De senaste åren har resevloggar ökat i popularitet. Kvinnor, män och även familjer har valt att leva som äventyrare för att utforska världen. Denna studie undersöker hur resevloggarna framställer sina identiteter i filmerna. Undersökningsmaterialet utgörs av två utvalda filmer av två kända resevloggare, nämligen Eva zu Beck och Louis Cole. Med en semiotisk analys undersöks materialet från huvudsakligen ett psykoanalytiskt perspektiv. Ytterligare perspektiv som används är det kulturella och det narrativa. Resultatet visar att risk, utmaning och nymodighet är tre huvudelement i identitetsframställning i resevlogg. Dessa element gör att fokus ligger på vloggarnas inre resa och utmaningen de bemöter snarare än den yttre resan och destinationerna som de besöker. Analysresultatet tyder också på att bilden som framställs om vloggarna är mer eller mindre idealisk och skapad i syfte att lämna ett visst intryck hos följarna. / In recent years, travel vlogging has gained more popularity. Women, men and even families have chosen to live as adventurers to explore the world. This study examines how travel vloggers represent their identities in their films. The research materials consist of two selected films by two famous travel vloggers, namely Eva zu Beck and Louis Cole. The study uses semiotic analysis to examine the material from mainly a psychoanalytic perspective, additionally incorporating cultural and narrative perspectives. The results show that risk, challenge and novelty are three main elements in identity construction and representation in travel vlogs. These elements are utilized to focus on the vloggers’ inner journeys and the challenges they face rather than their outer journeys and destinations they visit. The analysis results also indicate that the represented image of the vloggers is idealized and created with the intention to make a specific impression on the followers.

Fenomentet vlogg, kort för video-blogg, har blivit en del av det moderna, digitala medielandskapet. Det har också blivit en del av människors liv när de följer skaparna och tittar på dess vloggar på en daglig basis.  Från följarnas perspektiv har vi undersökt vikten av människorna bakom vloggarna. Mer specifikt undersöker vi hur följare påverkas av skaparen av en vlogg och försöker förstå förhållandet mellan dem. Genom att intervjua personer i åldrarna 16-30 år, som följer minst en vloggare i kategorin livsstil har vi granskat teorier så som parasociala relationer, normbrytande och autencitet.   Resultatet tyder på att det parasociala förhållandet är otillräckligt för att förklara förhållandet mellan en följare och en vloggare. De främsta anledningarna till att man följer vloggare är; underhållning, intresse, inspiration och stöd. Dessutom fann vi att följare uppskattar vloggare som är autentiska och ärliga. Slutligen tyder även resultatet på att det kan finnas en skillnad mellan män och kvinnors följande av vloggar. / The phenomenon of vlogs, short for video log, has become a part of the modern digital media landscape. It has also become a part of peoples’ lives when they follow the creators and watch their videos on a daily basis.  From the perspective of a follower, we have investigated the importance of the people behind the vlogs. More specific, the aim of the study is to examine how followers are influenced by the creator of a vlog and try to understand the relationship between them. By interviewing people aged 16-30 years, that follow at least one vlog of category lifestyle-vlog. We have examined parasocial relationships, norm-breaking and authenticity theories.   The result suggests that the parasocial relationship is insufficient to explain the relationship between a follower and the creator of a vlog. The main reasons for being followed are; entertainment, interest, inspiration and support. Moreover, we found that followers appreciate and choose vlogs that are authentic and honest. Finally, the result also indicates that there may be a difference between men and women's following of a vlogger.

SammanfattningTitel: Studie av sociala medier på Arbetsplatsen.Nivå: Kandidatuppsats i Informationssystem, 15 Högskolepoäng.Författare: Tobias LarssonHandledare: Bengt NilssonExaminator: Bengt NilssonProblemområdeProblemområdet i studien är det eventuella sambandet mellan sociala medier och samhörigheten på en arbetsplats. Genom att studera detta undersöks vilken effekt sociala medier kan ha på samhörigheten och vilka teoretiska modeller som går att koppla till det som framkommer under analysen av studien.MetodStudiens intresse och fokusområde finns i att studera det som går att studera via en kvalitativ undersökningsmetod. Det som undersöks i en kvalitativ undersökning är de människor och grupper som studeras genom dessa undersökningar. Kvalitativ undersökningsmetod har sin grund i sociala antaganden och hur man studerar det som de vill beskriva som verklighet. Kvalitativundersökningsmetod innebär att studien undersöker beteende samt mönster genom intervjuer eller observationer av eller med de berörda personerna.ResultatUtifrån den studie som presenteras menar författaren att sociala medier påverkar samhörigheten. Respondenterna förklarar att sociala medier fungerar som en arena och dörröppnare. Den initiala och viktigaste kontakten sker muntligen. Däremot fungerar sociala medier som en plattform där de kan utbyta idéer, tankar och information. Sociala medier skapar en ny kontaktväg mellan kollegorna. En kontaktväg som enligt respondenterna är lättillgänglig och effektiv. Resultat visar att motivationsfaktorer och det symboliska värdet av lek och humor är essentiella på arbetsplatsen och påverkar samhörigheten.Vidare ForskningUtifrån denna studie kan följande förslag ges till vidare forskning: En längrelongitudinell studie bland anställda på en arbetsplats med kontinuerlig uppföljning under olika skeden av ens anställningstid. Ytterligare fördjupning inom området angående vilka sociala medier som använts och varför. Det går likaså att göra en jämförande studie inom olika typer av arbeten likaså en experimentell studie där sociala medier först tillåts använda sociala medier och sedan inte eller vice versa och slutligen är ett förslag vi vidare forskningen en liknande studie som denna fast i avsevärt större omfattning för att skapa en större förståelse inom ämnet.Uppsatsens bidragDen tidigare forskningen och de undersökningar som har skett inom området har inte fokuserat på det som denna studie gör. Det som denna studie vill undersöka och försöka utröna är om sociala medier påverkar samhörigheten bland de anställda på en arbetsplats. Denna studie lämnar och bidrar kunskap om ämnet som rör sociala medier och vilken betydelse det kan tänkas ha på en arbetsplats. Studien är av intresse då sociala medier beskrivs som något som blir allt viktigare och mer centralt i arbetslivet, vilket även stöds av den tidigare forskningen. Slutsatsen och analysen av studien kan användas i syfte att försöka förstå dessa faktorer och vad de egentligen har för betydelse. Studien kan vara intressant för arbetsplatser för att förstå den tänkbara effekten som betydelsen av sociala mediers användande kan ha för deras organisation.NyckelordSociala medier, Facebook, Twitter, blogg, vlogg, samhörighet, symbolik, humor och lek / AbstractTitle: A Study of Social Media in the WorkplaceLevel: Bachelor thesis in Information Systems 15 Hp.Author: Tobias LarssonAdvisor: Bengt NilssonExaminer: Bengt NilssonProblemThe problem area in this study is the possible link between social media and community spirit in the workplace. By studying the impact of social media and what effect it can have on the affinity using the theoretical models. The analysis part of the study should describe this connection.MethodThe essay´s interest area is to examine what can be studied through a qualitative research method. Qualitative research methods indicate that it is people and groups that are observed by these studies. Qualitative research method has the focus area of social assumptions and how you study what they want to describe as their reality. Qualitative survey methodology means that the study examines the behavior and patterns through interviews or observations.ConclusionsBased on the presented study the author explains how social media affects affinity. Respondents explain that social media works as an arena and door opener. The initial and most important contact is made orally. However, they believe that social media is a platform where they can share ideas, thoughts and information. Social media opens and also creates a new contact route between colleagues. A contact route that the respondents mean is readily available and effective. Results show that motivational factors and the symbolic value of fun and humor are essential in the workplace, creating a strong community.Further researchFrom this study, the following suggestions are given for further research: A longer longitudinal study at a workplace with continuous monitoring during the different stages of the individuals employment. Investigate further factors such as policies and social media to be or not be in a workplace. A further deepening in the area of social media, why it is used etc. It is also possible to make a comparative study of different types of work, an experimental studies in which social media first would be allowed to use and then not, or vice versa. A similar studie as this can be made but in greater extent, in order to create a greater understanding of the subject.ContributionsThe earlier research which is presented in the essay has not examined what this study is meant to do. What this study would investigate and attempt to discover is if social media are affecting the community spirit among employees in a workplace. This study leaves and contributes knowledge about the subject social media and what impact it may have in the workplace. The study is of interest because social media is described as something that is becoming increasingly important and more central in the workplace, which is also supported by the earlier research. The conclusion and analysis of the study can be used in an attempt to understand these factors .The study may be of interest to workplaces as a help for understanding the potential impact of social media usage in their organization.Key WordsSocial media, Facebook, Twitter, Blog, Vlog, Affection, Community spirit, Symbolism, Humor and Fun

Amatörfilmandet har med digital teknik fått en explosionsartad utvecklig och ett offentligt rum genom internet. Om amatörfilmer i hem, home movies, främst skapades av familjefadern, så har ny teknik gett upphov till nya grupper av filmskapare då många är unga kvinnor eller barn. Ny teknik har också bidragit till uppluckrade gränser mellan det offentliga och privata samt fört amatörfilmaren närmare den professionella filmskaparen. På YouTube har ett nytt filmyrke vuxit fram, en YouTuber eller vloggare som producerar digitala filmer, även kallade videor eller vloggar. Denna uppsats undersöker ett antal populära vloggar i Sverige på YouTube och sätter dessa i ett filmhistoriskt sammanhang samt visar hur dessa uttryck kan utmana ett mer traditionellt filmskapande.