Skyddandet av gamla skogar med höga naturvärden är en viktig del i bevarandet av den biologiska mångfalden. För att kunna lokalisera och kvalitetsbedöma skogar med höga naturvärden används signalarter. En av dessa signalarter är Lecanactis abietina, gammelgranslav. Syftet med denna studie är att identifiera vilka faktorer som påverkar förekomst av signalarten L. abietina och täckningsgraden av apothecier. Studien utfördes i Ycke, Ullstämma och Säby Västerskog, vilka är naturreservat av olika ålder i Linköpings kommun, Östergötlands län. I de studerade områdena undersöktes samtliga granar med en diameter över 5 cm. Granarnas diameter och skuggning mättes, vid förekomst av L. abietina undersöktes förekomsten av apothecier, lavens täckningsgrad, maxhöjd och i vilka väderstreck laven förekom. Ett mindre urval av granarna borrades och ålderbestämdes. Resultatet visar att faktorerna som påverkar förekomst av L. abietina och täckningsgraden av apothecier främst är, skoglig kontinuitet i området, samt granarnas diameter och ålder. Resultaten från denna studie styrker användandet av L. abietina som lämplig indikatorart i Östergötland då lavens förekomst och spridning tydligt  speglade skogens kontinuitet (störst förekomst i de äldsta reservaten) och trädens egenskaper. Studien visar även att enbart förekomst inte räcker för att påvisa skog med höga naturvärden, utan de viktigaste faktorerna var förekomst av fertil lav, lavens täckningsgrad och frekvens på granar. Studien visar även att bevarandet av skogar med lång kontinuitet och förekomst av stora och gamla träd är viktigt för förekomsten av L. abietina.

I april 2022 presenterade Riksskogstaxeringen (RT) preliminära digitaliserade data om provträd, inklusive åldersbestämningar, från den första Riksskogstaxeringen 1923–1929. Motsvarande data har tidigare funnits tillgängliga digitalt för provträd från inventeringarna efter 1983. Tillsammans med de nya preliminära uppgifterna finns därför nu möjlighet att studera trädpopulationens utveckling i Sverige under de senaste 90 åren. Syftet med denna studie var att analysera hur den svenska trädpopulationen har utvecklats baserat på de tre mätperioderna 1926, 1985 och 2018. Det gjordes genom en kvantitativ analys av RT:s data med fokus på variablerna trädslag, brösthöjdsålder och diameter. Resultaten visar att störst förändringar skedde mellan 1985 och 2018. 2018 var tall för första gången det vanligaste trädslaget. Mellan 1926 och 2018 ökar antalet barrträd i varje diameterklass. De gamla och grova träden blir fler både i avseende på barr och löv. För lövträden ses en markant ökning av bok och ek mellan 1985 och 2018.

I april-juli år 2010 undersöktes tre studieområden i mellersta Sverige avseende hur fördelningen av vildsvinsbök såg ut i dessa områden. Resultaten visade att vildsvinsbök främst återfanns i miljöer dominerade av tall-och granskog där åldern på träden låg runt 45-90 år, samt med fältskikt bestående av bärris, mossa eller gräs. På två utav de tre lokalerna påverkades inte arealen på bök av faktorer såsom trädartsammansättning, trädålder eller fältskikt men det fanns däremot korrelationer mellan dessa faktorer på en utav lokalerna. Vidare påverkades arealen på bök inte av populationstäthet eller hur lång tid vildsvin förekommit i området. / In April-July in 2010, three forest dominated areas in central Sweden were studied to investigate wild boar rooting habits. The results showed that rooting mainly occurred in pine-and spruce dominated habitats where tree-ages varied between 45-90 years old and with ground surface vegetation consisting of shrubs (blueberry/lingonberry), mosses and grass. In two of the three study areas the size of rooted areas was not affected by factors such as tree species composition, forest age or vegetation ground cover, but correlations between these factors were found in one of the areas. The size of rooted areas was not affected by the population density or the time with wild boar present in the area.