En stor andel av restprodukterna från skogen används i kraft- och fjärrvärmeverk. I kraftvärmeverket i Lugnvik används skogsbränslen som grot, bark, spån och rundtimmer vilka omvandlas till värmeenergi eller elektrisk energi. I förhållande till de andra skogsbränslena är rundtimmer energieffektivt att transportera, möjligt att lagra och har högre energidensitet än övriga nämnda skogsbränslen. Dock så finns en begränsad möjlighet till torrhaltsbestämning av rundtimmer och idag görs energibedömningen på inkommande lass med hjälp av ett omräkningstal oberoende av kvalitet, trädslag eller torrhalt. Därmed finns osäkerheter kring energiinnehåll och torrhalt vid beställningar samt lagerhantering. Denna studie syftar därmed till att utveckla och precisera bedömningen av energiinnehåll i rundtimmer för att möjliggöra energieffektivare bränslehantering. En kartläggning av energivärdet i ingående rundtimmer gjordes genom bedömning av relevanta parametrar för energivärdet. Torrhaltsmätning utfördes med motorsåg med spånuppsamlare samt genom flisning och uttag ur flisad stack. Energivärden beräknades därefter med hjälp av torrhalterna. Studien kunde inte visa på rötans inverkan på energivärdet, däremot visas stor variation i energivärde mellan trädslagen gran och björk beroende på skillnad i torr-rådensitet. Torr-rådensiteten varierade också tydligt inom trädslagen. Torrhaltens variation uppgick till ca 20 % mellan lassen och har generellt en avgörande betydelse för energivärdet. Studien visar också på att motorsågsmetoden främst är representativ för mätningar över större partier och kan fungera bra för exempelvis lagerinventering. Studien belyser vidare att energiomvandling bör göras med hänsyn till tre torrhaltsklasser. Genom visuell bedömning av torrhalten matchas rådensiteten med bedömd torrhaltsklass och lassets energiinnehåll beräknas. / A large proportion of forest residues is used in district heating and combined heat and power plants (CHP). The CHP in Lugnvik, Östersund, uses wood fuels such as bark, chips and roundwood which is converted into heat or electricity. In relation to the other wood fuels, roundwood is energy efficient to transport, possible to store and has higher energy density than the other forest fuels mentioned. There is, however, limited possibilities for dry content determination of roundwood and today the energy assessment of incoming loads is made with one conversion factor regardless of quality, tree type or dry content. Thus, there is uncertainties in ordering and inventory management connected to energy content and dry content. This study aims to develop the assessment of energy content in roundwood to enable more energy efficient fuel management. An analysis of the energy value in incoming roundwood was done by assessing relevant parameters for the energy value. Dry content measurement was carried out both with a chainsaw with chip collector and by chipping and extraction from chipped stack. Dry content was then used to calculate energy values per load. The study could not show the effect of rot on the energy value, however, there is a large variation in energy value between spruce and birch due to difference in dry-raw density. The dry-raw density also clearly varied within the tree species. The dry content variation amounted to about 20% between the loads and is of general importance for the energy value. The study also shows that the chainsaw method is primarily representative of measurements across larger lots and can work well for inventory management. The study further highlights that energy conversion should be done regarding three dry content classes. By visual assessment of the dry content, the raw density is matched with the estimated dry content class and the energy content of the load is calculated. / <p>2020-06-05</p>

I arbetet studerades volymtillväxt hos några försök med lärk och deras hybrider i Siljansfors försökspark (SLU). Mätningar gjordes hösten 2021 på ett lärkförsök, anlagt våren 2015. Syftet var att för första gången i Sverige testa och jämföra på en och samma lokal produktionspotentialen hos japansk (Larix kaempferi), europeisk (Larix decidua) och rysk lärk (Larix sukaczewii), samt korsningar mellan dessa i relation till tall (Pinus sylvestris), gran (Picea abies) och contorta (Pinus contorta). Jämförelser gjordes också med mätningar på två tidigare försök på samma försökspark anlagda 1963 och 1965 bestående av rysk- och europeisk lärk, tall, gran, vårtbjörk och glasbjörk, dock inga hybrider. Resultatet från jämförelserna i försök 9297 från 2015 visar att europeisk lärk har den största volymutvecklingen mellan 2015 och 2021.

I april 2022 presenterade Riksskogstaxeringen (RT) preliminära digitaliserade data om provträd, inklusive åldersbestämningar, från den första Riksskogstaxeringen 1923–1929. Motsvarande data har tidigare funnits tillgängliga digitalt för provträd från inventeringarna efter 1983. Tillsammans med de nya preliminära uppgifterna finns därför nu möjlighet att studera trädpopulationens utveckling i Sverige under de senaste 90 åren. Syftet med denna studie var att analysera hur den svenska trädpopulationen har utvecklats baserat på de tre mätperioderna 1926, 1985 och 2018. Det gjordes genom en kvantitativ analys av RT:s data med fokus på variablerna trädslag, brösthöjdsålder och diameter. Resultaten visar att störst förändringar skedde mellan 1985 och 2018. 2018 var tall för första gången det vanligaste trädslaget. Mellan 1926 och 2018 ökar antalet barrträd i varje diameterklass. De gamla och grova träden blir fler både i avseende på barr och löv. För lövträden ses en markant ökning av bok och ek mellan 1985 och 2018.