Denna undersökning syftar till att undersöka huruvida interaktivitet kan göra instruktioner för en fysisk uppgift mer effektiva. För att göra detta skapades två applikationer som instruerade i vikningen av en origamifigur i form av en båt. En version implementerade interaktiva element medan den andra inte gjorde det. Testpersoner fick genomföra halva uppgiften med vardera applikationen och sedan fylla i en enkät. Inga definitiva svar hittades i undersökningen, men den skulle kunna användas som grund eller inspiration för vidare forskning.

Läxan som arbetsmetod har skapat debatt om dess vara eller icke vara samt dess effekt på elevernas lärande. Dagens läroplan stipulerar inte något angående läxans användning samt att forskningen påvisar tvetydliga resultat angående läxans effekter. Med detta som bakgrund har det intervjuats verksamma högstadielärare utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform med syftet att undersöka tio högstadielärares uppfattningar om läxor. Resultatet visade att läxan är komplex och lärarna ser på läxan på olika vis både vad gäller definition, hur den ses i undervisningen och dess möjligheter och svårigheter. Lärarna definierar läxa som något att göra utöver ordinarie undervisningstid, hemuppgift och repetitionsuppgift. Den dominerande synen på läxan är behavioristisk då de flesta av lärarna klassificerar läxan som en övning och repetition där kunskaper befästs och som straff. Lärarna kunde också se läxan från en kognitivistisk tanke då några av lärarna ser läxan som en förberedelse och en lärare som elevinflytande. Den sociokulturella teorin är inte central men syns hos en lärare. Möjligheter som många av lärarna såg var bland annat befästning av kunskaper, träna ansvarstagande och övning i att studera. Svårigheter som många lärare såg var att eleverna hade olika förutsättningar, känna sig stressade och hade prestationskrav.

Syftet med studien är att beskriva vad sex lärare anser att läxor har för betydelse för elevernas lärande och utveckling. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 1-6. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Hur definierar lärarna läxor? Vilken betydelse har läxor för elevernas lärande och utveckling enligt lärarna? Vilka fördelar och nackdelar ser lärarna med läxor? Hur arbetar lärarna konkret med läxor? Resultaten visar att lärarna har olika uppfattningar om huruvida läxor påverkar lärande och utveckling. Några anser att läxor har positiv betydelse för elevernas måluppfyllelse, till exempel ökad studievana, medan några tvärtom anser att läxor inte har någon effekt eller till och med har negativ inverkan, till exempel minskad motivation. De har skilda definitioner på begreppet läxa, till exempel mängdträning som kan vara att träna multiplikationstabellen, och reflektion vilket kan vara att fundera över något som diskuterats under dagen. En annan definition som framkom var oeffektivt tidsfördriv. Även syftet med deras läxor varierar, exempelvis repetition, mängdträning samt att koppla vardagserfarenheter till skolarbetet. Samtliga anser att det kan finnas problem med läxor och har utformat sitt arbete med läxor på olika sätt.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka elevers upplevelse av grupparbete i skolan. Kvalitativ intervjustudie användes som metod. Deltagarna i studien var fyra gymnasieelever som en och en intervjuades om sina upplevelser av grupparbete. Tematisk analys användes i intervjustudien vilket resulterade i två teman, Ojämn arbetsbelastning inom gruppen som handlade om att vissa elever behöver göra mer än andra och Själva uppgiftens lämplighet för ett grupparbete som handlade om betydelsen av att uppgiften är avsett för att passa ett grupparbete. Slutsatserna i studien var att deltagarnas upplevelse av grupparbete var mestadels negativt på grund av att de upplevde att arbetsinsatsen var ojämn mellan gruppmedlemmarna. Det visade sig också att deltagarna upplevde att ett grupparbete inte alltid hade behövts för att klara av uppgiften.

Målet med undersökningen var att finna insikter om arbetsgruppens verklighet. Syftet: att forma en förståelse för hur en grupp förhåller sig till sin uppgift, sin funktion som team och sina teamroller. Vi ville även belysa hur inflytandet i gruppen tar sig uttryck och vilka motivationsfaktorer som fanns inom gruppen. I resultat och analys visar det sig att gruppen vi arbetat med är ett team. Vi upptäcker mönster i rolltagande och formar förståelse för uppdragets position i teamets tolkning av sin uppgift. Vi sittar närmare på teamets upplevelse av inflytande och hur det påverkas av ansvarsfullhet och ledarskap. Det visar sig att teamets gemensamma motivation främst handlar om uppdragets meningsfullhet. Uppgifterna kompletteras med chefens synvinkel och med våra egna reflektioner och tankar om framtida förändringar. Vi fann att den röda tråden i vårt resultat var att gruppens liv i hög grad styrs av vilka förväntningar som existerar från individen, från gruppen och från ledning. Tolkningen av vad som förväntas, spelar stor roll för individernas anpassning i gruppen och för hur gruppen förhåller sig till sitt uppdrag.

Syftet med detta konsumtionsarbete är att genom granskning av tidigare forskning undersöka hur grundskollärare kan arbete med matematikundervisning via problemlösning för att utveckla elevers matematiska kunnande; arbetets fokus är undervisning i årskurs 4–6. För att ta reda på hur lärare kan arbeta med matematikundervisning via problemlösning har olika studier avseende arbetsmetoder, uppgiftstyper och lärarroller samt deras effekt på elevers kunnande bearbetats. Resultatet av denna studie visar att matematikundervisning via problemlösning kan ha positiva effekter på elevers kunnande i matematik. Lärare kan genom att överlåta ansvar åt eleverna, arbeta för en god klassrumskommunikation som utgår ifrån vad elever kan och skapa möjligheter för elever med olika förkunskaper, stödja dem i deras kunskapsutveckling. Resultatet visar att elever har möjlighet att utveckla sin problemlösningsförmåga, begreppsförmåga, resonemangsförmåga och kommunikationsförmåga genom detta arbetssätt. Huruvida elevers procedurförmåga utvecklas är inte lika tydligt men några av studierna tyder på att procedurförmågan kan utvecklas genom val av problem och hur lärare följer upp problemet. Studien tyder på att utformning och val av problem är en central del av matematikundervisning via problemlösning eftersom läraren genom detta kan styra vilket matematiskt innehåll eleverna ska arbeta med.

Uppsatsen syftar till att redogöra för hur begreppet oriktig uppgift definieras enligt skatteförfarandelagen och skattebrottslagen. Vidare är avsikten att bidra med en beskrivning av lagen om talan om skattetillägg i vissa fall, både hur den används i praktiken och vad det finns för tillämpningsproblem samt hur den förändrat rättsläget. Den metod som används för att åstadkomma detta är den rättsdogmatiska metoden. Reglerna för hur begreppet oriktig uppgift definieras och tillämpas återfinns i skatteförfarandelagen och skattebrottslagen. Det framgår att definitionen är densamma och att det som skiljer sig är beviskravet för att ta ut skattetillägg respektive döma för ansvar enligt skattebrottslagen. Detta har inte tidigare varit något problem då skattebrott och skattetillägg prövats i olika förfaranden. I och med införandet av lagen om talan om skattetillägg i vissa fall har detta dock ändrats. För att bli dömd för skattebrott krävs det att brottet begåtts med uppsåt eller oaktsamhet. För att tilldelas skattetillägg krävs det endast att det klart ska framgå att en oriktig uppgift har lämnats. Detta medför att domstolen kan döma en misstänkt till att betala skattetillägg, men på grund av att subjektiva rekvisit saknas, fria denne från ansvar för skattebrottet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kulturjournalister och nyhetsjournalister från Sveriges Radio ser på sitt demokratiska uppdrag och sin yrkesroll samt hur de upplever förutsättningarna för att uppfylla uppdraget och om dessa har förändrats. Vi är intresserade om nyhetsjournalisters och kulturjournalisters uppfattning i dessa frågor skiljer sig åt. Då vi har valt att göra en kvalitativ studie står de intervjuade journalisternas svar i centrum. I analysen kopplas resultatet till demokratimodeller, digitalisering, fältteori samt journalistikens logiker.  Resultatet av studien visar att gemensamt för båda gruppers syn på det demokratiska uppdraget är viljan att förmedla information och kunskap, vara tillgänglig och pedagogisk, verka självständigt samt att ge plats åt lyssnarnas åsikter eller fungera som spegel. Vad som skiljer grupperna åt är att nyhetsjournalisterna betonar uppgiften att vara opartisk och saklig, kritiskt granska makten samt ge människor verktyg att påverka. Kulturjournalisterna betonar i högre grad vikten av att bredda världsbilden, delge nya perspektiv, reflektera och analysera samt ge lyssnarna verktyg för att väcka nya tankegångar. Journalister anser att de i stort kan uppfylla uppdraget, men att möjligheterna och förutsättningarna har förändrats. Tempot har ökat, det råder en ökad konkurrens och några av kulturjournalisterna belyser personalnedskärningar och besparingar inom bolaget. Vår undersökning visar att definitionen av det demokratiska uppdraget i hög mån är kopplat till synen på yrkesrollen. Den största divergensen mellan grupperna är förhållningssättet till subjektivitet.

Leken är det viktigaste elementet i förskolan. Merparten av de studier där man har undersöktpedagogernas deltagande, funktion eller roll i leken har gjorts från ett vuxenperspektiv och få studierhar gjorts ur barnens synvinkel. Det saknas svar på en mera konkret och öppen frågeställning, såsomvad pedagogen ska göra när barn leker. Denna studies syfte var därför att få kunskap om förskolebarnsperspektiv på pedagogen i leken.Tjugosex åländska förskolebarn fick rita och muntligt beskriva vad de ansåg att pedagogen ska göranär de leker. Teckningarna och svaren analyserades och tolkades och fyra kategorier formades. Avresultatet framgår att nästan hälften av barnen ansåg att pedagogerna inte ska delta i leken, medanungefär var fjärde ansåg att pedagogen ska ha hand om ordningen i leken. Var femte barn ville å sinsida att pedagogerna ska delta i leken.Resultaten stämmer i viss mån in på det som tidigare forskats om pedagogen i leken från ettvuxenperspektiv, men det finns också skillnader. Detta synliggör vikten av forskning från barnsperspektiv. Studien visar framförallt på att de barn som vill att pedagogen inte deltar i leken är dubbeltflera än de barn som önskar att pedagogen ska delta i deras lek. Studien kan ge en fingervisning omhur barn kan tänkas uppleva att pedagoger ska agera i leksituationer och belyser vikten av att låtabarnen komma till tals vid planeringen av verksamheten. I framtiden behövs mera forskning påområdet för att ge förskolor större beredskap för att planera och utforma verksamheten på ett sätt somgynnar barnen. Exempelvis kunde man undersöka orsaker till att barnen anser att pedagogen ska deltaeller inte delta. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>