The purpose of this study is to examine how some early year pupils define homework, how much homework they get and also how these pupils perceive that they are affected by the homework. The study is qualitative where ten pupils participated in a semi structured interview. The study will show that these pupils are given homework once a week. The homework is mostly math and reading. The study will continue to show that the pupils believe that homework is important for their learning and also that homework often is boring and that it competes with recreational activities such as friends, sports and rest. All interviewed pupils receive help with their homework from their guardians and they may battle over it.

Studiens syfte är att genom kvalitativa intervjuer med fritidshemspersonalen från både Sverige och Tyskland undersöka deras uppfattningar om det praktiska arbetet med läxor på fritidshem och deras uppfattningar om läxor på fritidshem. Dess vidare ska undersökas vilka skillnader och likheter som finns i personalens uppfattningar av det praktiska arbetet med läxorna på fritidshem och uppfattningar om läxor på fritidshem i Sverige och Tyskland. För insamling av det empiriska materialet användes kvalitativa intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Tolkningen av det empiriska materialet skedde med en fenomenografisk inspirerad analysmetod. Undersökningens resultat visar att det finns betydande skillnader i arbetssätten med läxor på fritidshemmen i Sverige och Tyskland. På det tyska fritidshemmet finns obligatorisk läxläsning för alla fritidshemsbarn. På det svenska fritidshemmet utförs läxor sällan och endast på elevernas initiativ. Undersökningen visar att fritidshemspersonalen i både Sverige och Tyskland anser att läxor inte ingår i deras och i fritidshemmets uppdrag. Personalen från båda länder instämmer att läxorna har eller åtminstone kan ha negativa effekter på barnens lek och välmående. Den svenska fritidshemspersonalen är dock nöjd med deras nuvarande arbetssätt med läxor på grund av dess frivillighet och ringa omfattning. Den tyska fritidshemspersonalen förespråkar däremot avskaffandet av läxor och vill ersätta dem med alternativa, lekfulla inlärningsmetoder på fritidshemmet. / <p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Hemläxans funktion och nytta som arbetssätt i skolan försvinner ofta bakom tradition och förväntningar. Det finns inga direktiv i dagens läroplan om hemläxor men trots det är den väldigt vanligt förekommande inom skolan. Syftet med denna studie är att ge ett bidrag till en fördjupad kunskap om skolans hemläxor utifrån lärarens perspektiv. Det studien undersöker är hur några lärare beskriver sina motiv för, erfarenheter av och förhållningssätt till hemläxor. Anser lärarna att eleverna lär sig något av hemläxor och i så fall, vad? Utifrån en hermeneutisk forskningsansats är sex kvalitativa intervjuer av lärare, för de tidigare åldrarna, granskade och analyserade i förhållande till tidigare forskning. Det som framkommer i resultatet är att lärarnas motiv för hemläxor handlar om att eleverna ska färdighetsträna vilket enligt lärarna inte ryms inom skolans schemalagda tid. Andra starka motiv från lärarna är att hemläxor bidrar till ökat ansvarstagande bland eleverna men framförallt hjälper dem föräldrarna att få insyn i skolarbetet. Det finns flera olika förhållningssätt till hemläxor bland lärarna vilket kan bero på att deras erfarenheter av hemläxor är olika. Hemläxan ska ha ett tydligt syfte och vara meningsfull för eleverna menar dock samtliga lärare. Det lärarna anser att eleverna lär sig av hemläxor är det delade meningar om men de flesta ser en tydlig förbättring av läsningen då eleverna får möjlighet att träna på den hemma.

Läroplanen innehåller ingen uttalad åsikt gällande hemläxor, trots att skolorna oftast använder detta arbetssätt. Lärare tar avstamp i läroplanen för att organisera arbetet och använder olika strategier till exempel hemläxor, för att elever ska nå sina mål. Till skillnad från det vanliga skolarbetet utförs hemläxor utanför ordinarie undervisning. Hemspråksundervisning har utvecklats sedan 1960-talet och idag sker undervisning på många språk. Syftet med den här studien är att undersöka hur ett urval modersmålslärare förhåller sig till begreppet hemläxor. Detta är intressant att utforska med tanke på modersmålets betydelse i förhållande till inlärning i allmänhet. För att besvara studiens frågeställningar tillfrågades 61 lärare på samma arbetsplats i en enkät, som besvarades av 40 lärare. Med den kvalitativa-kvantitativa metoden besvaras frågeställningarna och det analyseras hur lärares uttalanden förhåller sig till tidigare forskning. Det framkom att lärares arbetssätt till hemarbete varierar i flera aspekter. Modersmålslärare ger läxor i olika utsträckning och det är få lärare som föredrar att arbeta helt läxfritt. Resultatet av studien visar vidare att uppföljning av läxor inte är regelbunden. Även vårdnadshavare förväntas ta ett stort ansvar genom att stötta sina barn med läxhjälp. Lärares uppfattning om syftet med läxor avspeglas i att deras användning av läxor i ämnet modersmål skiljer sig åt. Vidare forskning skulle ge en mer heltäckande bild om elever också får framföra sina åsikter.

<p>Purpose: The purpose of this work is to investigate teachers' professional attitude to homework as a method. The study will also provide answers to the purpose for which the homeworks are used in teaching and if the individual circumstances and needs are met by this method.</p><p>Method: Qualitative research was conducted through interviews with four teachers from three different schools. In addition, published surveys were used in support of reasoning.</p><p>Results: Neither the curriculum or the syllabus mentions homework. There are no directives for how much time should be dispensed with and the extent of a homework should be. In teacher training literature the homework is not discussed. The homework as a phenomenon is, in other words, superficially treated and discussed very seldom, despite being a large part of the student's leisure. In the interviews, it appeared different views on homework. None of the teachers use homework because it is tradition in school history, but all have a thought with it. Two strong reasons to homework emerged, one is that homework is given to repeat knowledge, and the other is that students have to take home the work they haven´t been able to finish on time. The reason that some of the informants were skeptical of homework was that they considered it to be unfair against students who do not have support at home. Another reason was that they felt that the assessment of the student should be done not only on the final outcome but on the whole process. This assessment cannot be implemented if a large part of the work is done at home. The teacher must be present and be a mentor to the student.</p>

Purpose: The purpose of this work is to investigate teachers' professional attitude to homework as a method. The study will also provide answers to the purpose for which the homeworks are used in teaching and if the individual circumstances and needs are met by this method. Method: Qualitative research was conducted through interviews with four teachers from three different schools. In addition, published surveys were used in support of reasoning. Results: Neither the curriculum or the syllabus mentions homework. There are no directives for how much time should be dispensed with and the extent of a homework should be. In teacher training literature the homework is not discussed. The homework as a phenomenon is, in other words, superficially treated and discussed very seldom, despite being a large part of the student's leisure. In the interviews, it appeared different views on homework. None of the teachers use homework because it is tradition in school history, but all have a thought with it. Two strong reasons to homework emerged, one is that homework is given to repeat knowledge, and the other is that students have to take home the work they haven´t been able to finish on time. The reason that some of the informants were skeptical of homework was that they considered it to be unfair against students who do not have support at home. Another reason was that they felt that the assessment of the student should be done not only on the final outcome but on the whole process. This assessment cannot be implemented if a large part of the work is done at home. The teacher must be present and be a mentor to the student.

Denna studie har undersökt omfattning och form vad avser grundskoleelevers hemläxor och vilket stöd som de har haft från hem och skola i arbetet med hemläxorna. Studiens data har samlats in med hjälp av enkäter som delats ut i två klasser på olika skolor i årskurs 6. Den ena klassen består av elever av utländsk bakgrund, antingen som 1:a eller 2:a generationen, samtliga med annat modersmål än svenska, klass A. Den andra klassen består av elever med inhemsk bakgrund samtliga med svenska som modersmål. Studien omfattar såväl elever, föräldrar och lärare. Valet av två olika klasser med skillnader avseende miljö, språk och sociala förhållanden gjordes för att teckna en så bred bild som möjligt. Överlag visar resultaten att både lärare och föräldrar är positiva till hemläxor eftersom de spelar en viktig roll i kontakten mellan hem och skola. Elevernas uppfattningar var att hemläxorna var något nödvändigt ont som de var tvungna att göra. I en del fall är föräldrarna beredda att anlita privata läxläsningsföretag ifall deras barn får problem med något ämne i skolan. Eleverna själva tror dock i betydligt högre grad än föräldrarna att dessa är beredda att anlita dessa företag.

Mitt syfte med denna studie har varit att från olika vinklar belysa ämnet läxor, framförallt de som görs i hemmet. För att få svar på mina frågeställningar vände jag mig till elever, föräldrar och lärare. Genom att undersöka vilka åsikter och attityder som finns runt ämnet hemläxor, ville jag ta reda på var en elev bör göra sin läxa. Jag ville också ta reda på vad dessa grupper tror skulle bli annorlunda för en elev, ifall läxor i form av hemläxor togs bort. För att få empiriskt underlag till min undersökning använde jag mig av enkätundersökning till elever och föräldrar. Till lärarna valde jag intervjuer. I mitt resultat kan man se att en majoritet av elever och föräldrar är positiva till hemläxor. De lärare som jag intervjuade är oeniga. Båda anser dock att hemläxor har stora fördelar. Föräldrar tror att möjligheten för dem att ta del av sina barns skolarbete skulle försvåras, ifall hemläxor försvann. Det eleverna tror skulle förändras mest är stressen inför hemläxor. Över 60% av eleverna tror att deras stress skulle minska ifall de inte hade hemläxor. / Where should pupils make their homeworks, at home or in school? If they wouldn´t make them at home, would anything change?

Genom detta examensarbete har vi valt att ta reda på lärares syn på och syfte med hemläxan i matematik. Ges hemläxan, vill vi ta reda på hur hemläxan är kopplad till undervisningen genom utformning och uppföljning. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med elva lärare som undervisar i matematik i grundskolans tidigare år. Vårt resultat visar att nio av lärarna väljer att ge hemläxa och syftena var hemmet, där föräldrar skulle vara medvetna om sina barns skolarbete, repetition, där eleverna fick möjlighet att repetera det som arbetats med under lektionerna, och ansvar, där elevernas ansvarstagande sätts i fokus. Hemläxan avspeglar undervisningen och den bygger på moment som eleverna är bekanta med och lektionstid avsätts till uppföljning av hemläxan. Två av lärarna anser att de inte ger hemläxa. Hemläxan bidrar till oönskade konflikter i hemmet, ett minskat elevansvar samt att det finns elever som inte utför de uppgifter de fått i hemläxan.