Syftet med studien har varit att erhålla kunskap om hur läroboken kan fungera som resurs i en matematikundervisning där elevers kunskaper utvecklas mot målen i Lgr11. Syftet konkretiserades i följande två frågeställningar: Inom vilka områden vad gäller matematikundervisning kan läroboken fungera som resurs? samt Vilka faktorer påverkar lärobokens potential att fungera som resurs? En systematisk litteraturstudie har genomförts i syfte att erhålla svar på frågeställningarna. Det innebär att relevant litteratur inom området har sökts fram, granskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultatet visar på tre olika områden där läroboken har potential att fungera som en resurs. Det första rör lärobokens innehåll vilket kan fungera som resurs om läraren kritiskt granskar innehållet samt är medveten om dess eventuella tillkortakommanden. Det andra området rör lärobokens potential som resurs för planering av undervisning där resultatet visar att faktorer som lärarens syn på matematiks kunskap samt lärarens syn på elevernas matematiska kompetens påverkar planeringens utformning. Det tredje området som identifierats är lärobokens potential som resurs vid genomförandet av undervisning. Resultatet visar att den kan fungera som resurs om läraren medvetet arbetar med lärobokens uppgifter, inom alla tre identifierade områden, för att kunna utnyttja uppgifternas potential för att utveckla eleverna mot målen i kursplanen för matematik.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka fel elever i år 5 gör i matematik och vilka matematiksvårigheter de befinner sig i när de kommer till vår skola i år 6. För att ta reda på det gjorde jag en kvalitativ innehållsanalys av 37 Nationella prov för år 5 som eleverna genomfört på vårterminen innan de slutar. Studiens litteraturgenomgång definierar begreppet matematikkunskap, tydliggör begreppet matematiksvårigheter och lyfter fram teorier om bedömning och kartläggning av matematiksvårigheter. Resultatet visar att elever befinner sig i svårigheter både utifrån det matematiska innehållet så som talförståelse och geometri och de mer processinriktade kompetenserna som begreppsförståelse, procedurkompetens och strategisk kompetens. Jag har även försökt belysa det som vissa författare betecknar som grundläggande matematikkunskaper. Detta innefattar bland annat förståelsen av tal och resultatet visar att elever gör fel vid beräkning av subtraktions- och divisionsuppgifter. Andra fel som jag sett är relaterade till geometriska begrepp och enheter. Problemuppgifter som innehåller text och kräver uträkning i flera steg vållar stora problem för dessa elever. Utifrån resultatet och litteraturgenomgången visar jag även på svårigheter elever befaras vara i som inte blir synliga i ett skriftligt prov.

Syftet med denna studie är att, utifrån lärare som ingår i Matematiklyftet, beskriva och analysera lärares erfarenheter av muntlig kommunikation som en del av matematik-undervisning, matematiklärande och matematikbedömning, samt hur detta kan förstås. Studien utgår från en kvalitativ ansats och bygger på halvstrukturerade intervjuer med 12 lärare som är behöriga i samt undervisar i matematik i årskurserna 1-9 i grundskolan. Intervjuerna har bearbetats och analyserats ur ett sociokulturellt perspektiv med den didaktiska triangeln som analysverktyg. Studien synliggör en enighet rörande den muntliga kommunikationens betydelse för att främja elevers matematiklärande. Utifrån studiens lärarröster framträder lärarens ämneskunskap och didaktiska val rörande allt från lärandemål, elevgrupperingar och aktiviteter till genomförande och bedömning som viktiga faktorer för elevens möjligheter att utveckla sin matematiska kompetens. Den muntliga bedömningen ger ofta snabb återverkan på undervisningen och lärandet, men visar sig vara svår att dokumentera, något som kan leda till att den ges en mer informell roll. Språkets betydelse för matematisk förståelse och lärande framträder tydligt i studien. Resultatet visar dock på en skiljelinje mellan de lärare som betonar ett korrekt matematiskt språk och de som i och för sig strävar åt det hållet, men sätter resonemanget och förståelsen i främsta rummet.

De styrdokument som reglerar den svenska skolan eftersträvar att elever ska utveckla förmågan att läsa, reflektera och analysera olika typer av text. Att läsa en matematisk text ställer krav på att läsaren har kunskap om matematik och en god läsförståelse. Denna systematiska litteraturstudie fokuserar på läsförståelsens roll i textuppgifter i matematik med fokus på årskurs 4–6. Syftet med studien är att undersöka om och hur elevers läsförståelse kan påverka deras förmåga att förstå och lösa textuppgifter i matematik. Resultatet bygger på tio vetenskapliga artiklar som granskats och sammanställt utifrån forskningsfrågan. I artiklarna synliggörs främst det sociokulturella perspektivet, då sociokulturell bakgrund och läsning i hemmet lyfts fram som en viktig aspekt till god läsförmåga. Flertalet av artiklarna indikerar att det finns samband mellan god läsförståelse och elevers förmåga att prestera bra i matematik. Forskning visar också att lässvaga elever presterar lägre i matematikämnet. En möjlig anledning kan vara att textuppgifter i matematik testar elevers läsförmåga snarare än deras matematiska förmåga.

I denna studie undersöktes i vilken utsträckning uppgifter som möjliggör utveckling av problemlösningsförmåga förekom i matematikläroboksserierna Mondo och Favorit matematik. Läroboksserierna omfattar totalt åtta böcker för årskurs 1 och årskurs 3. Utöver detta gjordes en jämförelse mellan läroboksserierna för att synliggöra likheter och skillnader. Studien bygger på en syn på matematikinlärning som utgörs av utveckling av olika förmågor, varav en är problemlösningsförmåga. Tillsammans bildar förmågorna matematisk kompetens – ett bemästrande av matematik. Studien utgår främst från Niss och Højgaard (2019), Kilpatrick (2001) samt den svenska läroplanen (Skolverket, 2011) med kommentarmaterial (Skolverket, 2017), där matematisk kompetens och förmågor spelar en väsentlig roll. Utifrån dessa skapades ett analysverktyg som användes för att lokalisera hur stor andel sidor i läroböckerna som möjliggör utveckling av problemlösningsförmåga och de delar förmågan utgörs av. Resultatet visar att det finns skillnader mellan de olika läroboksserierna gällande i vilken utsträckning uppgifter som möjliggör utveckling av problemlösningsförmåga förekommer. Läroboksserien Mondo innehåller en betydande större andel sidor som möjliggör utveckling av problemlösningsförmåga och har, med vissa undantag, en större andel sidor som möjliggör utveckling av de olika delarna av problemlösningsförmåga. Då tidigare forskning visat att undervisning i matematik påverkas av den lärobok som används, innebär resultatet av denna studie att val av lärobok kan få konsekvenser för elevernas möjlighet att utveckla problemlösningsförmåga.

<p>Examensarbete inom kunskapsområdet matematik, avancerad nivå, MOA004, 15 hp </p><p> </p><p>Jacob Axdorph</p><p>Peter Kock</p><p> </p><p>Matematikverstad, lekstuga eller lärandemiljö?</p><p>En kvalitativ undersökning av pedagogers argument för matematikverkstad som arbetssätt.</p><p> </p><p> 2009                                                        Antal sidor: 28</p><p> </p><p>Intresset för ämnet matematik är i allmänhet svagt hos svenska elever, lägg därtill att många elever på grundskolans senare år inte når upp till de uppställda målen. I skolans styrdokument poängteras även vikten av att elever ska känna lust att lära och att lärare är skyldiga att utforma undervisningen så att detta uppnås. Ett sätt att bidra till att öka lusten att lära är att, i undervisningen, använda sig av matematikverkstad som arbetssätt, där matematiken konkretiseras och synliggörs med hjälp av laborativt material.</p><p> </p><p>Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilka argument som några yrkesverksamma pedagoger använder för att motivera matematikverkstad som arbetssätt samt hur dessa motsvarar de intentioner som finns i Rystedt och Tryggs bok, <em>Matematikverkstad </em>(2005), statliga rapporter och skolans olika styrdokument.</p><p> </p><p>För att på kort tid få in en stor mängd data och många olika synvinklar rörande ämnet valde vi att använda oss av metoden fokusgrupp som genomfördes med en grupp verksamma pedagoger, som alla undervisade i matematik inom skolans senare år. Datainsamlingen analyserades sedan efter ett, av oss definierat, teoretiskt ramverk.</p><p> </p><p>I vår undersökning har vi kommit fram till att de tillfrågade pedagogerna och litteraturen vi undersökt är samstämmiga i argumenten vad gäller användningen av matematikverkstaden som arbetssätt. Liksom litteraturen vill de använda matematikverkstaden till att öka elevernas lust till att lära samt utveckla matematiska färdigheter hos eleverna. Vi ser även att de argument som pedagogerna lyfter fram när de argumenterar för nyttan av en varierande undervisning stämmer mycket väl överens med hur litteraturen argumenterar för samma sak.</p>

Examensarbete inom kunskapsområdet matematik, avancerad nivå, MOA004, 15 hp    Jacob Axdorph Peter Kock   Matematikverstad, lekstuga eller lärandemiljö? En kvalitativ undersökning av pedagogers argument för matematikverkstad som arbetssätt.    2009                                                        Antal sidor: 28   Intresset för ämnet matematik är i allmänhet svagt hos svenska elever, lägg därtill att många elever på grundskolans senare år inte når upp till de uppställda målen. I skolans styrdokument poängteras även vikten av att elever ska känna lust att lära och att lärare är skyldiga att utforma undervisningen så att detta uppnås. Ett sätt att bidra till att öka lusten att lära är att, i undervisningen, använda sig av matematikverkstad som arbetssätt, där matematiken konkretiseras och synliggörs med hjälp av laborativt material.   Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilka argument som några yrkesverksamma pedagoger använder för att motivera matematikverkstad som arbetssätt samt hur dessa motsvarar de intentioner som finns i Rystedt och Tryggs bok, Matematikverkstad (2005), statliga rapporter och skolans olika styrdokument.   För att på kort tid få in en stor mängd data och många olika synvinklar rörande ämnet valde vi att använda oss av metoden fokusgrupp som genomfördes med en grupp verksamma pedagoger, som alla undervisade i matematik inom skolans senare år. Datainsamlingen analyserades sedan efter ett, av oss definierat, teoretiskt ramverk.   I vår undersökning har vi kommit fram till att de tillfrågade pedagogerna och litteraturen vi undersökt är samstämmiga i argumenten vad gäller användningen av matematikverkstaden som arbetssätt. Liksom litteraturen vill de använda matematikverkstaden till att öka elevernas lust till att lära samt utveckla matematiska färdigheter hos eleverna. Vi ser även att de argument som pedagogerna lyfter fram när de argumenterar för nyttan av en varierande undervisning stämmer mycket väl överens med hur litteraturen argumenterar för samma sak.

I denna studie presenteras ett forskningsbaserat synsätt av viktiga aspekter i planeringen av en kommunikativ arbetsmetod i relation till området proportionalitet. Utifrån forskningsbaserade metoder skapades ett teoretiskt ramverk att utgå från i planering och genomförande av en kommunikativ matematikundervisning som behandlar proportionalitet. Studien genomfördes med två olika elevgrupper i årskurs 4 – 6. Syftet med studien var att med utgångspunkt i forskning ta reda på hur proportionalitet kan undervisas genom en kommunikativ arbetsmetod för att elever ska utveckla matematisk kompetens. Studiens metod var Lesson Study som utgick från det teoretiska ramverket för att skapa en lektion och därefter förbättra lektionen utifrån en analys av lektionen. Den kommunikativa arbetsmetodens påverkan på elevernas lärande granskades genom en analys av undervisningen samt deltagarnas testresultat. Resultatet indikerade att den framtagna kommunikativa undervisningsstrukturen främjade elevernas utveckling av matematisk kompetens och förståelsen för det matematiska innehållet proportionalitet. I diskussionen konstateras att mer forskning och läromedel om kommunikativa arbetsmetoder krävs för att stödja lärare i användandet av kommunikation i matematikklassrummet.

No description available.

Sedan 2011 tar kursplanen i matematik upp fem förmågor som undervisningenska utveckla hos eleverna. Kompetenstänket har dock inte anammats fullt ut ipraktiken och då läromedel har en central roll i matematikundervisningen skullede kunna stödja lärares undervisning i detta hänseende. Studien ifrågaundersöker därför vilka förutsättningar utvalda lärarhandledningar ger lärare attbedriva undervisning som inkluderar de fem matematiska förmågorna.Forskningsfrågorna besvaras med hjälp av läromedelsanalys,lektionsobservationer och lärarintervjuer, och de matematiska förmågornadefinieras utifrån det teoretiska ramverket Mathematical Competency ResearchFramework (MCRF). Resultatet visar att både lärarhandledningar och läraresundervisning omfattar kursplanens förmågor på ett obalanserat sätt, då stor viktläggs på räkneförmågan. Lärare reflekterar dessutom inte över förmågorna närde utformar sin matematikundervisning, vilket bland annat pekar på attförmågorna skulle kunna lyftas fram mer explicit i de undersöktalärarhandledningarna.