The purpose of this study is to examine how some early year pupils define homework, how much homework they get and also how these pupils perceive that they are affected by the homework. The study is qualitative where ten pupils participated in a semi structured interview. The study will show that these pupils are given homework once a week. The homework is mostly math and reading. The study will continue to show that the pupils believe that homework is important for their learning and also that homework often is boring and that it competes with recreational activities such as friends, sports and rest. All interviewed pupils receive help with their homework from their guardians and they may battle over it.

<p>The main purpose of this essay “Mama & Papa usually do not have time” (<em>Mamma och pappa har oftast inte tid), is to investigate what possibilities the pupils have when they need help with </em>their homework. I also wanted to see what the actual conditions are when they do their homework. My second purpose is to see what their teachers think about homework and what they think are the positive and negative effects of homework. To be able to answer my main purpose I made a questionnaire with the pupils. The teachers were interviewed one by one.</p><p>I decided to compare the results that the questionnaire had provided with the answers I got from the teachers. This way I could see if there was any similarity or difference between the answers. I also analysed and compared the answers the teachers gave with the theories I found in different literary or other material. This made it possible for me to compare if the positive and negative effects that the teachers experienced and whether these effects agree with the theories researchers make of the subject: homework.</p>

The main purpose of this essay “Mama &amp; Papa usually do not have time” (Mamma och pappa har oftast inte tid), is to investigate what possibilities the pupils have when they need help with their homework. I also wanted to see what the actual conditions are when they do their homework. My second purpose is to see what their teachers think about homework and what they think are the positive and negative effects of homework. To be able to answer my main purpose I made a questionnaire with the pupils. The teachers were interviewed one by one. I decided to compare the results that the questionnaire had provided with the answers I got from the teachers. This way I could see if there was any similarity or difference between the answers. I also analysed and compared the answers the teachers gave with the theories I found in different literary or other material. This made it possible for me to compare if the positive and negative effects that the teachers experienced and whether these effects agree with the theories researchers make of the subject: homework.

Läxan som arbetsmetod har skapat debatt om dess vara eller icke vara samt dess effekt på elevernas lärande. Dagens läroplan stipulerar inte något angående läxans användning samt att forskningen påvisar tvetydliga resultat angående läxans effekter. Med detta som bakgrund har det intervjuats verksamma högstadielärare utifrån en kvalitativ semistrukturerad intervjuform med syftet att undersöka tio högstadielärares uppfattningar om läxor. Resultatet visade att läxan är komplex och lärarna ser på läxan på olika vis både vad gäller definition, hur den ses i undervisningen och dess möjligheter och svårigheter. Lärarna definierar läxa som något att göra utöver ordinarie undervisningstid, hemuppgift och repetitionsuppgift. Den dominerande synen på läxan är behavioristisk då de flesta av lärarna klassificerar läxan som en övning och repetition där kunskaper befästs och som straff. Lärarna kunde också se läxan från en kognitivistisk tanke då några av lärarna ser läxan som en förberedelse och en lärare som elevinflytande. Den sociokulturella teorin är inte central men syns hos en lärare. Möjligheter som många av lärarna såg var bland annat befästning av kunskaper, träna ansvarstagande och övning i att studera. Svårigheter som många lärare såg var att eleverna hade olika förutsättningar, känna sig stressade och hade prestationskrav.

Studiens syfte är att genom kvalitativa intervjuer med fritidshemspersonalen från både Sverige och Tyskland undersöka deras uppfattningar om det praktiska arbetet med läxor på fritidshem och deras uppfattningar om läxor på fritidshem. Dess vidare ska undersökas vilka skillnader och likheter som finns i personalens uppfattningar av det praktiska arbetet med läxorna på fritidshem och uppfattningar om läxor på fritidshem i Sverige och Tyskland. För insamling av det empiriska materialet användes kvalitativa intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Tolkningen av det empiriska materialet skedde med en fenomenografisk inspirerad analysmetod. Undersökningens resultat visar att det finns betydande skillnader i arbetssätten med läxor på fritidshemmen i Sverige och Tyskland. På det tyska fritidshemmet finns obligatorisk läxläsning för alla fritidshemsbarn. På det svenska fritidshemmet utförs läxor sällan och endast på elevernas initiativ. Undersökningen visar att fritidshemspersonalen i både Sverige och Tyskland anser att läxor inte ingår i deras och i fritidshemmets uppdrag. Personalen från båda länder instämmer att läxorna har eller åtminstone kan ha negativa effekter på barnens lek och välmående. Den svenska fritidshemspersonalen är dock nöjd med deras nuvarande arbetssätt med läxor på grund av dess frivillighet och ringa omfattning. Den tyska fritidshemspersonalen förespråkar däremot avskaffandet av läxor och vill ersätta dem med alternativa, lekfulla inlärningsmetoder på fritidshemmet. / <p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Syftet med studien är att beskriva vad sex lärare anser att läxor har för betydelse för elevernas lärande och utveckling. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med lärare i årskurs 1-6. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Hur definierar lärarna läxor? Vilken betydelse har läxor för elevernas lärande och utveckling enligt lärarna? Vilka fördelar och nackdelar ser lärarna med läxor? Hur arbetar lärarna konkret med läxor? Resultaten visar att lärarna har olika uppfattningar om huruvida läxor påverkar lärande och utveckling. Några anser att läxor har positiv betydelse för elevernas måluppfyllelse, till exempel ökad studievana, medan några tvärtom anser att läxor inte har någon effekt eller till och med har negativ inverkan, till exempel minskad motivation. De har skilda definitioner på begreppet läxa, till exempel mängdträning som kan vara att träna multiplikationstabellen, och reflektion vilket kan vara att fundera över något som diskuterats under dagen. En annan definition som framkom var oeffektivt tidsfördriv. Även syftet med deras läxor varierar, exempelvis repetition, mängdträning samt att koppla vardagserfarenheter till skolarbetet. Samtliga anser att det kan finnas problem med läxor och har utformat sitt arbete med läxor på olika sätt.

No description available.

Vårt syfte med arbetet var att få bättre insikt i fenomenet läxor som inslag i elevers vardag. Utgångspunkten för vårt arbete var det ökade intresset för läxor i media och i skolan. För att uppnå våra frågeställningar, om hur elever och lärare tänker kring läxor samt om läxor påverkar elevers fritidsaktiviteter, valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Genom att intervjua elever och lärare fick vi fram ett resultat som visade att eleverna var övervägande positiva till läxor och att de förstod syftet som deras lärare hade med dem. Lärarnas huvudsakliga syfte med läxorna var att befästa kunskaper. Elevernas val av fritidsaktiviteter påverkades inte nämnvärt av deras läxor. Utifrån den kunskap vi förvärvat har vi format ett möjligt förhållningssätt till läxor; vår personliga läxpolicy.Mindy Nilsson & Anette Olsson

<p>Syftet med detta arbete är att jämföra vilka vanor eleverna i två skolor med avsevärda skillnader i studieresultat har när det gäller läxläsning. Eleverna vi tillfrågat går i årskurs nio i totalt fem klasser. Genom en kvantitativ metod i form av en enkätstudie undersöks vad som påverkar elevernas läxläsning. Totalt har vi i de fem klasserna samlat in 97 enkäter av 130 möjliga. Utifrån nationell och internationell forskning analyseras frågeställningen om vilka läxvanor eleverna i de två skolorna har och vilka bakomliggande variabler som har störst påverkan på elevernas läxläsning. Vi tittar bl.a. på vilken påverkan inställning till läxor och fortsatta studier har i förhållande till läxorna. Vi har kommit fram till att tiden för läxläsning är väldigt lika mellan skolorna samt att variablerna boende, etnicitet och läxhjälp från skolan, inte har någon påverkan på läxläsningstiden. Kön, antalet läxor, hjälp hemifrån, inställningen till läxor och val av gymnasielinje påverkar däremot den tid som används till läxor.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Läxor är ett dagligt inslag i arbetet för de flesta lärare och något som ständigt återkommer i debatten, bland annat i media. Då lärarna är de som ger läxor har vi valt att i vår uppsats belysa deras tankar kring läxor. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka uppfattningar lärarna har om läxor och deras tankar kring läxornas utformning och effekt.</p><p>I uppsatsen redogör vi för den tidigare forskningen kring läxor, forskningen har främst bedrivits i USA och det finns inte mycket svensk forskning på området. Amerikanen Harris Cooper är den som forskat mest kring fenomenet läxor, det han främst undersökt är hur läxor påverkar elevernas resultat. Det har dock framförts mycket kritik mot Cooper och hans forskning, bland annat pekar forskaren Alfie Kohn på att det ofta finns stora metodologiska brister i undersökningarna som Cooper baserar sin forskning på. Trots att tonvikten inom forskningen ligger på kopplingen mellan läxor och elevernas resultat så finns det även viss forskning som riktar in sig på de två andra aspekterna av läxor som vi intresserat oss för, nämligen läxornas utformning och lärarnas avsikter med varför de ger läxor.</p><p>Våra resultat bygger på kvalitativa intervjuer med sex lärare två från 7-9 skolor i Mellansverige. Av de lärare vi intervjuat är det bara en som inte regelbundet använder sig av läxor. Lärarna har en gemensam syn på att läxan ska vara meningsfull för eleverna och att läxa inte ska ges för läxans skull. Lärarna ser även läxorna som en hjälp och ett stöd för eleverna att nå målen.</p><p>Utifrån de svar vi fått i våra intervjuer har vi sett att lärarna har ett kluvet förhållande till läxor och att de inte sällan gör motstridiga uttalanden. Lärarna har många tankar kring läxor men dessa tankar lyfts sällan upp till diskussion lärare emellan. Lärarna på en och samma skola har olika tankar kring läxor och skilda läxrutiner. Bristen på diskussion kring läxor är inte bara ett problem ute på de enskilda skolorna. Läxan är så gott som osynlig i den pedagogiska diskursen, något som även tagits upp i forskningen. Att läxan inte diskuterats beror nog i mångt och mycket på den bristande forskningen på området. Vi anser att både blivande och redan verksamma lärare skulle gynnas av mer forskning som kan ge dem något att stödja sig på när de ger läxor.</p><p>Nyckelord: läxor, hemuppgift, hemarbete, läxpolicy</p>