En mjukvara kan läras ut på många sätt, men ett populärt sätt är med hjälp av audiovisuella självstudiematerial. Trots sin popularitet saknas kunskap om hur självstudiematerial bör designas för att bättre stötta användare med sin inlärning av en mjukvara. Min samarbetspartner i detta examensarbete, företaget Excosoft, har ett stort intresse av att försöka täppa denna kunskapslucka. Bland annat eftersom de i nuläget arbetar med att ta fram en digital användarhjälp – bestående av självstudiematerial – till sin mjukvara Skribenta. Utöver att hjälpa Excosoft att designa sin användarhjälp skulle mer kunskap om hur man bättre designar självstudiematerial kunna göra det lättare för människor att studera och jobba hemifrån. Vilket i sin tur kan vara bra för vårt och andra samhällen av många anledningar. Exempelvis för att öka människors möjlighet att hålla sig hemma och i trygghet under pandemier och krig. Baserat på det ovannämnda har jag, i samverkan med Excosoft, valt att undersöka hur teknikinformation om en mjukvara kan designas för att stötta användare med sin inlärning av en mjukvara och i situationer när de fastnar i mjukvaran. Arbetet har resulterat i ett gestaltningsförslag, i form av ett audiovisuellt självstudiematerial, som visar grunderna i mjukvaran Skribenta och resulterat i ett förslag på riktlinjer som teknikinformatörer kan använda sig av för att designa stöttning till användare av självstudiematerial.

Bakgrund: Att ge tydlig information till patienter är av stor betydelse inom hörselvården. Det finns olika kommunikationskanaler (muntliga, skriftliga, digitala) som vårdgivaren kan använda i hörselrehabiliteringen. Patienternas kognition och samspelet mellan olika sinnesintryck påverkar hur framgångsrik kommunikationen blir och hur mycket patienterna minns av informationen.   Syfte: Denna studie (1) jämför hur vuxna personer över 50 år klarar av dome- och vaxfilterbyte i hörapparater efter att de har fått dessa följande instruktioner: den ena gruppen fick enbart muntlig och praktisk instruktion, den andra gruppen fick samma instruktioner samt film med tillhörande undertext och berättarröst. Denna studie undersöker även (2) sambandet mellan deltagarnas kognitiva förmåga och hantering av hörapparater. Metod: Studien är en kvantitativ, randomiserad interventionsstudie där deltagarna (N=22) har delats in i två grupper. En kontrollgrupp och en interventionsgrupp, båda grupperna fick muntlig instruktion om dome- och vaxfilterbyte Reciever In The Ear (RITE) hörapparater och praktisk handledning, interventionsgruppen fick även instruktionsvideo. Alla deltagarna testades för sina kognitiva förmågor vid pre intervention. Deltagarnas praktiska kunskaper observerades och jämfördes vid pre- och postintervention, med två till tre veckor emellan. Resultat: Typ av instruktion påverkar i viss grad deltagarnas förmåga att byta dome och vaxfilter, men detta orsakar ingen signifikant skillnad mellan grupperna. Måttlig positivt samband har hittats mellan kognition och deltagarnas prestationer vid postintervention. Slutsatser: Att förmedla och befästa praktisk kunskap är en viktig aspekt i hörselrehabilitering och behöver lyftas fram, vidare krävs det mer forskning inom detta område. / Background: It’s Important to give clear information to patients in the hearing care. There are different kind of communication channels (verbal, written, digital) that healthcare providers can use in the hearing rehabilitation. Patients' cognition and the interaction between different sense impressions effects how successful communication will be and how much the patients remember the information.   Aim: This study (1) compares how adults over 50 years old are able to manage dome- and cerumfilter change in hearing aids after these following instructions: oral only and practical instructions, the other group got same instructions and instruction video with subtitle and narration. This study also (2) investigating relation between participants cognitive ability and handling of hearing aids.   Methods: The study is a quantitative, randomized intervention study. The participants (N=22) were divided into two groups. Both groups got oral instructions about dome- and cerumfilter in Receiver in the Ear (RITE) hearing aids and practical exercise in pre intervention, the interventiongroup also got an instruction video. The participant practical knowledge was observed and compered in pre- and postintervention. In pre intervention the cognitive ability of all participants was tested as well.  Results: The kind of instructions effects on which degree patient ability to change dome and cerumfilter, but this didn´t cause any significant difference between the groups. Moderate positive relationship was found between cognition and postintervention achievements.  Conclusions: It is important to emphasize the weight of mediate and exercising practical knowledge in aural rehabilitation.

Thai Binh is a coastal province of Red River Delta in Vietnam, having administrative boundaries at the river systems and coastlines that cause groundwater quality varies complicatedly. Today in Thai Binh province, the groundwater in Holocene and Pleistocene aquifers is exploited for domestic use. But, beside the quality of groundwater in this region is not uniform, it is interspersed between salt water and fresh water zones in Holocene and Pleistocene aquifers. Nowaday, under the force of groundwater exploitation activity for domestic purposes, agricultural activities, the impact of climate change and sea level rise issues, the quality of distribution of groundwater here change. According to the recent research results, groundwater quality and distribution of salt water - fresh water there have many changes compared with the research results of the Northern Division for Water resources Planning and Investigation in the year 1996. For the the Holocene aquifer (qh), distribution area of salt water zone has been narrowed. Besides, saline cleaning process occurred in some coastal areas in Tien Hai, Thai Thuy and a part of Quynh Phu district. For the Pleistocene aquifer (qp), compared with research result in 1996, the boundaries between saline and fresh water at the present time is not change so much. By assessing the status of the distribution of saline and fresh water zones in groundwater in Thai Binh and the movement of this boundary, author’s research results will be the basis that helps the managers give out reasonable exploiting and sustainable using methods for these natural resources. / Thái Bình là một tỉnh ven biển thuộc vùng châu thổ sông Hồng của Việt Nam, được bao bọc bởi hệ thống sông biển khép kín làm cho chất lượng nước ngầm biến đổi rất phức tạp. Hiện nay, tại Thái Bình có 2 tầng chứa nước chính phục vụ ăn uống sinh hoạt là tầng chứa nước Holocen và tầng chứa nước Pleistocen. Tuy nhiên, chất lượng nước ngầm ở các tầng chứa nước này không đồng đều, có sự phân bố xen kẽ giữa các khoảnh nước mặn và nước nhạt. Hiện nay, dưới tác động của hoạt động dân sinh, sản xuất nông nghiệp, khai thác nước phục vụ sinh hoạt cùng ảnh hưởng của biến đổi khí hậu và sự dâng cao của mực nước biển đã làm thay đổi chất lượng và quy mô phân bố nước ngầm khu vực. Theo những kết quả nghiên cứu mới nhất của tác giả cho thấy diện tích phân bố của các vùng nước mặn - nước nhạt của các tầng chứa nước trên địa bàn tỉnh đã có nhiều thay đổi so với kết quả nghiên cứu trước đây của Liên đoàn Địa chất thủy văn – Địa chất công trình miền Bắc năm 1996. Với tầng chứa nước Holocen, diện tích phân bố các khoảnh nước mặn bị co hẹp và đang có sự nhạt hóa tại một số khu vực ven biển thuộc Huyện Tiền Hải, Thái Thụy và một phần thuộc huyện Quỳnh Phụ. Trong tầng chứa nước Pleistocen (qp), so với kết quả nghiên cứu năm 1996, ranh giới mặn – nhạt tại thời điểm hiện tại đã có sự thay đổi nhưng không lớn. Kết quả nghiên cứu này là cơ sở giúp các nhà quản lý đề xuất giải pháp, phân vùng khai thác và sử dụng hợp lý nguồn tài nguyên thiên nhiên này đặc biệt trước tình trạng khan hiếm nước như hiện nay trên địa bàn tỉnh Thái Bình.

Syftet med denna studie är att utforma ett förslag på hur ett informationsmaterial om tvättstugan kan utformas så att även invandrade med begränsade eller inga färdigheter i svenska språket kan läsa och förstå. Studien avser även söka svar på huruvida ett sådant informationsmaterial kan påverka negativa beteenden associerade med användning av gemensamma tvättstugor, och till vilken grad. Detta eftersom informationsmaterialet är menat att bidra till att förebygga felanvändning av utrustning, samt bristande hänsyn till regler i tvättstugan. Den empiriska grunden utgörs primärt av problemsökande intervjuer genomförda med både boende och anställda hos Kommunfastigheter i Eskilstuna. Intervjuerna visar att det förekommer många olika problem i de gemensamma tvättstugorna, samt att det finns tecken på att det kan behövas ett bättre anpassat informationsmaterial. Resultatet visar att ett informationsmaterial om hur man använder tvättstugan inte kan förväntas påverka negativa beteenden i någon stor utsträckning och bör därför kombineras med andra åtgärder för att uppnå en nivå av påverkan som kan leda till beteendeförändring. / The purpose of this study is to develop a proposal for how information about the laundry room can be designed so that even immigrants with limited or no skills in the Swedish language can read and understand. The study will also seek answers to whether such information can affect the negative behaviors associated with the use of common laundry rooms, and to what degree. This is because the information material is meant to help prevent misuse of the equipment, and lack of consideration for the rules in the laundry. The empirical basis consists primarily of problem seeking interviews conducted with both residents and employees of Kommunfastigheter in Eskilstuna. The interviews show that there are many problems in the common laundry rooms, and there are signs that there may be a need for more appropriate information. The results show that information about how to use the laundry room cannot be expected to affect the negative behaviors to any large extent, and should therefore be combined with other measures in order to achieve a level of influence that can lead to behavioral change.

The choice of a meaningful baseline condition is a crucial issue for each experimental design. In the case of cognitive emotion regulation, it is common to either let participants passively view emotional stimuli without any further specific instructions or to instruct them to actively attend to and permit any arising emotions, and to contrast one of these baseline conditions with a regulation condition. While the “view” strategy can be assumed to allow for a more spontaneous emotional response, the “permit” strategy may result in a more pronounced affective and cognitive response. As these conceptual differences may be associated with differences both in subjective emotional experience and neural activation, we compared these two common control conditions within a single functional magnetic resonance imaging (fMRI) experiment, during which participants were instructed to either passively view a set of unpleasant and neutral pictures or to actively permit any emotions arising in response to the unpleasant pictures. Trial-by-trial ratings confirmed that participants perceived the unpleasant pictures as more arousing than the neutral pictures, but also indicated higher subjective arousal during the “permit negative” as compared to the “view negative” and “view neutral” conditions. While both the “permit negative” and “view negative” conditions led to increased activation of the bilateral amygdala when contrasted with the passive viewing of neutral pictures, activation in the left amygdala was increased in response to the “permit” instruction as compared to the “view” instruction for unpleasant pictures. The increase in amygdala activation in both the “permit” and “view” conditions renders both strategies as suitable baseline conditions for studies of cognitive emotion regulation. Conceptual and activation differences, however, indicate that these two variants are not exchangeable and should be chosen depending on the experimental context.

Univ., Habil.-Schr.--Frankfurt am Main, 2002. / Literaturverz. S. 193 - 222.

Background: An inactive lifestyle is a problem in today’s society, a problem that can contribute to negative health effects. Group fitness instructors have the possibility to affect the participants’ attitudes towards physical activity. This study therefor aims to examine how and why group fitness instructors choose to convey instructions and feedback, and which other factors are perceived as motivating for continued physical activity. Method: The study was conducted in the form of semi-structured interviews with ten participants from different fitness centers situated in the middle region of Sweden. The interviews were recorded, transcribed and thereafter analyzed by the interpretative phenomenological analysis methods. Results: Instructions were communicated mainly verbally or in a combination of verbally and visually. The majority were aware that learning is individual and that different techniques therefor should be used to create an understanding for the execution of an exercise. Feedback was communicated frequently and the majority meant that it should be adapted to the needs of each participant. Positive feedback was mainly used to inspire participants to additional performance, while constructive feedback mainly was used to correct improper execution. Other motivating factors that appeared to be important was to create an environment that help every participant to reach the goals of each session by act inspiring, create a holistic perspective and to involve the participants in their own development. Social interaction appeared to be an important factor, which was created by relationships. New finds consist of the discovery the majority of the instructors, after having given repeated constructive feedback to a participant on an exercise, would allow an incorrect execution to pass instead of solving the problem. Conclusion: The group fitness instructors seem to create a motivating environment, as is indicated by various factors. Recurring participants suggests that they experience the exercise as positive and that they are motivated to continue performing the physical activity in question. The group fitness instructors try to individualize their instructions and feedback, to get through to each individual. Furthermore they try to show alternative exercises, to give each participant the possibility of choosing a suitable level and thereby take part in their own development. The social interaction appeared to be an important factor in making participants return. The behavior of the group fitness instructors indicate that they are striving to create an environment that inspires continued physical activity. / Bakgrund: En inaktiv fritid är i dagsläget ett samhällsproblem som kan bidra till hälsohämmande effekter. Som gruppträningsinstruktör finns möjlighet att påverka deltagarnas inställning till fysisk aktivitet. Studiens syfte var därmed att studera hur och varför gruppträningsinstruktörer väljer att förmedla instruktion och feedback samt vilka övriga faktorer som de upplever är betydelsefulla för att öka deltagarnas motivation till fysisk aktivitet. Metod: Studien genomfördes i form av semi-strukturerade intervjuer med tio stycken deltagare tillhörande olika gymkedjor i Mellansverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom den tolkande fenomenologiska analysmetoden. Resultat: Instruktioner förmedlades främst verbalt eller kombinerat verbalt/visuellt. Majoriteten var medvetna om att lärande är individuellt och därför användes olika tekniker för att skapa förståelse för utförandet. Feedback förmedlades frekvent och majoriteten ansåg att den bör anpassas efter individens behov. Positiv feedback användes främst för att inspirera deltagarna till ytterligare prestation medan konstruktiv feedback främst användes i syfte att korrigera ett tekniskt felaktigt utförande. Övriga motiverande faktorer som framstod betydelsefulla var att skapa förutsättningar för att uppnå gruppträningspassets målsättning genom att inspirera, skapa ett holistiskt perspektiv samt involvera deltagaren i sin egen utveckling. Socialt samspel skapades genom relationer och trygghet vilket ansågs vara en viktig faktor. Nya fynd är att när en deltagare tillägnats konstruktiv feedback upprepade gånger angående samma utförande menar flertal att de låter ett felaktigt utförande passera istället för att lösa problemet. Slutsats: Gruppträningsinstruktörerna tycks skapa en motiverande miljö vilket påvisas genom flera faktorer. Återkommande deltagare tyder på att de upplever gruppträningen positivt och är motiverade till att utföra den formen av fysisk aktivitet. Alla gruppträningsinstruktörer försöker individanpassa deras instruktioner och feedback för att nå ut till enskild individ. Dessutom försöker gruppträningsinstruktörerna visa alternativövningar för att varje enskild deltagare skall ha möjlighet att hitta lämplig nivå och vara delaktig i sin egen utveckling. Det sociala samspelet framstod som en viktig faktor som tycks vara en anledning att deltagarna återkommer på gruppträningspassen. Gruppträningsinstruktörernas upplevda agerande indikerar på att de strävar efter att skapa en motiverande miljö för fortsatt fysisk aktivitet.

I ett aktiebolag kan det finnas en verkställande direktör, vars uppgift är att sköta den löpande förvaltningen i bolaget, vilket stadgas i 8 kap. 29 § ABL. Det framgår inte av lag vad den löpande förvaltningen innefattar, vilket gör det svårt att veta var gränsen för den verkställande direktörens behörighet går. Svårigheten att avgränsa den löpande förvaltningen kan leda till konsekvenser i form av oenigheter mellan bolaget och tredje man, i det fall att den verkställande direktören vidtagit åtgärder som faller utanför dennes behörighet.   Vidare kan det förekomma instruktioner, som avgränsar bolagsorganens arbetsuppgifter från varandra. Det är lagstadgat att publika aktiebolag, enligt 8 kap. 46 b § ABL, ska utforma VD-instruktioner. För privata aktiebolag finns dock inget motsvarande kvar. VD-instruktionerna kan i sig vara mer eller mindre detaljerade och skilja sig i utformningen från bransch till bransch. Frågan är huruvida styrelsens instruktioner till den verkställande direktören påverkar det juridiska begreppet löpande förvaltning och i så fall vilka eventuella konsekvenser detta kan få.   Den verkställande direktören ska handla inom sin behörighet, vilken utgörs av den löpande förvaltningen, i enlighet med 8 kap. 42 § 1 st. samt 8 kap. 29 § ABL. Vidare ska den verkställande direktören inte företa rättshandlingar som faller utanför dennes befogenhet, vilken stadgas i 8 kap. 42 § 2 st. ABL. Det framgår inte tydligt om de instruktioner som styrelsen delger den verkställande direktören, ska falla in under dennes behörighet eller dennes befogenhet.   I uppsatsen beskrivs samt analyseras innebörden av begreppet löpande förvaltning samt huruvida VD-instruktioner har inverkat på förståelsen för begreppet, och i så fall på vilket sätt. I vår slutsats har vi kommit fram till att löpande förvaltning är ett vagt begrepp som definieras olika mellan bolagen. VD-instruktioner inverkar på begreppet löpande förvaltning, i o m att de kan ses som tolkningsdata vid definiering av vad som är löpande förvaltning i det enskilda bolaget. I detta fall påverkar instruktionen den verkställande direktörens behörighet. Vidare har vi i vår uppsats kommit fram till att en VD-instruktion alltid är en instruktion från överordnat organ och blir därmed även befogenhetsinskränkande, utöver att vara tolkningsdata.

The understanding and use of instructions with a technical nature has proved to be problematic for many users and it is not uncommon for a negative attitude towards technical instructions to arise. In order for a work task to be performed correctly, it is important that the user has thorough understanding of the instruction provided by the employer. This study, on behalf of the Swedish Transport Administration Trafikverket, investigated the problem of using instructions related to preventive maintenance of the Swedish Transport Administration’s weather information, VViS. The study conducted a number of observation sessions where service technicians working with VViS were observed during the implementation of a preventive maintenance, after each observation session a semi-structured interview was conducted where the current service technician were interviewed. Two in-depth interviews were conducted with consultants from the Swedish Transport Administration and a group interview with two service technicians and a construction manager. Thematic analysis was used to analyze the results. From the thematic analysis, six main themes emerged and then three personas could be designed. The result identified the main problems with the current instruction and highlighted why the service technicians do not use the instruction to the extent preferred by the Swedish Transport Administration. With the help of the results shown by the study, guidelines for future instructions regarding preventive maintenance of VViS stations could be designed. / Förståelsen och användningen av instruktioner av teknisk karaktär har visat sig vara problematisk för många användare och det är inte ovanligt att det uppstår en negativ attityd gentemot instruktioner. För att en arbetsuppgift ska utföras korrekt är det av betydelse att användaren har en grundlig förståelse för den instruktion som tillhandahålls av arbetsgivaren. Den här studien undersökte på uppdrag av Trafikverket problematiken kring användning av instruktioner relaterat till förbyggande underhåll av Trafikverkets väderinformation, VViS. Studien genomförde ett antal observationstillfällen där servicetekniker som arbetar med VViS observerades under genomförandet av ett förebyggande underhåll, efter varje observationstillfälle genomfördes även en semistrukturerad intervju där de aktuella serviceserviceteknikerna intervjuades. Det genomfördes även två djupintervjuer med konsulter från Trafikverket och en gruppintervju med två servicetekniker samt en byggledare. För att analysera resultatet användes tematisk analys. Ur den tematiska analysen framkom sex huvudteman och därefter kunde tre personas utformas. Resultatet identifierade den huvudsakliga problematiken med nuvarande instruktion och belyste varför serviceserviceteknikerna inte använder instruktionen i den utsträckning som prefereras av Trafikverket. Med hjälp av de resultat som studien visade kunde riktlinjer för framtida instruktioner kring förebyggande underhåll av VViS-stationer utformas.

In this study we explore the possibility of using ChatGPT, to summarise large contents of educational content and put it in a template that later can be used for dialogue purposes and will explore the challenges and solutions that occur during the implementation. Today there is a problem for users to create wellmade prompts for learning scenarios that fulfill all the requirements set by the user. This problem is significant as it addresses the challenges of information overload and how generating prompts for dialogue purposes can be trivialized for users. We solved this problem by doing an implementation for the company Fictive Reality in their application, conducting research, and performing tests. The implementation was made with the help of OpenAI’s application programming interface, ChatGPT-4 which is a model that is popular due to its wide range of domain knowledge, and we connected it to a web page where users could upload text or audio files. The method to find a suitable prompt to summarise text was primarily through experimentation supported by previous research. We used automatic metrics for evaluation like ROUGE, BERTScore, and ChatGPT(Self-Evaluation), we also had users give feedback on the implementation and quality of the result. This study shows that ChatGPT effectively summarizes extensive educational content and transforms it into dialogue templates for ChatGPT to use. The research demonstrates streamlined and improved prompt creation, addressing the challenges of information overload. The efficiency and quality were either equal to or surpassed user-generated prompts while preserving almost relevant information, and reduced the time-consumption of this task by a substantial margin. The biggest struggle we had was getting ChatGPT to grasp our instructions. However, with research and with an iterative approach the process became much smoother. ChatGPT exhibits robust potential for enhancing educational prompt generation. Future work could be dedicated to improving the prompt further, by making it more flexible. / I denna studie utforskar vi möjligheten att använda ChatGPT för att sammanfatta stora mängder utbildningsinnehåll och placera det i en mall som senare kan användas för dialogändamål. Vi kommer att undersöka de utmaningar och lösningar som uppstår under implementeringen. Idag finns det ett problem för användare att skapa välgjorda uppmaningar för lärandescenarier som uppfyller alla krav som användaren ställer. Detta problem är betydande då det tar upp utmaningarna med informationsöverbelastning och hur generering av uppmaningar för dialogändamål kan förenklas för användare. Vi löste detta problem genom att göra en implementation hos Fictive Reality där vi gjorde forskning, tester och programvara. Implementeringen gjordes med hjälp av OpenAI:s applikationsprogrammeringsgränssnitt, ChatGPT-4, som är en modell som är populär på grund av dess breda kunskap inom olika områden. Vi anslöt den till en webbsida där användare kunde ladda upp text- eller ljudfiler. Metoden för att hitta en lämpliga instruktioner för att sammanfatta texter var främst genom experimentering med stöd av tidigare forskning i området. Vi använde automatiska utvärderings verktyg, såsom ROUGE, BERTScore och ChatGPT (självutvärdering). Vi hade också användare som gav feedback om implementeringen och resultatets kvalitet. Denna studie visar att ChatGPT effektivt sammanfattar omfattande utbildningsinnehåll och omvandlar det till dialogmallar redo för ett lärnings scenario med ChatGPT. Forskningen visade bra resultat vid skapandet av instruktioner, vilket tacklar utmaningarna med informationsöverbelastning. Effektiviteten och kvaliteten var antingen likvärdig eller bättre än användarskapade instruktioner samtidigt som nästan all relevant information bevarades, och tidsåtgången för denna uppgift minskades avsevärt. Den största utmaningen vi stod inför var att få ChatGPT att förstå våra instruktioner. Dock blev processen mycket smidigare med forskning och en iterativ metodik. ChatGPT visar på stark potential för att förbättra genereringen av utbildningssammanfattningar. Framtida arbete kan fokusera på att ytterligare förbättra instruktionerna genom att göra den mer flexibel.