Denna undersökning syftar till att undersöka huruvida interaktivitet kan göra instruktioner för en fysisk uppgift mer effektiva. För att göra detta skapades två applikationer som instruerade i vikningen av en origamifigur i form av en båt. En version implementerade interaktiva element medan den andra inte gjorde det. Testpersoner fick genomföra halva uppgiften med vardera applikationen och sedan fylla i en enkät. Inga definitiva svar hittades i undersökningen, men den skulle kunna användas som grund eller inspiration för vidare forskning.

Detta är ett examensarbete inom textdesign, som har undersökt hur användarinformationen för två specifika datorprogram bör utformas. Slutsatserna har dragits utifrån vilka problem användarna stöter på i programmen, riktlinjer för informationsdesign och teknikinformation, samt användartester. En slutsats blev att behovet av teknikinformation för det ena programmet, EDI-systemet Edionet, redan var tillfredsställt. En lämplig lösning för det andra programmet, publiceringssystemet Readyonet, var att skapa en kort lathund vid sidan av den utförliga handledning som finns integrerad i programmet. Ett utkast av lathunden utformades utifrån insamlad empiri, och testades och reviderades.

Under åren på lärarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat skönja en diskrepans mellan vad lärare anser sig sända ut för feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det är lärarens beteende som är den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och hälsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omvänd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att främja varje elevs utveckling. Det är av denna anledning av vikt att undersöka vår upplevda diskrepans hur lärare ger feedback och vad de tänker om hur de ger feedback. Syftet med detta examensarbete har därmed mynnat ut i att undersöka vad lärare i Idrott och hälsa säger om sin feedback och vad de gör i praktiken. Fyra högstadielärare deltog i studien och som metod har observation och intervju använts. Varje lärare observerades vid ett tillfälle och intervjuades vid ett tillfälle. Intervjun utfördes för att se om lärarnas utförda feedback stämde överens med vad vi såg under observationstillfället. Intervjuresultaten visade att lärarna anser att feedback är en form av återkoppling i bästa fall på lärande, men med olika fokus på antingen individ och/eller prestation. Observationsresultaten visade på att beröm och teknisk instruktion var de mest förekommande typerna av feedback som delades ut från lärarna, vilket överensstämde väl med lärarnas ord om feedback och dess syfte. Kritik var den minst förekommande typen av feedback och detta var också något som stämde med lärarnas ord. Vår slutsats visar att majoriteten av de undersökta lärarna ger den feedback som de uttrycker sig att göra.

This study investigates if and how grammar instructions and exercises in Spanish textbooks have evolved during the last thirty years. More specifically it focuses on how the grammar is presented (explicit instruction) and on the nature of the exercises (input, production and interaction). The method for investigating these things is firstly an analysis of the explicit instruction, and secondly a quantitative study of the exercises. The number of textbooks analyzed in this study is four and only the chapters that focus on teaching the preterite are included in the analysis. The result shows a tendency towards direct explicit instruction and controlled production practice. However, it also shows some signs that newer perspectives are gaining importance in the textbooks analyzed.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad personalen anser ifråga om instruktionerna för arbetsförfarande och maskinanvändande som används idag på företaget. För arbetet användes en enkätundersökning, respondenterna fick svara på enkäten under respektive avdelnings månadsmöte för att få ett så litet bortfall som möjligt. Resultatet visar att 83 % av respondenterna tycker att det är bra med bildhänvisningar. Arbetet visar bland annat på att instruktionerna bör innehålla bildhänvisningar, bild på den färdiga produkten och att personalen bör få mer utbildning om arbetsstationerna och de riskmoment som finns. / The purpose of this project is to examine what the employees think about the current instructions used at the company concerning the operating procedures and the use of machinery. For the project a question-sheet was used, the respondents were given time to answer the questions during each department monthly meeting, so that there would be as little dropout as possible. The result shows that 83 % of the respondents think that it´s a good thing with reference images. The essay for instance shows that the instructions should contain reference images, a picture of the finished product and that the employees should be given more education about the workstations and the potential risks.

<p>I denna studie analyseras interaktionen mellan några elever i grupparbete samt instruktionens betydelse för formandet av dess villkor. Forskningsfrågorna belyser hur eleverna med hjälp av tal, gester och blickar interagerar med varandra, vilka mönster av kommunikation interaktionen visar, instruktionens betydelse och aspekter på komplexa faktorer som omger grupparbete som arbetsform. Två grupparbeten observeras med hjälp av videoinspelning som delvis kompletteras med ljudinspelning för att erhålla ett tillförlitligare analysmaterial. Grupperna består av fem år 1 elever vardera. Resultatet visar på att den information som läraren ger i förväg får betydelse för hur eleverna interagerar. Studien beskriver att eleverna delvis agerar enligt grupparbetets sociala konstruktion, men delvis också informellt. Studiens slutsats är att grupparbetet bl a kan vara en god arena för demokratisk fostran men att eleverna behöver träna sig för att klara av att samspela. Ur ett pedagogiskt perspektiv blir det ett offentligt erfarenhetsrum där åsikter kan brytas mot varandra och kompromisser ingås, vilket är egenskaper som efterfrågas i dagens samhälle och som åligger skolan att utveckla. Trots att forskning visar på grupparbetets positiva effekter ur ett tvåfaldigt perspektiv; ett kunskapsmässigt och ett socialt, visar statistik på att lärare väljer denna arbetsform i avtagande utsträckning. Studien belyser aspekter som kan få betydelse för detta val.</p>

I denna studie analyseras interaktionen mellan några elever i grupparbete samt instruktionens betydelse för formandet av dess villkor. Forskningsfrågorna belyser hur eleverna med hjälp av tal, gester och blickar interagerar med varandra, vilka mönster av kommunikation interaktionen visar, instruktionens betydelse och aspekter på komplexa faktorer som omger grupparbete som arbetsform. Två grupparbeten observeras med hjälp av videoinspelning som delvis kompletteras med ljudinspelning för att erhålla ett tillförlitligare analysmaterial. Grupperna består av fem år 1 elever vardera. Resultatet visar på att den information som läraren ger i förväg får betydelse för hur eleverna interagerar. Studien beskriver att eleverna delvis agerar enligt grupparbetets sociala konstruktion, men delvis också informellt. Studiens slutsats är att grupparbetet bl a kan vara en god arena för demokratisk fostran men att eleverna behöver träna sig för att klara av att samspela. Ur ett pedagogiskt perspektiv blir det ett offentligt erfarenhetsrum där åsikter kan brytas mot varandra och kompromisser ingås, vilket är egenskaper som efterfrågas i dagens samhälle och som åligger skolan att utveckla. Trots att forskning visar på grupparbetets positiva effekter ur ett tvåfaldigt perspektiv; ett kunskapsmässigt och ett socialt, visar statistik på att lärare väljer denna arbetsform i avtagande utsträckning. Studien belyser aspekter som kan få betydelse för detta val.

Studien syfte var att beskriva fotbollstränares verbala beteende samt analysera vilka förutsättningar dessa beteenden skapar för utveckling av spelarnas exekutiva förmågor (EF) som, enligt Vestberg et al (2012) är en avgörande faktor att bli elitspelare.   För att komma fram till resultatet av fotbollstränarnas verbala beteende användes kvantitativ observation med inspiration från observationsschemat Coach Analysis Intervention System (CAIS) (Cushion, Stephen, Bob &amp; Lee, 2012). Därefter analyserades vilka förutsättningar resultatet skapar för utveckling av exekutiva funktioner hos spelarna genom kvalitativ bedömning utifrån Annerstedts (2001) teoretiska perspektiv och tidigare forskning (Jackson &amp; Beilock, 2008; Pearson &amp; Webb, 2006;Williams &amp; Hodges, 2005).   Resultatet visar att tränarna har högst frekvens på instruktioner, lägst frekvens på reflekterande feedback och få divergenta frågor. Analysen visar att förutsättningarna för spelarna att utveckla EF är störande. Majoriteten av de verbala tränarbeteendena är störande för utvecklingen av EF medan minoriteten av tränarbeteendena är stimulerande för utvecklingen av EF.   Nyckelord: exekutiva funktioner, tränare, verbal, beteende, instruktion, feedback, frågeställning, elit, fotboll.

Sammanfattning Det här examensarbetet har gått ut på att undersöka hur en manual kan utformas för att instruera i att skriva klarspråk om teknisk information. Jag har arbetat utifrån principerna läsligt, läsbarhet och läsvärde samt läst studier i hur en skribent kan förenkla en text. Jag har också utfört en textanalys, gruppintervju och användartest för att skapa en manual som kan vara anpassad utifrån målgruppens behov.  I mitt arbete har jag använt mig av principer för att skriva klarspråk. Det är att målgruppsanpassa, använda bekanta ord, skriva en logisk meningsbyggnad och att -strukturera texten på rätt sätt. Manualen blev kortfattad för att passa målgruppen. Den innehåller många exempel för att skapa förståelse och läsvärde. / Abstract The purpose of this report was to investigate how a users manual could be designed to instruct in writing simplified swedish when describing technical information.  To produce the manual, I have read studies of writing simplicity and clarity. I have based the work on the principles of readibility, legibility and reading value. In order to get to know the target group, I analyzed some of their previous writing, held an -interview and tested the user manual in the end of the process.  There are a guidelines which could help in writing with clarity. Those guidelines suggest that you write with the reader in mind, use familiar terms and structure the sentences and paragraphs in a logical way. With only four pages the user manual was designed to fit the target group. It contains examples, written to fit the preferences of the target group, to help the readers to understand the principles of writing clarity.

Zugl.: Bremen, Univ., Diss., 2007