I matematikundervisningen är det vanligt att elever arbetar med uppgifter i läroboken. Uppgifterna kan delas in i räkneuppgifter och textuppgifter. Många elever upplever stora problem med textuppgifter. I räkneuppgifter upplevs ofta inte problemen i lika hög grad. Syftet med detta examensarbete är att, med hjälp av didaktisk forskning, kartlägga elevers problem med textuppgifter med målet att lärare med hjälp av informationen ska kunna åtgärda dem. Fokus är på elever i årskurs 4-6. Det finns flera olika aspekter av elevers problem med textuppgifter. Aspekterna är bland annat språk, uppgiftens uppbyggnad och elevers läsförståelse och matematiska kunskaper. Arbetet är en litteraturstudie och utgår från vetenskapligt material. Materialet består av doktorsavhandlingar, forskningsartiklar, antologier och vetenskapliga böcker.

Många studier pekar på att flerspråkiga barn har sämre resultat än barnen med svensk bakgrund. Syftet med studien är att studera flerspråkiga barns svårigheter och deras möte med texter i matematikutbildningen. Vidare syftar studien att ta reda på om signalord har betydelse för flerspråkiga barns svårigheter vid lösning av de olika matematiska textuppgifterna. Signalord betyder ord som signalerar vilken typ av räknesätt man ska välja.  Deltagarna i den här studien är barn i årskurs tre. Resultaten har visat att barnen som gjort uppgifterna fått stöd av de signalord som prövats och barnen tycker att matematiska textuppgifter med signalord är lättare än uppgifter utan signalord.  Barnen som behärskar svenska språket anser att signalord fungerar som stöd oavsett hur ”kognitivt” uppgifterna är. I intervjuer med barnen har jag kommit fram till att barnen har svårigheter med att hänga med och förklara textuppgifter och därför har de svårt att lösa uppgifterna. Studien visar även att man måste tänka på att inte formulera matematiska textuppgifter på samma sätt för elever med språkliga svårigheter och speciellt för nyinflyttade barn, och visar att det inte bara är ord som gör hinder för förståelse av textuppgifter utan uppfattningen av textuppgifters innehåll är också en avgörande faktor för hur barnen löser uppgiften. Alla barn som har deltagit i denna studie anser att matematiska textuppgifter är svåra och tråkiga. Detta stämmer överens med Cummins, Kintsch, Reusser & Weimers yttrande (1988) att matematiska textuppgifter är svårast speciellt för flerspråkiga barn. Enligt barnen ligger svårigheten i behovet av att läsa och förstå texterna för att kunna lösa uppgifterna, vilket inte är fallet med uppgifter med endast siffror i. Anledningen till att barnen tycker att uppgifter med siffror är lättare än uppgifter med text är att uppgifter med siffror inte kräver lika mycket av barnen att hålla information i arbetsminnet som uppgifter med texter eftersom barnen får stöd av siffror och symboler för att kunna lösa uppgiften. Barnen behöver endast veta vad symbolerna betyder men i textuppgifter krävs att barnen ska välja räkneoperationer och hålla textens matematiska innehåll kvar i arbetsminnet. En viktig punkt som kommit fram av intervjuerna är att utvecklingen av barnens lärande står i relation till hur mycket tid både matematiklärare och modersmålslärare kan ägna barnen.  Detta förklaras med att flerspråkiga barn anser att de inte får den hjälp de önskar vilket orsakar att de får sämre resultat i matematik. Resultatet visar även att det är viktigt för flerspråkiga barn att få matematisk undervisning på sitt modersmål för att få förståelse av de matematiska begreppen och inte förhindra matematisk utveckling. Speciellt barn som inte får någon hjälp hemma behöver mer hjälp som Leah Nillas (2002, s.97) visar; att en av de faktorer som påverkar flerspråkiga barns möjlighet att lyckas i matematik är att barnen får hjälp av sina föräldrar.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera innehållet i två populäramatematikläromedel för att ge lärare i valet av läromedel. I studien ligger ett visst fokus påproblemlösning med anledning av den problemlösningsförmåga som framkommer i läroplanen.Många lärare väljer att använda något läromedel i sin matematikundervisning, detta utan attsjälv ha granskat det. Läromedel används i viss utsträckning med tilltron att den ske ge elevenmöjlighet att utveckla alla matematiska förmågor som beskrivs i kursplanen. Samtidigt harläromedel ingen skyldighet att vara utformad i enlighet med läroplanen. Läromedelsanalyserkan ge lärarna stöd inför valet av läromedel genom att belysa dess innehåll. Studien villetydliggöra hur två läromedel fördelar uppgifterna mellan rutin-, text- ochproblemlösningsuppgifter. Läromedlen som undersökts är Mera Favorit Matematik 3A och 3B,samt Singma Matematik 3A. Metoden som användes för att besvara studiens syfte ochforskningsfrågor var en innehållsanalys med variationsteorin som grund. Andelen uppgifter ide olika kategorierna undersöktes genom en kvantitativ innehållsanalys. Därefter tillämpadesett kvalitativt tillvägagångssätt när uppgifterna analyserades. Resultatet som framkom visar påbåde likheter och skillnader mellan läromedlen. Likheten är den låga andelproblemlösningsuppgifter som kunde återfinnas i de två läromedlen. Skillnaden somuppenbarades efter analysen var Mera Favorit Matematik som innehöll främst rutinuppgiftermedan Singma matematik utgjordes till majoriteten av textuppgifter. Den låga andelenproblemlösningar överensstämmer med den bakgrund som studien vilar på.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur läroboksförfattare tänker om syftet till textuppgifternas varande i matematikboken, deras syn på matematisk kunskap och hur elever lär sig matematik. Metoden vi använder i vår studie är kvalitativa intervjuer där sju läromedelsförfattare deltar. Genom våra intervjuer fick vi fram en del syften med matematikbokens textuppgifter vilka vi ansåg relevanta för eleverna. I vårt resultat kan vi se att majoriteten av författarna anser att huvudsyftet med textuppgifterna är att knyta an till verkligheten. En annan del som vår studie visar är att författarna anser att eleven bör ha en djupare matematisk förståelse, eftersom detta medför att eleven vet vad den gör och varför den utför matematiska uträkningar. Vidare menar författarna att god taluppfattning bidrar till en matematisk utveckling samt en god matematisk förståelse. Slutsatsen vi kan dra av vår studie är att läroboksförfattarna anser att huvudsyftet med matematikbokens textuppgifter är att skapa en verklighetsanknytning och synliggöra detta för eleverna.

No description available.

Since the textbook has a prominent role in Swedish mathematics education it is of importance that textbooks has a focus on everyday life application that matches the requirements of the syllabuses and provide examples of practical usage of mathematics. The purpose of this qualitative case study of four randomly chosen textbooks in mathematics for the ninth grade, published during the 60s, 70s, 80s and 90s, from which a stratified random sample of word problems has been drawn, is to study the prevalence of word problems related to everyday life as well as to see how much of the everyday life related instructions in the syllabuses these textbooks implement. The result shows that the proportion of exercises that is made up from word problems has increased steadily from the 1960s to the 1990s in the textbooks that were analysed and at the same time has the proportion of exercises related to everyday life among the word problems decreased. The overarching impression regarding instructions related to everyday life in the syllabuses is that rather few of them have been implemented via word problems. / Då läroboken har en dominerande roll i den svenska matematikundervisningen är det av vikt att dessa böcker har ett fokus på vardagslivskopplingen som motsvarar budskapet i kursplanerna samt ger eleverna exempel på matematikens vardagliga tillämpningsområden. Syftet med denna kvalitativa fallstudie av fyra slumpmässigt valda läroböcker i matematik för årskurs 9, utgivna under 60-, 70-, 80- och 90-talet, ur vilka ett stratifierat slumpmässigt urval av textuppgifter dragits, är att studera förekomsten av vardagsrelaterade textuppgifter samt hur läroböckerna uppfyller anvisningarna i kursplanerna rörande den vardagslivsrelaterade kopplingen. Resultatet visar att andelen uppgifter som utgörs av textuppgifter har ökat stadigt från 60- till 90-talet i de studerade läroböckerna samtidigt som de vardagsrelaterade uppgifternas andel av textuppgifterna har minskat. Beträffande kursplanernas anvisningar är det övergripande intrycket att tämligen lite har implementerats via textuppgifterna.

No description available.

De styrdokument som reglerar den svenska skolan eftersträvar att elever ska utveckla förmågan att läsa, reflektera och analysera olika typer av text. Att läsa en matematisk text ställer krav på att läsaren har kunskap om matematik och en god läsförståelse. Denna systematiska litteraturstudie fokuserar på läsförståelsens roll i textuppgifter i matematik med fokus på årskurs 4–6. Syftet med studien är att undersöka om och hur elevers läsförståelse kan påverka deras förmåga att förstå och lösa textuppgifter i matematik. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar som granskats och sammanställt utifrån forskningsfrågan. I artiklarna synliggörs främst det sociokulturella perspektivet, då sociokulturell bakgrund och läsning i hemmet lyfts fram som en viktig aspekt till god läsförmåga. Flertalet av artiklarna indikerar att det finns samband mellan god läsförståelse och elevers förmåga att prestera bra i matematik. Forskning visar också att lässvaga elever presterar lägre i matematikämnet. En möjlig anledning kan vara att textuppgifter i matematik testar elevers läsförmåga snarare än deras matematiska förmåga.

I detta arbete har textuppgifter i fyra vanligt förekommande matematikläroböcker ämnade för gymnasieskolans kurs Matematik A undersökts. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur dessa uppgifter knyter an till verkligheten. Som undersökningsmetod valdes textanalys med utgångspunkt från ett antal egenformulerade analysfrågor, inspirerade av den litteratur som jag tagit del av. Resultatet av textanalysen visar att det är en förhållandevis liten andel av läroböckernas textuppgifter som har en trovärdig förankring i verkligheten, där endast ett fåtal av dessa beskriver en situationskontext som kan relateras till elevernas verklighet. En viktig slutsats som kan dras av detta resultat är att det finns en konflikt mellan de mål som står skrivet i de nationella styrdokumenten och innehållet i läroböcker som används i matematikundervisningen.

Matematikundervisning i skolan är ett aktuellt ämne i dagens samhälle där resultaten från olika kunskapsutvärderingar inom matematik såsom PISA och TIMSS är omdiskuterade ämnen. Något som har visat sig att många elever har svårt med är textuppgifter. Detta på grund av deras komplexitet och att det kräver många olika förmågor av eleven för att lösa dem. Denna studie syftar på att identifiera och synliggöra lösningsstrategier som eleven använder och resonerar kring i mötet med textuppgifter samt möjligheter och begränsningar med varje strategi. För att besvara studiens frågeställningar samlades empirin in under intervjuer med elever där de löste textuppgifter och förklarade sitt tillvägagångssätt och strategier. De lösningsstrategier som framkom under intervjuerna delades in i typer där en skillnad mellan vilka strategier eleverna använde och vilka de resonerade kring kunde urskiljas. Två centrala aspekter kunde identifieras i studien som är viktiga i förhållande till lösningens effektivitet. Dessa centrala aspekter är hur lösningen struktureras och hur eleven tolkar uppgiften.