Studiens syfte är att genom kvalitativa intervjuer med fritidshemspersonalen från både Sverige och Tyskland undersöka deras uppfattningar om det praktiska arbetet med läxor på fritidshem och deras uppfattningar om läxor på fritidshem. Dess vidare ska undersökas vilka skillnader och likheter som finns i personalens uppfattningar av det praktiska arbetet med läxorna på fritidshem och uppfattningar om läxor på fritidshem i Sverige och Tyskland. För insamling av det empiriska materialet användes kvalitativa intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Tolkningen av det empiriska materialet skedde med en fenomenografisk inspirerad analysmetod. Undersökningens resultat visar att det finns betydande skillnader i arbetssätten med läxor på fritidshemmen i Sverige och Tyskland. På det tyska fritidshemmet finns obligatorisk läxläsning för alla fritidshemsbarn. På det svenska fritidshemmet utförs läxor sällan och endast på elevernas initiativ. Undersökningen visar att fritidshemspersonalen i både Sverige och Tyskland anser att läxor inte ingår i deras och i fritidshemmets uppdrag. Personalen från båda länder instämmer att läxorna har eller åtminstone kan ha negativa effekter på barnens lek och välmående. Den svenska fritidshemspersonalen är dock nöjd med deras nuvarande arbetssätt med läxor på grund av dess frivillighet och ringa omfattning. Den tyska fritidshemspersonalen förespråkar däremot avskaffandet av läxor och vill ersätta dem med alternativa, lekfulla inlärningsmetoder på fritidshemmet. / <p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

BAKGRUND:Läxläsning och framgångsrika skolresultat hänger ihop och handlar om framgångsrika relationer som barn och elever kan uppnå i ett samspel med sin omgivning.Modersmålets användning parallellt med förstaspråket har enligt forskning visat sig vara betydelsefullt för barnets andraspråksinlärning. Pedagogerna och föräldrarna är nyckelpersoner till elevernas framgång i både språkutvecklingen och de resultat som de uppnår i skolan.SYFTE:Syftet med denna studie är att ta reda på hur föräldrar och pedagoger bedömer att deras barn elever/utnyttjar sitt modersmål under läxläsning.METOD: Metoden som valdes för denna studie är av kvalitativ art med intervjuer som redskap. Studien fokuserar på urvalsgruppernas uppfattningar om hur barn och elever utnyttjar sitt modersmål vid läxläsning.RESULTAT:Resultatet som framkom i studien visade att barnen/eleverna utnyttjade enbart sitt modersmålvid läxläsning utan förstaspråket kompletterade andraspråket och vice versa.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning på Grundlärarprogrammet har vi kunnat urskilja skillnader i vilket stöd eleverna får med läxarbete i hemmet. Utifrån dessa iakttagelser har vi valt att undersöka hur ofta eleverna uppskattar att deras föräldrar ser till att de avsätter tid för att göra sina läxor och hur det påverkar elevernas prestationer. Mycket av den tidigare forskningen tyder på att läxstöttning är väsentligt för hur eleverna presterar i skolan och att det finns stora könsskillnader i hur ofta eleverna får stöttning och också i hur eleverna presterar i skolan. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse föräldrars engagemang och tid till läxstöttning har för elevernas prestationer och huruvida det existerar könsskillnader gällande stöttning i hemmet. Vi har frågat oss hur ofta eleverna och föräldrarna skattar att föräldrarna ser till att eleverna avsätter tid för att göra sina hemläxor. Genom att använda oss av data från TIMSS 2011 har vi kunnat göra våra analyser med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Analyserna visar att hur ofta eleverna uppskattar att deras föräldrar ansvarar för att tid avsätts för läxläsning ger marginella skillnader i deras testresultat i TIMSS 2011. Det framkom däremot att det fanns stora skillnader i hur ofta eleverna uppskattade att deras föräldrar ser till att de avsätter tid för att göra sina läxor. Det visade sig också att det inte fanns några större könsskillnader varken i hur ofta eleverna uppskattar att föräldrarna ser till att de avsätter tid för att göra sina läxor eller i relation till deras testresultat i TIMSS 2011. Slutligen kunde vi konstatera att elevernas och föräldrarnas uppskattning om hur ofta detta typ av stöd förekommer i hemmet inte överensstämmer med varandra.

Studiens syfte var att undersöka några fritidspedagogers erfarenheter och intentioner kring läxhjälp i allmänhet och läxhjälp på fritidshemmet i synnerhet. Denna undersökning genomfördes i ett pedagogperspektiv. Frågeställningarna var: Vilka erfarenheter och inten-tioner kring läxhjälp på fritidshemmet redovisar några fritidspedagoger? I vilken utsträckning, om någon, och i vilka avseenden kan fritidspedagogernas erfarenheter och intentioner relateras till elevernas lärande? Förekommer samråd mellan skolan och fritidshemmet och, i så fall, i vilken utsträckning handlar samrådet om läxor? I studien användes semistrukturerade intervjuer inom den hermeneutiska traditionen. De resultat som undersökningen funnit är att det finns ett stort intresse främst från vårdnadshavare för möjligheten att få läxhjälp på fritidshemmen. De intervjuade fritidspedagogerna ansåg även att elevernas kunskaps-utveckling är det som är viktigast. De påpekade också, att läxhjälpen är något som vård-nadshavarna bör ansvara för i hemmet. Studien berörde också hur fritidspedagogerna ser på att organisationer och företag erbjuder läxhjälp ibland mot betalning. Detta är något som de intervjuade fritidspedagogerna ställde sig mycket skeptiska till, framför allt i de fall som det handlar om att vårdnadshavarna betalar för tjänsten privat.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare i årskurserna 1–3 undervisar i lässtrategier samt hur de motiverar elever till ökad läsning av skönlitterära böcker. För att ta reda på det utgår vi från två frågeställningar: Vilka strategier säger lärarna att de använder för att öka läsandet bland sina elever? På vilka sätt beskriver lärarna att de stöttar eleverna med hjälp av olika strategier i och utanför skolan? För att få svar på våra frågor användes en kvalitativ metod där intervjuer med nio grundskollärare i årskurserna 1–3 genomfördes. Vi analyserade våra resultat med hjälp av det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att lärarna arbetar på ett gediget och varierat sätt med lässtrategier genom att läsa tillsammans med eleverna, samtala om texter, förklara ord samt med parläsning. Det är vid de här tillfällena som stöttning i störst utsträckning ges. När eleverna läser skönlitterära böcker visar resultatet att eleverna lämnas mer ensamma i sin läsning och att stöttning då är bristfällig. Samtliga lärare är eniga om att mängdträning i läsning är betydelsefullt och för att utveckla elevernas läsning ser lärarna det nödvändigt att ge eleverna läsläxa. / <p>Inriktning svenska</p>