No description available.

<p>Matematikundervisningen på gymnasiet skall enligt Skolverkets styrdokument vara färgade av den programinriktning eleven valt. En stor del, mer än hälften, av gymnasiets matematik A-kurs skulle gå att avhandla med yrkesmatematik på ett fordonsprogram med inriktning mot skogsmaskin- förare/mekaniker. Inom dessa nämnda yrken förekommer matematik i form av geometri, procent, statistik samt ekvationer och formler i stor utsträckning. Bland annat negativa tal och potensfunktioner förekommer däremot i ringa eller ingen utsträckning alls.</p><p> </p><p>Dessa resultat framkom efter att några personer inom angett yrket intervjuats varefter den framkomna yrkesmatematiken jämfördes med den matematik som enligt styrdokument och läromedel ingår i gymnasiets matematik A-kurs.</p><p> </p><p>Syftet med undersökningen var att frambringa vilken matematik som användes inom yrket och hur stor del av matematik A-kursen som direkt kan överföras till yrkesmatematik. Detta för att sedan, i ett vidare syfte, användas till önskvärd programinfärgning och göra matematiken meningsfull för eleverna.</p>

Matematikundervisningen på gymnasiet skall enligt Skolverkets styrdokument vara färgade av den programinriktning eleven valt. En stor del, mer än hälften, av gymnasiets matematik A-kurs skulle gå att avhandla med yrkesmatematik på ett fordonsprogram med inriktning mot skogsmaskin- förare/mekaniker. Inom dessa nämnda yrken förekommer matematik i form av geometri, procent, statistik samt ekvationer och formler i stor utsträckning. Bland annat negativa tal och potensfunktioner förekommer däremot i ringa eller ingen utsträckning alls.   Dessa resultat framkom efter att några personer inom angett yrket intervjuats varefter den framkomna yrkesmatematiken jämfördes med den matematik som enligt styrdokument och läromedel ingår i gymnasiets matematik A-kurs.   Syftet med undersökningen var att frambringa vilken matematik som användes inom yrket och hur stor del av matematik A-kursen som direkt kan överföras till yrkesmatematik. Detta för att sedan, i ett vidare syfte, användas till önskvärd programinfärgning och göra matematiken meningsfull för eleverna.

This reportcommunicates the processes and results of my degree work in industrial design at candidate level at Umeå Institute of Design. During my degree work I had a cooperation with Svenska Jägareförbundet (Swedish Hunters Assosiation). The aim for my project has been to explore how I could make hunting a safer hobby and undertaking. Every year people get seriously injured and in average 2 people a year dies  due to hunting accidents. My goal is to identify problems within the hunters communication and approach. Through a creative design process I will find a valid  nd realistic solution to these problems. My project will be presented as a conceptual solution  hat will be based on currently existing technology. The degree work was carried out in the  pring semester 2012 with a presentation the tenth week and resulted in a full scale visual model, and oral presentation, discussion, argumentation and this report.

No description available.

<p>Detta examensjobb handlar om skogsköparens resonemang och värderingsåsikter om sin köpta skogsfastighet. Jag har tagit reda på hur köparna resonerar med hjälp av intervjuer gjorda via telefon. Utbildningen jag gått är lantmäteriingenjörsprogrammet (120p) på högskolan i Trollhättan. Genom att sammanställa alla intervjuer och dra slutsatser av dessa hoppas jag kunna bidra till förståelse för vad man tycker är viktigt som skogsköpare i västra Götaland. Resultaten hoppas jag ska kunna få en praktisk betydelse för arbetet med värdering och försäljning/köp av rena skogsfastigheter.</p>

<p>Förståelse för människans interaktion med sin omgivning och dess konsekvenser, är viktig som beslutsunderlag för framtiden. I denna rapport beskrivs när, var och varför Island avskogades, samt de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna som följde avskogningen. Uppgifterna om den antropogena påverkan på miljön varierar, men generellt har Island förlorat nästan all sin skog och nästan hälften av vegetationen och jorden sedan vikingarna koloniserade landet under sent 800-tal. Människans inverkan på miljön verkade synergistiskt med de naturliga processerna, som exempelvis ett ogynnsamt klimat. På grund av bosättarnas bakgrund och kunskapsnivå är en annan utgång än den vi ser idag osannolik, trots att de vidtog vissa åtgärder. Behovet av betesmarker var det främsta incitamentet för att avverka skogen, som sedan användes som bränsle eftersom den var obrukbar som byggnadsmaterial. De ekologiska konsekvenserna var omfattande och de socioekonomiska konsekvenserna var ofta kopplade till förändringar i ekosystemet.</p> / <p>Understanding the human interaction with the environment and its consequences are crucial for future decision-making. In this report the questions when, where and why Iceland was deforested are addressed. Thereafter the ecological, economical and social consequences are investigated. Information about the anthropogenic impact on the environment differ, but generally almost half of the vegetation, together with the earth, and all forest have been lost since the colonization of the Vikings, during late 900^th century. The antropogenic impact worked synergistically with natural processes, like an unfavorable climate. Depending on the background and level of knowledge of the settlers a different outcome than the one we see today, is unlikely despite the efforts of countermeasurement. The major reason for deforestation was need of pasture and the wood itself was mostly used as fuelsource, it was worthless as construction-timber. The ecological consequences were extencive and the socio-economical consequences were generally connected to changes in the ecosystem.</p>

Förståelse för människans interaktion med sin omgivning och dess konsekvenser, är viktig som beslutsunderlag för framtiden. I denna rapport beskrivs när, var och varför Island avskogades, samt de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna som följde avskogningen. Uppgifterna om den antropogena påverkan på miljön varierar, men generellt har Island förlorat nästan all sin skog och nästan hälften av vegetationen och jorden sedan vikingarna koloniserade landet under sent 800-tal. Människans inverkan på miljön verkade synergistiskt med de naturliga processerna, som exempelvis ett ogynnsamt klimat. På grund av bosättarnas bakgrund och kunskapsnivå är en annan utgång än den vi ser idag osannolik, trots att de vidtog vissa åtgärder. Behovet av betesmarker var det främsta incitamentet för att avverka skogen, som sedan användes som bränsle eftersom den var obrukbar som byggnadsmaterial. De ekologiska konsekvenserna var omfattande och de socioekonomiska konsekvenserna var ofta kopplade till förändringar i ekosystemet. / Understanding the human interaction with the environment and its consequences are crucial for future decision-making. In this report the questions when, where and why Iceland was deforested are addressed. Thereafter the ecological, economical and social consequences are investigated. Information about the anthropogenic impact on the environment differ, but generally almost half of the vegetation, together with the earth, and all forest have been lost since the colonization of the Vikings, during late 900th century. The antropogenic impact worked synergistically with natural processes, like an unfavorable climate. Depending on the background and level of knowledge of the settlers a different outcome than the one we see today, is unlikely despite the efforts of countermeasurement. The major reason for deforestation was need of pasture and the wood itself was mostly used as fuelsource, it was worthless as construction-timber. The ecological consequences were extencive and the socio-economical consequences were generally connected to changes in the ecosystem.

Detta examensjobb handlar om skogsköparens resonemang och värderingsåsikter om sin köpta skogsfastighet. Jag har tagit reda på hur köparna resonerar med hjälp av intervjuer gjorda via telefon. Utbildningen jag gått är lantmäteriingenjörsprogrammet (120p) på högskolan i Trollhättan. Genom att sammanställa alla intervjuer och dra slutsatser av dessa hoppas jag kunna bidra till förståelse för vad man tycker är viktigt som skogsköpare i västra Götaland. Resultaten hoppas jag ska kunna få en praktisk betydelse för arbetet med värdering och försäljning/köp av rena skogsfastigheter.

Detta är en intervjustudie om skoglig förvaltning inom Uppsala läns kommuner med fokus på planering, skötsel, kompetens, upphandling och uppföljning. Studien visar att det saknas bra planeringsverktyg och de som finns används generellt passivt, skötseln i den tätortsnära skogen är anpassad, den formella skogliga kompetensen är låg, upphandling sker som ramavtal och direkt-upphandling samt utlämnad entreprenad följs upp i någon form.