<p>Matematikundervisningen på gymnasiet skall enligt Skolverkets styrdokument vara färgade av den programinriktning eleven valt. En stor del, mer än hälften, av gymnasiets matematik A-kurs skulle gå att avhandla med yrkesmatematik på ett fordonsprogram med inriktning mot skogsmaskin- förare/mekaniker. Inom dessa nämnda yrken förekommer matematik i form av geometri, procent, statistik samt ekvationer och formler i stor utsträckning. Bland annat negativa tal och potensfunktioner förekommer däremot i ringa eller ingen utsträckning alls.</p><p> </p><p>Dessa resultat framkom efter att några personer inom angett yrket intervjuats varefter den framkomna yrkesmatematiken jämfördes med den matematik som enligt styrdokument och läromedel ingår i gymnasiets matematik A-kurs.</p><p> </p><p>Syftet med undersökningen var att frambringa vilken matematik som användes inom yrket och hur stor del av matematik A-kursen som direkt kan överföras till yrkesmatematik. Detta för att sedan, i ett vidare syfte, användas till önskvärd programinfärgning och göra matematiken meningsfull för eleverna.</p>

Matematikundervisningen på gymnasiet skall enligt Skolverkets styrdokument vara färgade av den programinriktning eleven valt. En stor del, mer än hälften, av gymnasiets matematik A-kurs skulle gå att avhandla med yrkesmatematik på ett fordonsprogram med inriktning mot skogsmaskin- förare/mekaniker. Inom dessa nämnda yrken förekommer matematik i form av geometri, procent, statistik samt ekvationer och formler i stor utsträckning. Bland annat negativa tal och potensfunktioner förekommer däremot i ringa eller ingen utsträckning alls.   Dessa resultat framkom efter att några personer inom angett yrket intervjuats varefter den framkomna yrkesmatematiken jämfördes med den matematik som enligt styrdokument och läromedel ingår i gymnasiets matematik A-kurs.   Syftet med undersökningen var att frambringa vilken matematik som användes inom yrket och hur stor del av matematik A-kursen som direkt kan överföras till yrkesmatematik. Detta för att sedan, i ett vidare syfte, användas till önskvärd programinfärgning och göra matematiken meningsfull för eleverna.

Syftet med examensarbetet är att ta reda på hur relevant matematiken är för eleverna på yrkesprogrammen. Detta med anledning av att den här kategorin elever har högst andel elever med låg motivation och med låga meritvärden från grundskolan. Hur kan undervisningen bedrivas för bästa resultat och förståelse så den går att applicera på det kommande yrket men samtidigt också vara allmänbildande. Matematiken som yrkeseleverna lär sig idag ska vara både allmänbildande och yrkesrelaterad. Den allmänbildande matematiken är lika för alla yrkeselever medan den karaktärsrelaterade matematiken varierar. Med anledning av detta så är de nationella proven konstruerade på så sätt att de tar upp enbart den allmänna kunskapen i matematik. Därför finns också funderingar om varför yrkeselever behöver göra de nationella proven. För att försöka få svar på frågorna har intervjuer genomförts med ämneslärare, yrkeslärare på båda programmen och elever från vartdera programmet. Även elev som gått i skolan men är yrkesverksam nu har intervjuats.  Även Studier har gjorts mot tidigare forskning inom områden som berör yrkeselevernas matematikundervisning, deras svårigheter med matematik och hur de kan bli motiverade. Resultaten från intervjuerna jämfördes sedan mot den litteratur som studerats. Valet av yrkesinriktningar föll på Bygg- och anläggningsprogrammet samt Barn- och fritidsprogrammet då det är inom dessa inriktningar jag varit i kontakt med tidigare. Resultatet visar att matematiken är relevant då det är ämneslärarens uppgift att förhålla sig till den matematik som är nödvändig men att kursböckerna är allom rådande i de flesta fall. Matematikundervisningen ger bäst resultat för yrkesrelaterade kunskaper om matematikläraren samarbetar med yrkeslärarna vilket både intervjuerna och forskning visar. De nationella proven ansågs av de flesta som något bra då syftet med de nationella proven är att mäta den allmänna matematikkunskapen hos eleverna.

Mellan den traditionella skolmatematiken (Civil, 2002) och den matematik som används på arbetsplatser finns det en lucka. Elever som går på yrkesprogram saknar ofta motivation för matematikämnet och upplever att matematiken i gymnasieskolan är abstrakt och saknar förankring i det kommande yrkeslivet. Samtidigt visar flertalet studier stora positiva effekter hos de elever som arbetar med matematik som kopplas samman med elevernas framtida yrkesliv (Muhrman, 2016). Matematik som kopplas samman med yrkesämnen kan bland annat kallas för yrkesmatematik. Syftet med den här studien är att genom en analys av läromedel kunna beskriva vad lära yrkesmatematik innebär. För att studera läromedlen har jag använt mig av aktivitetsteori som ett analytiskt verktyg och från analysen har jag skapat ett aktivitetssystem som representerar aktiviteten lära yrkesmatematik.

Elever på yrkesprogram har svårt att se relevansen av matematiken för sitt framtida yrke. För att matematik ska anses vara relevant för eleverna måste den vara meningsfull och användbar. Eleverna måste se hur de kan använda matematiken i sitt yrke. Ett sätt att öka relevansen är att arbeta med infärgade uppgifter. Studier visar att innehållet måste knytas an till verkligheten och vara praxisnära. Denna fallstudie undersöker hur relevanta och autentiska infärgade uppgifter är. Studien genomförs på frisörprogrammet, där en infärgad uppgift analyseras utifrån kriterier för autenticitet. En matematiklärare och en frisör intervjuas och svaren analyseras. Resultaten visar att den infärgade uppgiften inte är relevant. Matematiklärare behöver samarbeta mer med yrkesverksamma för att göra uppgifter mer autentiska.

Elever på yrkesprogram i Sverige presterar sämre på nationella proven i matematik jämfört med elever på högskoleförberedande program (detta trots att matematikkurserna på yrkesprogram är anpassade till yrkesutbildningen och ofta på en lägre teoretisk nivå än på de högskoleförberedande programmen). En anledning till varför eleverna lyckas sämre kan vara att eleverna inte ser nyttan med matematiken, det vill säga att det i kurserna saknas en tydlig koppling till hur de kan använda matematiken i sitt kommande yrke. Detta examensarbete undersöker vilka metoder som kan användas för att koppla ämnet till elevens framtida yrke. Gemensamt för den forskningslitteratur som utgör underlaget för detta examensarbete är att litteraturen förespråkar att matematikläraren och yrkesläraren ska samarbeta med varandra. Vid samarbete mellan matematikläraren och yrkesläraren kan infärgade uppgifter skapas som synliggör nyttan av matematiken i elevens framtida yrke. Att arbeta ämnesövergripande och med infärgade uppgifter verkar  enligt flera av mina källor ha en positiv effekt på elevernas inlärning. / Students in vocational educational programs in Sweden perform less well on standardized national test in mathematics than students on university preparatory programs (even though the mathematics they study are made specifically for vocational education and often on a lower theoretical level). One reason why students in vocational education succeed less may be that they cannot see the usefulness of mathematics, this since the math education lack a visible connection with the students future vocation. This thesis aim to find out how mathematics can be made visible in the students’ future career. Common to all articles included in this literature study is that they advocate that mathematics teacher and vocational teachers should co-operate with each other. This would create integration between mathematics and other vocational subjects that would allow the students’ to see the need of mathematics in their future profession.

Allt fler elever som går på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen saknar den matematiska kompetens som behövs i deras framtida yrken (Muhrman, 2016). Många faktorer har orsakat detta problem, men en av de viktigaste faktorerna är matematiklärarnas bristande kunskaper om elevernas yrkesmatematik (Muhrman, 2016). Enligt läroplanen GY11 läser alla yrkeselever kursen matematik 1a som anses vara anpassad till yrkeselevernas behov. Läroplanen för matematik 1a anger att matematiklärare ska anpassa det centrala innehållet till karaktärsämnena (Skolverket, 2011). För de matematiklärare som inte är kunniga i karaktärsämnena blir läroboken i matematik en trygghet som de kan basera sin undervisning på. Däremot frågan är om matematikläroböckerna förser yrkeseleverna med de kunskaper de behöver för att nå kunskapsmålen och utveckla sina matematiska yrkeskompetenser. Syftet med detta arbetet är att undersöka hur läroplanens mål för matematik 1a förverkligas i matematikläroböcker som är avsedda för yrkesprogram. En del av de lärandeteorier och tidigare forskning som vi har redovisat i detta arbete hävdar att det sällan ges möjlighet för yrkeseleverna att utveckla de matematiska kompetenser som behövs i deras yrken (Dahl, 2014; Muhrman, 2016).För att få en bättre insyn i området har vi valt att begränsa oss till El- och energiprogrammet och granska två matematikläroböcker som är avsedda för tekniskt inriktade yrkesprogram. Det har varit nödvändigt för oss att även intervjua två personer som är kunniga inom el-yrket för att få en bättre insyn av el-elevernas yrkesmatematik. Vi har även granskat läroplanerna för samtliga karaktärsämnen som eleverna på El- och energiprogrammet läser. Resultatet visar att båda matematikläroböckerna täcker det mesta av kursens matematik 1a centrala innehåll. För att eleverna ska tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som behövs i yrket behöver matematiklärarna gå utanför matematiklärobokens ramar och integrera yrkesmatematik i undervisningen.