Målet med detta utvecklingsarbete var att ta reda på hur utomhuspedagogik kan synliggöra och aktivera flera sinnen och därmed gynna barns lärande och utveckling i matematik. Detta inom områdena god taluppfattning, god problemlösningsförmåga samt kommunikativ förmåga. Förskolans läroplan beskriver att förskollärare ska ansvara för att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling. Utvecklingsarbetet genomfördes  på en förskola med fem barn i åldrarna fyra respektive fem år. Vi planerade, genomförde samt utvärderade fem olika aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö ger barn möjlighet till lustfyllt och meningsfullt lärande.  Under dessa aktiviteter stimulerades flera sinnen med hjälp av naturen och dess material. Detta bidrog till att barnen fick uppleva konkret matematik. Barnen upplevde våra aktiviteter som lustfyllda.

Elever på yrkesprogram i Sverige presterar sämre på nationella proven i matematik jämfört med elever på högskoleförberedande program (detta trots att matematikkurserna på yrkesprogram är anpassade till yrkesutbildningen och ofta på en lägre teoretisk nivå än på de högskoleförberedande programmen). En anledning till varför eleverna lyckas sämre kan vara att eleverna inte ser nyttan med matematiken, det vill säga att det i kurserna saknas en tydlig koppling till hur de kan använda matematiken i sitt kommande yrke. Detta examensarbete undersöker vilka metoder som kan användas för att koppla ämnet till elevens framtida yrke. Gemensamt för den forskningslitteratur som utgör underlaget för detta examensarbete är att litteraturen förespråkar att matematikläraren och yrkesläraren ska samarbeta med varandra. Vid samarbete mellan matematikläraren och yrkesläraren kan infärgade uppgifter skapas som synliggör nyttan av matematiken i elevens framtida yrke. Att arbeta ämnesövergripande och med infärgade uppgifter verkar  enligt flera av mina källor ha en positiv effekt på elevernas inlärning. / Students in vocational educational programs in Sweden perform less well on standardized national test in mathematics than students on university preparatory programs (even though the mathematics they study are made specifically for vocational education and often on a lower theoretical level). One reason why students in vocational education succeed less may be that they cannot see the usefulness of mathematics, this since the math education lack a visible connection with the students future vocation. This thesis aim to find out how mathematics can be made visible in the students’ future career. Common to all articles included in this literature study is that they advocate that mathematics teacher and vocational teachers should co-operate with each other. This would create integration between mathematics and other vocational subjects that would allow the students’ to see the need of mathematics in their future profession.