Denna studie syftar till att undersöka vilka spår av den sociokulturella teorin, med fokus påsamarbete och vilken gång lärandet har, som vi kan finna i matematikböcker för de yngreåldrarna. Vi har analyserat fyra läroböcker i matematik och fokuserat på avsnittet då eleverna förförsta gången möter bråk. Läroböckerna är utgivna av olika förlag och dess gemensammanämnare är att de är skrivna utifrån det nu gällande styrdokumentet, Lgr11. För att undersökadetta har vi genomfört både en kvantitativ och en kvalitativ textanalys. I den kvantitativa delen avvår textanalys använde vi oss av analysbegreppet samarbete. Detta för att se hur stor del avuppgifterna i läroboken som är tänkta att göra tillsammans med någon. Vår kvalitativa textanalysgjordes utifrån analysbegreppen abstrakt och konkret där vi analyserade både text och bild iuppgifterna för att med utgångspunkt i dessa begrepp få syn på om uppgifterna går från detabstrakta till det konkreta, ett lärande som förespråkas av Lev Vygotskij. Den kvantitativatextanalysen visar att endast ett fåtal uppgifter i de analyserade delarna av läroböckerna är ämnadeatt göras tillsammans, ett resultat som inte skiljer sig märkbart mellan de olika läroböckerna.Resultatet av den kvalitativa textanalysen uppvisar ett varierat utfall, men tre av de fyraläroböckerna visar ändå tendenser på att ha gången från det abstrakta till det konkreta. Detta tillskillnad från den fjärde läroboken som till största delen består av abstrakta uppgifter.

Matematikundervisning och lärarens lektionsplanering utgår ofta från en lärobok i matematik och matematiklektioner används ofta i stor utsträckning till enskilt arbete för elever. Samtidigt verkar en vanlig uppfattning vara att en bra lärare helt själv utformar och planerar sin undervisning. I kontrast till detta finns idéer om hur ett läromedel kan utformas för att stötta läraren och även utveckla lärarens kunskaper i matematik samt om matematikundervisning. Det har utvecklats så kallade designprinciper för hur läroböcker kan utformas för att vara stöttande och utvecklande för lärare som undervisar i matematik. Syftet med denna studie är att analysera lärarhandledningar utifrån hur en av dessa designprinciper framkommer. Resultatet visar att alla delar av designprincipen återfinns i de analyserade texterna på olika vis. De enskilda läromedlen uppfyller däremot inte nödvändigtvis alla delar av designprincipen vilket skapar utrymme för förbättringar.

Det övergripande syftet med studien var att synliggöra lågstadielärares tankar och uppfattningar kring valet av en matematiklärobok samt belysa granskningens komplexitet i samband med det. Varför det är viktigt att undersöka detta är för att matematikläroboken traditionellt sett har haft en central roll i matematikundervisningen, samt att förhandsgranskningen av läromedel främst har ålagts lärarna, sedan den statliga granskningen lades ned i början av 1990-talet. Därav är följande två frågor centrala i studien ”Vilka kriterier beaktar lågstadieläraren i sitt val av matematiklärobok?” samt ”Vilka faktorer påverkar valet av matematiklärobok enligt lågstadieläraren?”. Den metod som har använts för datainsamlingen är kvalitativa intervjuer av fem lärare. Studiens data har kategoriserats och genererat ett resultat om sex stycken kriterier, som lärarna beaktar i valet av matematiklärobok samt synliggjort två faktorer som påverkar valet. Några av dessa kriterier var att matematikläroboken ska ha ett tydligt upplägg och rikt innehåll, tilltalande layout och vara kopplad till Lgr11s kursplan i matematik. De två faktorer som kom fram berörde lärarnas syn på sin kompetens samt lärobokens funktion i praktiken. Studiens resultat diskuteras gentemot tidigare forskning, där de olika kriterierna och faktorerna tas upp och behandlas för att visa på hur en adekvat matematiklärobok kan väljas, samt vilken komplexitet som involveras i valet. En matematiklärobok som uppfyller de kriterier som lärarna efterfrågar, skulle kunna ha möjlighet att bidra till positiva erfarenheter hos eleverna samt bättre kunskapsinhämtning. Studien är av signifikans för lärare, då deras yrkesåtaganden bland annat berör val av matematiklärobok. Den kan också ha betydelse för fortsatt forskning på området vad gäller läromedelsgranskning och hur väl matematikläroböcker uppnår de efterfrågade kriterierna.

Sedan revideringen av läroplanen 2011 ställs större krav på att skolan ska förmedla kunskaper och acceptans kring olika kulturer för att främja inkludering och jämställdhet. Med lärobokens centrala roll och matematikämnets många undervisningstimmar ämnar studien att undersöka hur just bilder i matematikläroböcker representerar och framställer icke-västerländska etniciteter. Syftet med studien är således att ge en ökad kunskap om i vilken utsträckning och på vilket sätt icke-västerländska etniciteter representeras genom bilderna  i moderna matematikläroböcker för att kunna göra medvetna val av matematikläroböcker i undervisningen. Analysen utfördes på tre matematikläroböcker för årskurs 5 som publicerats efter revideringen av läroplanen 2011. Matematikläroböckerna undersöktes genom en kvantitativ innehållsanalys, där representationen av icke-västerländska karaktärer undersöktes, och kvalitativ innehållsanalys, där framställningen av icke-västerländska karaktärer undersöktes. Resultatet av den kvantitativa analysen redovisas i cirkeldiagram och den kvalitativa analysens resultat redovisas i ett stapeldiagram.   I resultatet av den kvantitativa analysen framgår det att det är en tydlig underrepresentation av icke-västerländska karaktärer i alla tre matematikläroböcker. Resultatet av den kvalitativa analysen visar hur framställningen av icke-västerländska karaktärer kan variera, utifrån definitionerna överordnad, underordnad och jämlik, mellan moderna matematikläroböcker. I och med det varierade resultatet påpekar studien vikten i att lärare gör medvetna val av matematikläroböcker med avseende på de olika normer om icke-västerländska etniciteter som de kan förmedla.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur lärare upplever elevers kunskaper i division samt om lärare förespråkar matematikläroboken eller de laborativa materialen vid undervisning i division. Vidare undersöks även anledningarna till lärarnas förespråkande samt hur de förankrar läroplanen i sin undervisning. Studien utgår från kvalitativa intervjuer med sex lärare i årskurs F-4. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av det sociokulturella perspektivet där begreppen medierade artefakter och den proximala utvecklingszonen huvudsakligen använts. Den tidigare forskningen visar att både de laborativa materialen och matematikläroboken innefattar fördelar och problem. Utifrån resultat framkommer att lärarna upplever att elevers kunskaper i division brister. Vidare framförs de laborativa materialen samt variation i undervisningen av lärarna som det arbetssättet lärarna förespråkade i undervisningen av division. Lärarna framför även hur de förankrar LGR11 (Skolverket, 2019) till sin undervisning. Resultatet visar på att det vanligaste sättet att förankra läroplanen är genom grovplaneringar men även att matematikläroboken grundas i läroplanen.

I detta arbete har textuppgifter i fyra vanligt förekommande matematikläroböcker ämnade för gymnasieskolans kurs Matematik A undersökts. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur dessa uppgifter knyter an till verkligheten. Som undersökningsmetod valdes textanalys med utgångspunkt från ett antal egenformulerade analysfrågor, inspirerade av den litteratur som jag tagit del av. Resultatet av textanalysen visar att det är en förhållandevis liten andel av läroböckernas textuppgifter som har en trovärdig förankring i verkligheten, där endast ett fåtal av dessa beskriver en situationskontext som kan relateras till elevernas verklighet. En viktig slutsats som kan dras av detta resultat är att det finns en konflikt mellan de mål som står skrivet i de nationella styrdokumenten och innehållet i läroböcker som används i matematikundervisningen.

Trots att kritik riktas mot matematikläroböcker för att främst innefatta uppgifter som tränar elevers procedurella kunskaper är elevaktivt arbete i en lärobok vanligt förekommande i matematikundervisningen i Sverige. Lärares urval av läroboksuppgifter som elever får arbeta med kan antingen möjliggöra för imitativa eller kreativa resonemang. En typ av imitativt resonemang är vad Lithner (2008) benämner som algoritmiskt guidat resonemang (GAR) vilket innebär att eleven på något sätt blir guidad till en lösning. Ett kreativt resonemang (KMR) innebär att eleven uppfattar problemet som nytt och genom att skapa egna lösningsmetoder når en lösning. Studien undersöker 9 lärares urval av läroboksuppgifter som sedan analyseras och kategoriseras som antingen GAR eller KMR. Resultatet visar att majoriteten av urvalen innefattar främst GAR-uppgifter men att samtliga lärares urval också innehåller KMR-uppgifter samt en likhet avseende omfattningen av uppgifter i respektive urval. Uppgiftsanalysen visar hur antalet uppgifter som lärare väljer till sina elever kan ge signaler om vad som förväntas av elever avseende vilken hastighet de bör räkna i, samt att läroboksuppgifterna i sig nödvändigtvis inte är vad som bör ifrågasättas. Det arbetssätt som elever ges förutsättning att använda kan vara avgörande för i vilken utsträckning de får möjlighet att tillämpa imitativa och kreativa resonemang. / <p>Matematik</p>

Allt fler elever som går på de yrkesförberedande gymnasieprogrammen saknar den matematiska kompetens som behövs i deras framtida yrken (Muhrman, 2016). Många faktorer har orsakat detta problem, men en av de viktigaste faktorerna är matematiklärarnas bristande kunskaper om elevernas yrkesmatematik (Muhrman, 2016). Enligt läroplanen GY11 läser alla yrkeselever kursen matematik 1a som anses vara anpassad till yrkeselevernas behov. Läroplanen för matematik 1a anger att matematiklärare ska anpassa det centrala innehållet till karaktärsämnena (Skolverket, 2011). För de matematiklärare som inte är kunniga i karaktärsämnena blir läroboken i matematik en trygghet som de kan basera sin undervisning på. Däremot frågan är om matematikläroböckerna förser yrkeseleverna med de kunskaper de behöver för att nå kunskapsmålen och utveckla sina matematiska yrkeskompetenser. Syftet med detta arbetet är att undersöka hur läroplanens mål för matematik 1a förverkligas i matematikläroböcker som är avsedda för yrkesprogram. En del av de lärandeteorier och tidigare forskning som vi har redovisat i detta arbete hävdar att det sällan ges möjlighet för yrkeseleverna att utveckla de matematiska kompetenser som behövs i deras yrken (Dahl, 2014; Muhrman, 2016).För att få en bättre insyn i området har vi valt att begränsa oss till El- och energiprogrammet och granska två matematikläroböcker som är avsedda för tekniskt inriktade yrkesprogram. Det har varit nödvändigt för oss att även intervjua två personer som är kunniga inom el-yrket för att få en bättre insyn av el-elevernas yrkesmatematik. Vi har även granskat läroplanerna för samtliga karaktärsämnen som eleverna på El- och energiprogrammet läser. Resultatet visar att båda matematikläroböckerna täcker det mesta av kursens matematik 1a centrala innehåll. För att eleverna ska tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som behövs i yrket behöver matematiklärarna gå utanför matematiklärobokens ramar och integrera yrkesmatematik i undervisningen.

Syftet med studien är att få förståelse för vilken inställning pedagoger och elever har till matematikläroboken samt till matematikämnet. Undersökningen ska också klargöra om det finns några samband mellan matematikundervisningens utformning och elevernas inställning till läroboken och ämnet. Pedagogernas medvetenhet om elevernas inställning till matematik skall också tydliggöras genom undersökningen. För att få svar på våra frågeställningar användes kvalitativ intervju och enkät som metod. Genom undersökningens resultat kunde vi utläsa att elevernas attityder till matematik samt pedagogernas medvetenhet om elevernas inställningar varierade stort. Vi kunde även tydligt se sambanden mellan matematikundervisningens utformning och elevernas inställning till läroboken och ämnet. Till exempel visade resultatet att pedagogerna var mer kreativa i sin undervisning och eleverna mer positivt inställda till såväl läroboken som ämnet då matematikläroboken användes mer sparsamt i undervisningen.

Syftet med arbetet är att undersöka hur icke traditionellt och traditionellt arbetssätt inom matematik i skolår 1 kan se ut samt ta reda på huruvida arbetssättet påverkar elevernas attityder till ämnet. För att söka svar på våra frågeställningar har vi genomfört observationer i två klasser i skolår 1 med icke traditionellt respektive traditionellt arbetssätt samt intervjuat lärarna och eleverna. Resultaten visar att icke traditionellt arbetssätt kan innebära att eleverna får undersöka och prova sig fram, ofta med hjälp av laborativt material som konkretiserar matematiken samt att eleverna får möjlighet att prata matematik. Ett traditionellt arbetssätt kan innebära att eleverna ges redan färdiga generaliseringar av läraren och/eller matematikläroboken och att de därefter får öva på att tillämpa dessa individuellt eller i grupp. Vad gäller elevernas attityder så relaterade flera av dem matematik till de aktiviteter som sker under skoldagen såsom läsa, skriva och räkna medan andra härleder matematik till matematiklektionerna och deras innehåll. De flesta elever i klassen med icke traditionellt arbetssätt kunde ge exempel på varför de lär sig matematik i skolan medan ingen av eleverna som har traditionellt arbetssätt i matematik kunde detta.