The forests of Sweden are constantly changing. Map studies indicate that the amount of deciduous trees in Sweden has decreased in recent years in favor of the coniferous trees. The National Forest Inventory has since the early 1920s monitored the Swedish forests and in recent years has made the old data digitally available. In the present project, we have investigated how the numbers of stems in different diameter classes have changed for birch and other deciduous trees. The inventory was conducted in the same manner as in the first forest inventory. Ten meters wide transects, each two kilometers long, were inventoried from west to east in oak woodland south of Linköping. All trees breast-height diameter were measured in the transect and placed in nine diameter classes. The total number of stems per hectare for both birch and other deciduous trees had increased in area. The results of the inventory also show that the proportion of deciduous trees against conifers had increased by about ten percent for all diameter classes. The increased stem number, here documented in a small spatial scale, is in accordance with previous studies in Sweden. However, the other result differs from the hypothesis that deciduous trees should have decreased and pine trees increased. Based on previous studies in Sweden, conifers and especially spruce has increased. The increase of deciduous trees may be due to the investigation area that has historically been characterized by large areas of meadows and pastures. In the study area, there are a small number of landowners with large estates, who have been able to preserve the deciduous forest.

Denna studies mål var att generera en tydlig bild av hur skogens tillstånd utvecklats med avseende på ålder, diameter och träslagsfördelning, mellan åren 1983-2020. Dessutom har studien för perioden 2016-2020 undersökt ägoslag med avseende på medelålder och medeldiameter, samt skogar med naturinriktad och produktionsinriktad skötsel för skog tillhörande Sveaskog. Detta har utförts med stöd av data från Riksskogstaxeringen och Sveaskog. Studien visade att nationellt sett ökar andelen träd äldre än 120 år. Resultatet för diameterklasserna visade att grova träd (45+) ökar nationellt och har gjort så för alla perioder. För Norrland och Sveland ökade andelen grova träd väsentligt. Sett till träslagsfördelningen har av andelen barrträd och lövträd sammantaget förändrats mycket lite nationellt sett. Analys av data erhållen från Sveaskog visade att medelåldern var något högre för skogar brukade med en naturinriktning, medan skogar brukade med produktionsinriktning visade en högre medeldiameter.

Älgförvaltningsområden har sedan 2012 varit en av de rumsliga skalor där älgförvaltningen i Sverige sker. I denna studie har Riksskogstaxeringens data över förekomst, täckningsgrad och betningsgrad av viltfoder per älgförvaltningsområde (2011–2015) analyserats tillsammans med Skogsstyrelsens prognos över foderproducerande ungskog (fodpro) och avskjutningsstatistik (avskjutningstäthet) från den nationella jaktdatabasen (Viltdata.se). Resultaten visar på både likheter och skillnader mellan undersökta älgförvaltningsområden (ÄFO). Björk var den viltfoderart med högst täckningsgrad i alla ÄFO samtidigt som den hade lägst betestryck. Rönn var den enda enskilda viltfoderart där täckningsgraden skiljde sig signifikant åt mellan några ÄFO, vilket tyder på att älgförvaltningsområdena är lika varandra i fråga om kvalitet av viltfoder. Trots signifikanta skillnader i den totala täckningsgraden av viltfoder mellan några av älgförvaltningsområdena tyder resultatet på att områdena även är lika varandra i fråga om kvantitet av viltfoder. Både avskjutningstätheten och några av betningsgraderna för tall skiljde sig signifikant åt mellan alla ÄFO. Det fanns svaga, positiva signifikanta samband mellan avskjutningstätheten och betningsgraden ”hård” för både tall och salix. Dessa samband skulle kunna bero på att en ökad älgtäthet genererat ett högre betestryck på tall och salix vilket i sin tur sannolikt medfört en högre avskjutning av älg. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan Riksskogstaxeringens och Skogsstyrelsens skattningar av viltfoder. Metoderna för skattningarna skiljer sig dock åt i flera avseenden vilket gör att de får olika tillämpningsområden.

I april 2022 presenterade Riksskogstaxeringen (RT) preliminära digitaliserade data om provträd, inklusive åldersbestämningar, från den första Riksskogstaxeringen 1923–1929. Motsvarande data har tidigare funnits tillgängliga digitalt för provträd från inventeringarna efter 1983. Tillsammans med de nya preliminära uppgifterna finns därför nu möjlighet att studera trädpopulationens utveckling i Sverige under de senaste 90 åren. Syftet med denna studie var att analysera hur den svenska trädpopulationen har utvecklats baserat på de tre mätperioderna 1926, 1985 och 2018. Det gjordes genom en kvantitativ analys av RT:s data med fokus på variablerna trädslag, brösthöjdsålder och diameter. Resultaten visar att störst förändringar skedde mellan 1985 och 2018. 2018 var tall för första gången det vanligaste trädslaget. Mellan 1926 och 2018 ökar antalet barrträd i varje diameterklass. De gamla och grova träden blir fler både i avseende på barr och löv. För lövträden ses en markant ökning av bok och ek mellan 1985 och 2018.