<p>Matematikundervisningen på gymnasiet skall enligt Skolverkets styrdokument vara färgade av den programinriktning eleven valt. En stor del, mer än hälften, av gymnasiets matematik A-kurs skulle gå att avhandla med yrkesmatematik på ett fordonsprogram med inriktning mot skogsmaskin- förare/mekaniker. Inom dessa nämnda yrken förekommer matematik i form av geometri, procent, statistik samt ekvationer och formler i stor utsträckning. Bland annat negativa tal och potensfunktioner förekommer däremot i ringa eller ingen utsträckning alls.</p><p> </p><p>Dessa resultat framkom efter att några personer inom angett yrket intervjuats varefter den framkomna yrkesmatematiken jämfördes med den matematik som enligt styrdokument och läromedel ingår i gymnasiets matematik A-kurs.</p><p> </p><p>Syftet med undersökningen var att frambringa vilken matematik som användes inom yrket och hur stor del av matematik A-kursen som direkt kan överföras till yrkesmatematik. Detta för att sedan, i ett vidare syfte, användas till önskvärd programinfärgning och göra matematiken meningsfull för eleverna.</p>

Matematikundervisningen på gymnasiet skall enligt Skolverkets styrdokument vara färgade av den programinriktning eleven valt. En stor del, mer än hälften, av gymnasiets matematik A-kurs skulle gå att avhandla med yrkesmatematik på ett fordonsprogram med inriktning mot skogsmaskin- förare/mekaniker. Inom dessa nämnda yrken förekommer matematik i form av geometri, procent, statistik samt ekvationer och formler i stor utsträckning. Bland annat negativa tal och potensfunktioner förekommer däremot i ringa eller ingen utsträckning alls.   Dessa resultat framkom efter att några personer inom angett yrket intervjuats varefter den framkomna yrkesmatematiken jämfördes med den matematik som enligt styrdokument och läromedel ingår i gymnasiets matematik A-kurs.   Syftet med undersökningen var att frambringa vilken matematik som användes inom yrket och hur stor del av matematik A-kursen som direkt kan överföras till yrkesmatematik. Detta för att sedan, i ett vidare syfte, användas till önskvärd programinfärgning och göra matematiken meningsfull för eleverna.

Programinfärgad undervisning har visat sig ha en positiv effekt på både elevers motivation likväl som på deras resultat. Utifrån examensmålen uppsatta av Skolverket uppmuntras lärare att samarbeta över ämnesgränserna för att göra utbildningen mer inriktad mot respektive program. Tidigare forskning visar att idrottslärare generellt har svårt att genomföra sådan ämnessamverkan. Syftet med min studie är att öka kunskapen om vilka möjligheter och problem som lärarna upplever att programinfärgad undervisning medför. Vidare ville jag undersöka hur lärare inom ämnet idrott och hälsa programinfärgar sin undervisning mot fordon- och transportprogrammet. Sex kvalitativa intervjuer genomfördes med idrottslärare som undervisar elever från fordon- och transportprogrammet. Resultatet av intervjuerna visar att möjligheterna finns men att läroplanens formulering, transformering och realisering skapar problem som inte alltid övervinns. Ergonomi och första hjälpen visade sig vara områden där programinfärgning mot fordonsprogrammet utfördes i störst omfattning.

<p> </p><p>Den här uppsatsen har försökt ta reda på vilken inställning yrkeselever har till kärnämnet svenska, och vad anser är mest samt minst intressant med ämnet. I styrdokumenten står det att elever på yrkesprogram ska förberedas för studier på högskola/universitet, och den här uppsatsen ämnade ta reda på om det något som eleverna är intresserade av, eller vad de annars vill göra i framtiden. När eleverna i skolan väljer vad de ska lägga sitt fokus på har de säkert redan en åsikt om vad deras framtida arbetsgivare kan tänkas lägga vikt på vid anställning, men vad är det egentligen arbetsgivarna bryr sig mest om? Genom att utföra tre enkätundersökningar, en på en byggklass, en på en industriklass och en företagsenkät, fick jag fram de resultat som var av betydelse för min undersökning. Det visade sig att yrkeseleverna finner att ämnet svenska är relativt viktigt för dem, men att karaktärsämnena är ännu viktigare. Det som eleverna finner mest intressant är att kolla på film, medan det minst intressanta bland annat är att hålla muntliga föredrag och att arbeta med grammatik. Eleverna är även av den åsikten att deras framtida arbetsgivare lägger mest fokus på elevernas praktiska färdigheter vid anställning, men att det är bättre att ha ett godkänt betyg än icke godkänt eftersom ett icke godkänt betyg kan visa företagen att de inte kan läsa eller skriva. Företagen själva är av ungefär samma åsikt, och det är de praktiska färdigheterna som räknas mest. Ändå har betyg i ämnet svenska en viss påverkan vid anställning eftersom företagens anställda måste kunna förstå det skrivna språket när det gäller till exempelvis säkerhetsföreskrifter. Eleverna vill i framtiden inte studera vidare, utan efter studenten vill de ut och arbeta. En orsak till varför de valde yrkesprogram var för att de var garanterade arbete direkt efter studenten.</p><p> </p><p>Det som är viktigt är att svensklärarna tar till vara elevernas intresse och arbetar med programinfärgning. Genom infärgning skulle eleverna kunna finna svensklektioner mer intressant, och genom ett gott samarbete med företag och yrkeslärare hade ämnet svenska kunnat erhålla en högre status.</p>

Den här uppsatsen har försökt ta reda på vilken inställning yrkeselever har till kärnämnet svenska, och vad anser är mest samt minst intressant med ämnet. I styrdokumenten står det att elever på yrkesprogram ska förberedas för studier på högskola/universitet, och den här uppsatsen ämnade ta reda på om det något som eleverna är intresserade av, eller vad de annars vill göra i framtiden. När eleverna i skolan väljer vad de ska lägga sitt fokus på har de säkert redan en åsikt om vad deras framtida arbetsgivare kan tänkas lägga vikt på vid anställning, men vad är det egentligen arbetsgivarna bryr sig mest om? Genom att utföra tre enkätundersökningar, en på en byggklass, en på en industriklass och en företagsenkät, fick jag fram de resultat som var av betydelse för min undersökning. Det visade sig att yrkeseleverna finner att ämnet svenska är relativt viktigt för dem, men att karaktärsämnena är ännu viktigare. Det som eleverna finner mest intressant är att kolla på film, medan det minst intressanta bland annat är att hålla muntliga föredrag och att arbeta med grammatik. Eleverna är även av den åsikten att deras framtida arbetsgivare lägger mest fokus på elevernas praktiska färdigheter vid anställning, men att det är bättre att ha ett godkänt betyg än icke godkänt eftersom ett icke godkänt betyg kan visa företagen att de inte kan läsa eller skriva. Företagen själva är av ungefär samma åsikt, och det är de praktiska färdigheterna som räknas mest. Ändå har betyg i ämnet svenska en viss påverkan vid anställning eftersom företagens anställda måste kunna förstå det skrivna språket när det gäller till exempelvis säkerhetsföreskrifter. Eleverna vill i framtiden inte studera vidare, utan efter studenten vill de ut och arbeta. En orsak till varför de valde yrkesprogram var för att de var garanterade arbete direkt efter studenten.   Det som är viktigt är att svensklärarna tar till vara elevernas intresse och arbetar med programinfärgning. Genom infärgning skulle eleverna kunna finna svensklektioner mer intressant, och genom ett gott samarbete med företag och yrkeslärare hade ämnet svenska kunnat erhålla en högre status.