Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare resonerar kring läsläxor. Den härstudien lägger stor vikt kring vilka uppfattningar lärare har om läsläxor i tidiga skolåren.Följande frågeställningar ligger till grund för vår studie: Vad anser lärare i årskurs 1–3 attsyftet med läsläxan är? På vilket sätt använder sig lärare i årskurs 1–3 av läsläxor? På vilketsätt uppfattar lärare föräldrars delaktighet vid läxläsningen? På vilket sätt uppfattar lärareatt en återkommande läsläxa bidrar till elevers utveckling av läsförståelse?Underlaget är en kvalitativ intervjustudie med lärare på grundskolor i södra Sverige. Viintervjuade 6 lärare som arbetar i årkurs 1–3, där samtliga har minst 10 års erfarenhet inomläraryrket. Utifrån studiens intervjufrågor kom vi fram till följande kategorier som vi redogörför i resultatavsnittet, Utifrån studiens intervjufrågor kom vi fram till följande kategorier:syftet med läsläxan, utformning av läsläxan, uppföljning av läsläxan, samarbete med hemmetsamt utveckling av läsförståelse kopplat till läxan. Dessa kategorier redogörs för i resultatavsnittet.Resultatet kommer att diskuteras i relation till tidigare forskning inom området som består avkända namn som Hellsten, Strandberg, Westlund etc. Forskningen menar att det inte finnstillräckligt med belägg för att kunna dra paralleller mellan läsläxor och elevers läsutvecklingmen det finns även forskning som menar att mängdträning har positiv effekt på eleversläsförmåga. Resultatet visar att lärares åsikter kring läsläxor till stor del överensstämmer medvarandra och de argumenterar för användandet av läsläxor med grund till att lästräningenunder skoltid inte räcker till.

Studien undersöker huruvida ett ökat antal lästillfällen kan bidra till en förändrad attityd till läsning av skönlitteratur bland gymnasieelever. Eleverna som utgör respondenter läser Svenska 1 respektive Svenska 3, vilka får läsa 10-15 minuter i en valfri skönlitterär bok i princip varje svensklektion. Undersökningen består av metodkombinationen semistrukturerade fokusgruppsintervjuer och digitala enkäter. Enkäterna besvaras av samtliga elever i klasserna, medan fokusgrupperna består av fyra elever från varje klass. Studien använder Olle Nordbergs definition av attitydbegreppet, vilken både innehåller lust till läsning och synen på den egna läsningen. Av resultatet framkommer att en stor del av eleverna inte själva upplever en förändring i sin attityd till läsning av skönlitteratur, men att det trots detta kan generellt kan utläsas en mer positiv attityd bland eleverna. Detta genom intervju med elevernas lärare och genom de konkreta exempel på fördelar elever nämner att de upplever efter det ökade antal lästillfällen som Evas undervisningsmetod innebär.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka åtta verksamma lärares erfarenheter, syfte och utformning av läsläxan. Läsläxan har en lång tradition i skolan, vilket gör att flera lärare idag ser den som ett självklart komplement till skolan. Detta i sin tur kan påverka att syftet med läsläxan brister, och resultatet blir inte vad som förväntas. Semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma lärare ligger till grund för studiens resultat, som har transkriberats och analyserats. Det skapades kategorier i syfte att besvara studiens forskningsfrågor, vilka var; vad är årskurs 1-3 lärarnas syfte med läsläxan? Vilka arbetssätt uttrycker årskurs 1-3 lärarna att de använder gällande läsläxan? Vad är årskurs 1-3 lärarnas erfarenheter av läsläxan? Resultatet ställdes i relation till tidigare forskning, för att sedan dra en slutsats. Slutsatsen visar att läsläxan ses som självklar trots att det inte finns en tydlig koppling mellan läsläxan och elevernas utveckling. Det största syftet med läsläxan är att eleverna ska få en mängdträning, samt att elevernas hemförhållande varierar vilket kan ha en stor negativ påverkan på elevernas läsutveckling.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur lärare i årskurserna 1–3 undervisar i lässtrategier samt hur de motiverar elever till ökad läsning av skönlitterära böcker. För att ta reda på det utgår vi från två frågeställningar: Vilka strategier säger lärarna att de använder för att öka läsandet bland sina elever? På vilka sätt beskriver lärarna att de stöttar eleverna med hjälp av olika strategier i och utanför skolan? För att få svar på våra frågor användes en kvalitativ metod där intervjuer med nio grundskollärare i årskurserna 1–3 genomfördes. Vi analyserade våra resultat med hjälp av det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att lärarna arbetar på ett gediget och varierat sätt med lässtrategier genom att läsa tillsammans med eleverna, samtala om texter, förklara ord samt med parläsning. Det är vid de här tillfällena som stöttning i störst utsträckning ges. När eleverna läser skönlitterära böcker visar resultatet att eleverna lämnas mer ensamma i sin läsning och att stöttning då är bristfällig. Samtliga lärare är eniga om att mängdträning i läsning är betydelsefullt och för att utveckla elevernas läsning ser lärarna det nödvändigt att ge eleverna läsläxa. / <p>Inriktning svenska</p>

Syftet med studien var att undersöka hur Ultra Short Race Pace Training (USRPT) uppfattas från tränares perspektiv. Uppsatsen jämför även metoden med taper och en mer traditionell träningsmetod. Studien baseras på 12 intervjuer med tränare som arbetat med junior/senior-simmare och en litteratursökning för att kunna besvara frågeställningarna. Vidare analyseras det genom teorin praxisgemenskap och metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att USRPT är en högintensiv metod som uppfattas olika av simtränare men att den utvecklar den anaeroba kapaciteten och inte den aeroba. Skillnader och likheter mellan USRPT, taper och mera traditionella metoder kan enligt studien mätas på två skalor bestående av intensitet och volym. Det påvisades av tränare att USRPT och taper kan ha samma volym men att det förstnämnda är mer intensivt. / The aim of this study was to examine how Ultra Short Race Pace Training (USRPT) is being perceived by swim coaches. It also compared the method with taper and a more traditional approach to swim training. The study was based on 12 interviews with swim coaches who have worked with junior/senior-swimmers and a literature search to be able to answer the questions. Furthermore, it was analyzed through with the theory community of practice and the method qualitative content analysis. The results showed that USRPT is a high-intensity method that is perceived differently by different coaches but develops the anaerobic capacity and not the aerobic capacity. The differences and similarities between USRPT, taper and a more traditional approach could, according to the study, be measured on two different scales. These are intensity and volume. It was pointed out by swim coaches that USRPT and taper could have the same volume, but that the first-mentioned is more intense.

Studien syftar till att besvara frågeställningarna: Hur och varför används läxor i matematikundervisningen på det sätt som det görs idag? Hur uppfattar svenska lärare internationell forskning kring läxor i matematikämnet? Detta görs genom en kvalitativ forskningsmetod där verksamma matematiklärare i årskurserna 4-6 intervjuats gällande deras uppfattningar och erfarenheter kring läxor i matematik och internationell forskning. Resultatet är tolkat utifrån den fenomenologiska tolkningsprocessen och analyserat med hjälp av en tematisk analysmetod. Resultatet av studien visar att väldigt få läxor används i svenska skolan, där mängdträning är det som står i fokus. Detta för att det anses att läxor ska användas för att befästa befintlig kunskap och inte skapa ny kunskap. Lärarna visade delade åsikter gällande den internationella forskning som presenterades under intervjuerna. Den internationella forskningen som presenterades tog upp problematiken gällande läxläsning i olika länder och en forskning skapade en lösning på problematiken. Majoriteten av de svenska lärarna tyckte att lösningen som forskning föreslog lät bra i teorin men fann flera problematiska punkter för att det skulle kunna appliceras i praktiken. De punkter de svenska lärarna tar upp blir en fråga för skolorganisationen och blir därför grunden i den forskning som behöver göras inom forskningsområdet.