Kvalitetsbristerna i registerkartan är ett välkänt problem och Lantmäteriet arbetar ständigt för att uppdatera kartan och hitta en lösning på detta problem som är ekonomiskt försvarbar. Trots detta arbete så är bristerna stora på många håll, speciellt på landsbygden och inom skogsmark. Denna rapport behandlar konsekvenserna av registerkartans gränsredovisning i skogsmark. Arbetet har skett genom en fältstudie där två fastigheters utmärkta gränser kontrollmättes mot registerkartans angivna gränser. En beräkning av det teorietiska skogsvärdet som hamnar i gränszonen mellan registerkartans gräns och den på marken utmärkta gränsen.  En schablonmässig beräkning bedömt på hela Sveriges årliga avverkningsareal som ligger inom den gränszon som påverkas av registerkartans brister har gjorts och värdet av virkesvolymerna inom detta gränsland har beräknats. En Litteraturstudie har genomförts på den litteratur som berör ämnet. Enkätundersökningar till sakkunniga inom skogsnäringen och samtal med andra sakkunniga personer har skett för att få en inblick i hur registerkartans brister påverkar. Skogsnäringen vill inte se detta som ett stort problem som påverkar deras arbete. Även fast fel uppstår p.g.a. brister i deras kartmaterial och utrustning. De vill hellre peka på att gränserna många gånger är för dåligt underhållna av fastighetsägarna och att lantmäteriets prissättning gör att man hellre riskerar att göra fel än att få gränsen bestämd.

This essay examines how the magazines Skogen and Sveriges Natur have used the concept ofsustainable forestry in their editorial pages, as opinion leaders, during the period 1977-2006and analyzes how the concept has changed in meaning during these years.

Cut-to-length logging is a mechanized method for delimbing trees and cutting them to length. It is a two-machine operation; taken care by a harvester and a forwarder. The forwarder can cause soil rutting, soil compaction and other detrimental after effects. Therefore it has become vital to protect the forest floor from destructive effects of heavy machines. This initiated the study to delve more into the interaction between the loaded forwarder wheel and the soil. Various WES based rut depth models has been compared to validate its effectiveness in predicting the rut depths. New models have been developed to estimate the rut depth produced by the multipass effect of wheels. Models that could predict the contact pressure between the tire and soil as well as the tire soil contact area has been studied. Various relations to determine the mobility parameters have also been studied. The ones that are suitable to predict mobility parameters have been identified. Roots play a major role in reinforcing the soil and protecting them. This extra reinforcement provided by roots has been taken into account in the thesis work. Lab test with pine tree roots have been carried out to determine the extra reinforcement supplied. Models that are capable of predicting the reinforcement effects due to roots have also been looked into. An initial step towards connecting WES and Bekker models have been done; available models correlating both WES and Bekker models have been analysed and finally a set of relations connecting both have been derived. The effect of slip on sinkage has been studied with the help of both WES and Bekker based models. Multibody simulation software MSC Adams has been used to simulate the forwarder model to determine its suitability for rut depth prediction. Adams has been employed to study the effect of tire inflation pressure and velocity on rut depth. / Kortvirkesmetoden är en mekaniserad för skogsavverkning. Det är en två-maskinsprocess, som utförs av en skördare och en skotare. Skotaren kan orsaka skador på marken, som exempelvis spårbildning och markpackning. Det har blivit allt viktigare att skydda skogen från de marskador orsakade av tunga maskiner. Detta är en initiell studie av samspelet mellan mark och hjul på en lastad skotare. Olika WES-baserade spårdjupsmodeller har jämförts för att värdera deras förmåga att prediktera spårdjupen. Nya modeller har också utvecklats för att uppskatta relationen mellan spårdjup och flera hjulpassager. Modeller som kan prediktera kontakttrycket mellan däcket och marken, samt däckets markkontaktarea har studerats. Olika relationer för att bestämma mobilitetsparametrarna har också studerats. Rötter spelar en viktig roll för att öka markens bärighet och att skydda den. Rötternas effekt på markens bärighet har behandlats i examensarbetet. Labbtester med tallrötter har genomförts för att bestämma deras armeringseffekt. Modeller som kan användas för att prediktera rötternas effekter har också studerats. Ett första steg för att kunna kombinera WES- och Bekker-modeller har utförts, tillgängliga modeller som korrelerar WES- och Bekker-modeller har behandlats och en uppsättning relationer som relaterar de båda modellerna har härletts. Effekten av halka i samband med nedsjunkning har studerats med hjälp av både WES- och Bekkerbaserade modeller. Dynamiksimuleringsprogramet MSC Adams har använts för att simulera skotarmodellen för att bestämma dess lämplighet för spårdjupsförutsägelse. Adams har använts för att studera vilken effekt olika däcktryck och hastighet har på spårdjupet.

Denna studie undersökte vilka tänkbara effekter applicering av biokol i boreal skogsmark kan ge och vart den största nyttan kan finnas. Studien uppfördes som litteraturstudie och sammanställde relevant forskningsresultat som behandlar biokol i boreal skogsmark. Resultatet visar ökningar i tillväxt hos tall på magrare marker med grövre textur. En ökning av pH-värde noterades vilket generellt ökar markens katjonbyteskapacitet och höjer tillgången på tillgänglig näring. Försurning av skogsmark kan minskas genom biokolets pH-höjande egenskaper. Markens vattenegenskaper påverkades genom en ökning av markfuktighet och kan minska riskerna för skador orsakade av abiotiska och biotiska skadegörare. Utflödet av koldioxid från marken ökade marginellt i förhållande till mängden tillfört kol genom biokolets kolhalt samt markens bundna kollager. Genom framtida kolkreditsystem med applicering av biokol i skogsmark öppnar det upp möjligheter till andra ekonomiska inkomstkällor för skogsägaren än det traditionella virkesvärdet.

I Skatteverkets fastighetstaxering 2017 infördes ett nytt ägoslag för skogsmark. Mark skyddad av biotopskyddsområde eller naturreservat går nu som ägoslaget produktiv skogsmark med avverkningsrestriktioner. Eftersom detta är ett relativt nytt ägoslag saknas underlag som kan stödja värdering vid fastighetstaxering. Examensarbetet fokuserar på hur fastighetsköpare värderar förekomst av skyddad skogsmark vid fastighetsköp. Det undersöks även hur skyddad skogsmark presenteras vid försäljning hos mäklarfirmor och i skogsbruksplaner. Syftet med arbetet är att få en ökad förståelse för fastighetsköpares värdering av skyddad skogsmark och klargöra hur den skyddade skogsmarken tas i beaktande vid fastighetsköp. Tidigare forskning inom området har bland annat berört naturvärden och nyckelbiotoper. För att få svar på frågeställningarna har två metoder använts: enkätstudie och granskning av prospekt och skogsbruksplaner. Enkäter har skickats ut till privatpersoner som har köpt en skogsfastighet där det finns förekomst av skyddad skogsmark. Fastighetsköparna har svarat på hur deras syn på värdet av skogsfastigheten påverkades av att det finns skyddad skogsmark. Resultatet visar bland annat att marknadsvärdet för naturreservat eller biotopskyddsområde ligger högre än värdet av impediment och lägre än halva värdet av produktiv skogsmark. Granskning av prospekt och skogsbruksplaner har visat att den information som ges inför köp enbart uppgår till att ange att det finns naturreservat eller biotopskydd på fastigheten. Huruvida begränsad information angående skyddad skogsmark kan påverka priset diskuteras i avsnitt 5.2. Valet av metod bedöms inte medföra några etiska risker som behöver tas hänsyn till. Arbetet knyter an till flera miljömål, bland annat det nationella miljömålet Levande skogar. / A new type of classification for forest land was introduced in the Swedish Tax Agency's property taxation of 2017. Forest land protected by biotope protection area or nature reserve is now called productive forest land with forestry restrictions. This is a relatively new type of classification and there is a lack of basis to support property valuation. The thesis focuses on how property buyers value protected forest land when purchasing a property. The type of information that is given to the property buyer is also investigated. The purpose of the thesis is to provide information that can be used when working with valuation of protected forest land with forestry restrictions. Previous research in this field has included, among other things, nature values and key biotopes. Two methods have been used in order to get answers to the thesis questions. Questionnaire survey, and study of estate agent leaflets and forestry plans. The surveys have been sent out to private property owners who have bought a forest property with presence of protected forest land. The property buyers have responded to how they think the value of the forest property was affected by the existence of protected forest land. The result shows, among other things, that the market value of nature reserves or biotope protection area is higher than the value of land with limited growth (e.g. swamps) and lower than half of the value of productive forest land. The study of estate agent leaflets and forestry plans has shown that the information provided for purchases only amounts to stating that nature reserves or biotope protection exists on the property. Whether limited information about protected forest land can affect the price is discussed in section 5.2. The choice of method is not considered to entail any ethical risks that need to be considered. The work connects to several environmental goals, including Sweden's national environmental goal “Sustainable Forests”.

<p>Det svenska kulturlandskapet har förändrats radikalt under de senaste 200 åren från ett varierat och heterogent landskap till ett mer monotont, homogeniserat landskap som följd av att olika former av mänskligt resursutnyttjande har effektiviserats. Detta har lett till en fragmentering av livsmiljöerna för flera av kulturlandskapets arter. Kraftledningsgator kan tänkas hysa naturtyper som påminner om vissa av de nu försvunna eller fragmenterade livsmiljöerna (t ex betad skogsmark och vissa typer av ängsmarker) och skulle kunna ha en viktig betydelse som reträttplats och/eller spridningskorridor för dessa arter.</p><p>I en fallfällsinventering i Köpings och Strängnäs kommun i Mälardalen undersöktes förekomst och abundans av marklevande evertebrater i kraftledningsgator, skog och betesmark. Jämförelser i förekomst och abundans gjordes mellan dessa marktyper (d v s kraftledningsgator, skog och betesmark), samt mellan positioner inom kraftledningsgator (centrala och distala delar) och närliggande skogsmark. Jämförelserna innefattade dels analyser av artantal (eller snarare antal taxa) och flera olika biodiversitetsindex och dels analyser av likhet i artförekomst och individantal med "likhetsindex" (similarity index). Separata analyser gjordes inom olika taxonomiska grupper (t ex alla taxa, endast inom insekter, endast inom spindeldjur). Antalet replikat tillät statistisk testning av eventuella mönster i antal taxa och biodiversitetsindex.</p><p>Inga signifikanta skillnader dokumenterades, varken mellan de olika marktyperna eller mellan positioner inom kraftledningsgator och närliggande skog. Vi tolkar dessa resultat som att kraftledningsgator med avseende på antal taxa respektive biodiversitet <em>inte är (signifikant) sämre</em> än skogs- eller betesmark. Det kan betonas att det inte heller fanns något konsekvent (icke-signifikant) mönster som pekade på att så skulle vara fallet. Antal taxa och biodiversitetsindex tar ingen hänsyn till <em>vilka</em> arter eller taxa som ingår i analyserna. En naturtyp som hyser en individ- och artrik fauna bestående av oönskade arter (introducerade arter, "skadedjur" etc.) registrerar t ex ett högre biodiversitetsindex än en naturtyp med fåtaligt förekommande rödlistade, skyddsvärda arter. Likhetsindex belyser bättre vilka arter som är inblandade. Visserligen tas inte heller här hänsyn till exakt vilka arter som ingår (eller deras eventuella önskvärdhet eller skyddsvärde), men ett högt index indikerar att <em>samma</em> arter förekommer i de jämförda naturtyperna. I denna studie indikerar ett högt likhetsindex dessutom att antalet individer av de inblandade arterna är likartat, eftersom ett index som tar hänsyn till abundans användes.</p><p>Resultaten visade överlag höga likhetsindex, speciellt verkade kraftledningsgator och skogsmark hysa likartad evertebratfauna medan likheten mellan kraftledningsgator och betesmark var mindre uttalad. Sammanfattningsvis indikerar studien att kraftledningsgator inte verkar vara lågvärdiga livsmiljöer för de marklevande evertebrat-taxa som ingått i studien. Vi föreslår att kraftledningsgator med väl avvägda rutiner för röjning och skötsel skulle kunna spela en viktig roll i skapandet av artrika kantzoner eller marker som liknar ängs- eller betesmarker med svag hävd.</p> / <p>As a consequence of the intensification of various forms of human resource utilization rural Sweden has changed radically over the past 200 years from offering a varied and diverse landscape to a more monotonous, homogenised type of environment. This has led to fragmentation of habitats for many of the species occurring. Power line corridors might harbour habitats that resemble some of the now lost or fragmented habitats (e.g. grazed forest land and certain types of meadow), and could have important functions as refuge habitats and / or distribution corridors for these species.</p><p>In a pitfall trap study in Köping and Strängnäs municipalities in Mälardalen, the occurrence and abundance of ground-living invertebrates were investigated in power line corridors, adjoining forest and pastures. Comparisons were made between these habitat types, and between positions within the power line corridor (central and distal parts) and the nearby forested area. The comparisons included analysis of number of species (or rather the number of taxa) and several biodiversity indexes, as well as analysis of the similarity of the occurrence of certain species and individual numbers by use of "similarity index". Separate tests were made in different taxonomic groups (e.g. all taxa, only within insects, only within spiders). The number of replicates allowed statistical testing of patterns in the number of taxa and biodiversity index.</p><p>No significant differences were documented, neither between the different habitat types, nor between positions in the power line corridors and nearby forest. There was also no consistent (non-significant) pattern indicating that this would be the case. We suggest these results to indicate that power line corridors at least are not (significantly) poorer quality habitats than are forest or pasture land with regard to number of taxa and biodiversity. Number of taxa and biodiversity indices take no account of the species or taxa included in the analysis. Thus the same weight is assigned to an unwanted species (e.g. an invasive pest species or parasite) as to a red-listed, highly valued species. Similarity index takes more heed to the species involved. Although similarity indices do not consider the exact identity of involved species (or their possible value or desirability), a high index value indicates that the same species occur in the compared habitats. In this study, where an index that takes into account the abundance of species was used, a high similarity index value also indicates that the numbers of individuals are similar.</p><p>Overall, the results showed high similarity between habitat types. This would suggest that, to a large extent, power lines, forest and pasture land had the same composition of taxa, and that the taxa had similar abundances. Power lines and forest seemed to exhibit particularly high similarities, whereas the similarity between power lines and pasture land was less pronounced. Thus, this study indicates, in contrast to several previous suggestions, that power line corridors do not seem to be low quality habitats. We also suggest that power line corridors with well designed management routines could play an important role creating edges and habitats resembling meadow or low intensity grazed pasture land.</p>

Det svenska kulturlandskapet har förändrats radikalt under de senaste 200 åren från ett varierat och heterogent landskap till ett mer monotont, homogeniserat landskap som följd av att olika former av mänskligt resursutnyttjande har effektiviserats. Detta har lett till en fragmentering av livsmiljöerna för flera av kulturlandskapets arter. Kraftledningsgator kan tänkas hysa naturtyper som påminner om vissa av de nu försvunna eller fragmenterade livsmiljöerna (t ex betad skogsmark och vissa typer av ängsmarker) och skulle kunna ha en viktig betydelse som reträttplats och/eller spridningskorridor för dessa arter. I en fallfällsinventering i Köpings och Strängnäs kommun i Mälardalen undersöktes förekomst och abundans av marklevande evertebrater i kraftledningsgator, skog och betesmark. Jämförelser i förekomst och abundans gjordes mellan dessa marktyper (d v s kraftledningsgator, skog och betesmark), samt mellan positioner inom kraftledningsgator (centrala och distala delar) och närliggande skogsmark. Jämförelserna innefattade dels analyser av artantal (eller snarare antal taxa) och flera olika biodiversitetsindex och dels analyser av likhet i artförekomst och individantal med "likhetsindex" (similarity index). Separata analyser gjordes inom olika taxonomiska grupper (t ex alla taxa, endast inom insekter, endast inom spindeldjur). Antalet replikat tillät statistisk testning av eventuella mönster i antal taxa och biodiversitetsindex. Inga signifikanta skillnader dokumenterades, varken mellan de olika marktyperna eller mellan positioner inom kraftledningsgator och närliggande skog. Vi tolkar dessa resultat som att kraftledningsgator med avseende på antal taxa respektive biodiversitet inte är (signifikant) sämre än skogs- eller betesmark. Det kan betonas att det inte heller fanns något konsekvent (icke-signifikant) mönster som pekade på att så skulle vara fallet. Antal taxa och biodiversitetsindex tar ingen hänsyn till vilka arter eller taxa som ingår i analyserna. En naturtyp som hyser en individ- och artrik fauna bestående av oönskade arter (introducerade arter, "skadedjur" etc.) registrerar t ex ett högre biodiversitetsindex än en naturtyp med fåtaligt förekommande rödlistade, skyddsvärda arter. Likhetsindex belyser bättre vilka arter som är inblandade. Visserligen tas inte heller här hänsyn till exakt vilka arter som ingår (eller deras eventuella önskvärdhet eller skyddsvärde), men ett högt index indikerar att samma arter förekommer i de jämförda naturtyperna. I denna studie indikerar ett högt likhetsindex dessutom att antalet individer av de inblandade arterna är likartat, eftersom ett index som tar hänsyn till abundans användes. Resultaten visade överlag höga likhetsindex, speciellt verkade kraftledningsgator och skogsmark hysa likartad evertebratfauna medan likheten mellan kraftledningsgator och betesmark var mindre uttalad. Sammanfattningsvis indikerar studien att kraftledningsgator inte verkar vara lågvärdiga livsmiljöer för de marklevande evertebrat-taxa som ingått i studien. Vi föreslår att kraftledningsgator med väl avvägda rutiner för röjning och skötsel skulle kunna spela en viktig roll i skapandet av artrika kantzoner eller marker som liknar ängs- eller betesmarker med svag hävd. / As a consequence of the intensification of various forms of human resource utilization rural Sweden has changed radically over the past 200 years from offering a varied and diverse landscape to a more monotonous, homogenised type of environment. This has led to fragmentation of habitats for many of the species occurring. Power line corridors might harbour habitats that resemble some of the now lost or fragmented habitats (e.g. grazed forest land and certain types of meadow), and could have important functions as refuge habitats and / or distribution corridors for these species. In a pitfall trap study in Köping and Strängnäs municipalities in Mälardalen, the occurrence and abundance of ground-living invertebrates were investigated in power line corridors, adjoining forest and pastures. Comparisons were made between these habitat types, and between positions within the power line corridor (central and distal parts) and the nearby forested area. The comparisons included analysis of number of species (or rather the number of taxa) and several biodiversity indexes, as well as analysis of the similarity of the occurrence of certain species and individual numbers by use of "similarity index". Separate tests were made in different taxonomic groups (e.g. all taxa, only within insects, only within spiders). The number of replicates allowed statistical testing of patterns in the number of taxa and biodiversity index. No significant differences were documented, neither between the different habitat types, nor between positions in the power line corridors and nearby forest. There was also no consistent (non-significant) pattern indicating that this would be the case. We suggest these results to indicate that power line corridors at least are not (significantly) poorer quality habitats than are forest or pasture land with regard to number of taxa and biodiversity. Number of taxa and biodiversity indices take no account of the species or taxa included in the analysis. Thus the same weight is assigned to an unwanted species (e.g. an invasive pest species or parasite) as to a red-listed, highly valued species. Similarity index takes more heed to the species involved. Although similarity indices do not consider the exact identity of involved species (or their possible value or desirability), a high index value indicates that the same species occur in the compared habitats. In this study, where an index that takes into account the abundance of species was used, a high similarity index value also indicates that the numbers of individuals are similar. Overall, the results showed high similarity between habitat types. This would suggest that, to a large extent, power lines, forest and pasture land had the same composition of taxa, and that the taxa had similar abundances. Power lines and forest seemed to exhibit particularly high similarities, whereas the similarity between power lines and pasture land was less pronounced. Thus, this study indicates, in contrast to several previous suggestions, that power line corridors do not seem to be low quality habitats. We also suggest that power line corridors with well designed management routines could play an important role creating edges and habitats resembling meadow or low intensity grazed pasture land.

I april-juli år 2010 undersöktes tre studieområden i mellersta Sverige avseende hur fördelningen av vildsvinsbök såg ut i dessa områden. Resultaten visade att vildsvinsbök främst återfanns i miljöer dominerade av tall-och granskog där åldern på träden låg runt 45-90 år, samt med fältskikt bestående av bärris, mossa eller gräs. På två utav de tre lokalerna påverkades inte arealen på bök av faktorer såsom trädartsammansättning, trädålder eller fältskikt men det fanns däremot korrelationer mellan dessa faktorer på en utav lokalerna. Vidare påverkades arealen på bök inte av populationstäthet eller hur lång tid vildsvin förekommit i området. / In April-July in 2010, three forest dominated areas in central Sweden were studied to investigate wild boar rooting habits. The results showed that rooting mainly occurred in pine-and spruce dominated habitats where tree-ages varied between 45-90 years old and with ground surface vegetation consisting of shrubs (blueberry/lingonberry), mosses and grass. In two of the three study areas the size of rooted areas was not affected by factors such as tree species composition, forest age or vegetation ground cover, but correlations between these factors were found in one of the areas. The size of rooted areas was not affected by the population density or the time with wild boar present in the area.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det är möjligt att förutse var de okända fångstgropar befinner sig i landskapet med hjälp av karaktärsdragen från de kända lämningarna. Målet med detta arbete är att identifiera och registrera okända fångstgropar för att skydda dem från att skadas av skogsbruket. Denna studie förhåller sig till ett undersökningsområde (kommunerna Karlskoga och Degerfors) men diskuterar även andra fångstgropar i Sverige. Under detta arbete har de kända fångstgroparna nyttjats på flera olika sätt; med hjälp av terrängskuggning granskades området vid fångstgroparna i syfte att se om det fanns ytterligare gropar i närheten samt att studera hur en grop kunde synas i terrängskuggningen. Sedan fältbesöktes de kända fångstgroparna för att kunna sammanställa deras karaktärsdrag och med hjälp av detta, samt tidigare forskning och kartanalyser kunde fem karaktärsdrag uppmärksammas. I slutändan upptäcktes åtta okända fångstgropar, varav tre är kvalitetssäkrade av Ulf Eriksson, arkeolog på Skogsstyrelsen och är/kommer bli registrerade i Kulturmiljöregistret. Uppsatsen diskuterar också det nuvarande kunskapsläget om fångstgropar till olika bytesdjur, samt jakt- och fångstmetoderna vargskall och varggård. Detta har dessvärre inte kunnat nå en slutsats då det fanns alldeles för många osäkra faktorer i tidigare forskning som påverkade uppsatsen negativt. / This paper aims to investigate whether it is possible to predict the location of the unknown pits in the landscape using the characteristics of the known remains. The goal of this work is to identify and register unknown pitfalls to protect them from being damaged by forestry. This study relates to an investigation area (the municipalities of Karlskoga and Degerfors) but also discusses other catch pits in Sweden. During this work, the known catch pits have been used in several different ways; with the help of terrain shading, the area at the trapping pits was examined to see if there were additional pits nearby and to study how a pit could be seen in the terrain shading. The known trapping pits were then visited in the field to be able to compile their characteristics. With the help of previous research and map analyses, five characteristics could be noticed. In the end, seven unknown trap pits were discovered, three of which are quality assured by Ulf Eriksson, archaeologist at the Swedish Forest Agency. The thesis also discusses the current state of knowledge about trapping pits for various prey animals, as well as the hunting and trapping methods wolf hunting and wolf enclosure. Unfortunately, this has not been able to reach a conclusion as too many uncertain factors in previous research affected the essay negatively.