on banal religion, and the other is Yvonne Hirdman’s gender theory that are focusing on the view of women through the history. What I found was that Atwood is using religion as a theme to criticize the patriarchal structures in her time and to comment on the use of religious symbols uncontextualized to debate on questions that affects a majority of people, like questions about sexuality, abortion and sexual abuse. popular culture The Handmaid’s Tale religion gender text analysis banal religion gender theory mediatization theory populärkultur En tjänarinnas bekännelser religion genus genusvetenskap textanalys banal religion medialiseringsteorin Religious Studies Religionsvetenskap
4	Det starkaste beviset? : En retorisk studie av juridiska erkännandens övertygande krafter / The queen of evidence? : A rhetorical study of the persuasive powers in judicial confessions Jedestav, Martin January 2021 (has links) This master thesis asks the question “Why are confessions so convincing?”. To provide an answer, I use Austin’s speech act theory to investigate how confessions work within the context of Swedish law. This model was fit for purpose; however, the theory lacks a temporal dimension necessary to understand the mechanisms in play when confessions convince someone. To account for this discrepancy, I use Derek Beach’s process tracing. Given the sometimes-strained relation between law and rhetoric I completed extensive reviews of literature on judicial rhetoric, both historically and contemporary. The current literature suggests that Swedish scholars of law use rhetorical theories more often than expected, however, Swedish scholars of rhetoric seem to interact with law a lot less. One of the findings of this thesis is that a rhetorical perspective, and the perspective from someone outside the field of law, may add significantly to understandings of confessions. Confessions are culturally important and often misunderstood, initially perceived as an unavoidable part of human nature. However, as discussed in this text, confessions are not rooted in human nature, but in cultural conventions, with a historical tradition dating back to the Middle Ages. When researching confessions in general, this paper identifies tensions between three kinds of confessions: religious confessions, juridical confessions, and psychotherapeutic confessions. Ten Swedish judges were interviewed, and 1599 court decisions were analyzed for this paper. Through this material an agreed upon ritual in which confessions become convincing appears. This ritual is however not the only reason why confession become convincing. Confessions can be detailed, coherent, and nuanced, which makes them more believable. The power to convince through confession consists of a complex net of different mechanisms, some based in the law system, and some based in rhetoric. Confessions Judicial rhetoric Speech act theory Austin Rhetorical mechanisms Erkännanden Bekännelser Talaktsteori Övertygande krafter Rättsretorik Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora
5	REEL ME : När home movies flyttar hemifrån – Om vloggar som en del i filmhistorien / REEL ME : When home videos leave home - On vlogs as a part of film history Carlsson Gras, Emelie January 2017 (has links) Amatörfilmandet har med digital teknik fått en explosionsartad utvecklig och ett offentligt rum genom internet. Om amatörfilmer i hem, home movies, främst skapades av familjefadern, så har ny teknik gett upphov till nya grupper av filmskapare då många är unga kvinnor eller barn. Ny teknik har också bidragit till uppluckrade gränser mellan det offentliga och privata samt fört amatörfilmaren närmare den professionella filmskaparen. På YouTube har ett nytt filmyrke vuxit fram, en YouTuber eller vloggare som producerar digitala filmer, även kallade videor eller vloggar. Denna uppsats undersöker ett antal populära vloggar i Sverige på YouTube och sätter dessa i ett filmhistoriskt sammanhang samt visar hur dessa uttryck kan utmana ett mer traditionellt filmskapande. Vlogg video YouTube YouTuber svenska vloggare amatörfilm home movies dokumentärfilm reality autencitet enmannateam bekännelser självbiografi självrepresentation amatör professionell privat offentligt hem familj konsumtion kvinna digital teknik kropp deltagarkultur åskådare cinema of attraction Studies on Film Filmvetenskap

1

Page generated in 0.0696 seconds