<p> </p><p>Den här uppsatsen har försökt ta reda på vilken inställning yrkeselever har till kärnämnet svenska, och vad anser är mest samt minst intressant med ämnet. I styrdokumenten står det att elever på yrkesprogram ska förberedas för studier på högskola/universitet, och den här uppsatsen ämnade ta reda på om det något som eleverna är intresserade av, eller vad de annars vill göra i framtiden. När eleverna i skolan väljer vad de ska lägga sitt fokus på har de säkert redan en åsikt om vad deras framtida arbetsgivare kan tänkas lägga vikt på vid anställning, men vad är det egentligen arbetsgivarna bryr sig mest om? Genom att utföra tre enkätundersökningar, en på en byggklass, en på en industriklass och en företagsenkät, fick jag fram de resultat som var av betydelse för min undersökning. Det visade sig att yrkeseleverna finner att ämnet svenska är relativt viktigt för dem, men att karaktärsämnena är ännu viktigare. Det som eleverna finner mest intressant är att kolla på film, medan det minst intressanta bland annat är att hålla muntliga föredrag och att arbeta med grammatik. Eleverna är även av den åsikten att deras framtida arbetsgivare lägger mest fokus på elevernas praktiska färdigheter vid anställning, men att det är bättre att ha ett godkänt betyg än icke godkänt eftersom ett icke godkänt betyg kan visa företagen att de inte kan läsa eller skriva. Företagen själva är av ungefär samma åsikt, och det är de praktiska färdigheterna som räknas mest. Ändå har betyg i ämnet svenska en viss påverkan vid anställning eftersom företagens anställda måste kunna förstå det skrivna språket när det gäller till exempelvis säkerhetsföreskrifter. Eleverna vill i framtiden inte studera vidare, utan efter studenten vill de ut och arbeta. En orsak till varför de valde yrkesprogram var för att de var garanterade arbete direkt efter studenten.</p><p> </p><p>Det som är viktigt är att svensklärarna tar till vara elevernas intresse och arbetar med programinfärgning. Genom infärgning skulle eleverna kunna finna svensklektioner mer intressant, och genom ett gott samarbete med företag och yrkeslärare hade ämnet svenska kunnat erhålla en högre status.</p>

Den här uppsatsen har försökt ta reda på vilken inställning yrkeselever har till kärnämnet svenska, och vad anser är mest samt minst intressant med ämnet. I styrdokumenten står det att elever på yrkesprogram ska förberedas för studier på högskola/universitet, och den här uppsatsen ämnade ta reda på om det något som eleverna är intresserade av, eller vad de annars vill göra i framtiden. När eleverna i skolan väljer vad de ska lägga sitt fokus på har de säkert redan en åsikt om vad deras framtida arbetsgivare kan tänkas lägga vikt på vid anställning, men vad är det egentligen arbetsgivarna bryr sig mest om? Genom att utföra tre enkätundersökningar, en på en byggklass, en på en industriklass och en företagsenkät, fick jag fram de resultat som var av betydelse för min undersökning. Det visade sig att yrkeseleverna finner att ämnet svenska är relativt viktigt för dem, men att karaktärsämnena är ännu viktigare. Det som eleverna finner mest intressant är att kolla på film, medan det minst intressanta bland annat är att hålla muntliga föredrag och att arbeta med grammatik. Eleverna är även av den åsikten att deras framtida arbetsgivare lägger mest fokus på elevernas praktiska färdigheter vid anställning, men att det är bättre att ha ett godkänt betyg än icke godkänt eftersom ett icke godkänt betyg kan visa företagen att de inte kan läsa eller skriva. Företagen själva är av ungefär samma åsikt, och det är de praktiska färdigheterna som räknas mest. Ändå har betyg i ämnet svenska en viss påverkan vid anställning eftersom företagens anställda måste kunna förstå det skrivna språket när det gäller till exempelvis säkerhetsföreskrifter. Eleverna vill i framtiden inte studera vidare, utan efter studenten vill de ut och arbeta. En orsak till varför de valde yrkesprogram var för att de var garanterade arbete direkt efter studenten.   Det som är viktigt är att svensklärarna tar till vara elevernas intresse och arbetar med programinfärgning. Genom infärgning skulle eleverna kunna finna svensklektioner mer intressant, och genom ett gott samarbete med företag och yrkeslärare hade ämnet svenska kunnat erhålla en högre status.

Denna studie syftar till att ge en översikt av insatser som finns i åtgärdsprogram för elever med problematisk skolfrånvaro i grundskolans senare år samt undersöka på vilket sätt särskilt stöd ges. Urvalet bestod av 40 pågående åtgärdsprogram från kommunala skolor i tre av Sveriges storstäder. Fokus riktades även mot insatser i ämnet svenska med tillhörande betygskriterier eftersom det är ett av kärnämnena som krävs för vidare studier. För analysen användes kvalitativ tematisk analys enligt induktiv metod. Resultatet visade att anpassad studiegång, utökat stöd i sociala kontexter och avvikelser från timplan var vanliga insatser. Placering i särskild undervisningsgrupp förekom i många fall. Insatser riktade mot kärnämnet svenska rörde betygskriterier kring språk-, läs- och skrivutveckling. Majoriteten av personal hade inte specialpedagogisk kompetens. Skolor bedrev distansundervisning trots att särskilt tillstånd krävdes, vilket visar att ett behov finns att se över lagstiftning. Slutsatser var att eleverna har behov av skräddarsydda specialpedagogiska insatser för att skolan ska bli meningsfull och lärorik. För att förebygga problematisk skolfrånvaro måste fokus flyttas från åtgärdande insatser till förebyggande. Studiens evidens kan användas som ett stöd inför elevhälsans arbete med elever med problematisk skolfrånvaro. / This study aims to provide an overview of interventions in Student education plans for students with problematic school absences in primary school and to investigate how special education is given. The selection consisted of 40 Student education plans from municipal schools in three of Sweden's major cities. The focus was also directed towards interventions in the subject of Swedish with associated grading criteria, as it is one of the core subjects required for further studies. For the analysis, qualitative thematic analysis according to the inductive method was used. The results showed that adjusted study programme, extended support in social contexts and deviations from the timetable were common interventions. Placement in a special learning group occurred in many cases. Efforts aimed at the subject Swedish concerned the grading criteria language, reading and writing development. The majority of staff did not have special education competence. Schools conducted online education despite the fact that special permission was required, which shows that there is a need to review legislation. Conclusions were that the students need tailored special educational interventions in order for the school to be meaningful and educational. In order to prevent problematic school absenteeism, the focus must be shifted from remedial efforts to prevention. The study's evidence can be used as support for school health care in their work with problematic school absence.