Detta är ett examensarbete inom textdesign, som har undersökt hur användarinformationen för två specifika datorprogram bör utformas. Slutsatserna har dragits utifrån vilka problem användarna stöter på i programmen, riktlinjer för informationsdesign och teknikinformation, samt användartester. En slutsats blev att behovet av teknikinformation för det ena programmet, EDI-systemet Edionet, redan var tillfredsställt. En lämplig lösning för det andra programmet, publiceringssystemet Readyonet, var att skapa en kort lathund vid sidan av den utförliga handledning som finns integrerad i programmet. Ett utkast av lathunden utformades utifrån insamlad empiri, och testades och reviderades.

Studies show that mechanics not always read instructions. They often talk to a colleague when a problem arises in order to find a solution. This increases the risk that the mechanics will miss important information so that the vehicle is not properly assembled. In order for a mechanic to know what is wrong with a vehicle, error codes are used. Error codes are a kind of instruction used when diagnosing a vehicle. The purpose of this work is to clarify the information in the error codes by using text and image in collaboration. To investigate the problem, text analyzes, interviews and tests are used in collaboration with the target group. This work addresses theories of thematic bindings, disposition and multimodal integration. Based on the methods and theories, it is concluded that there are three different parameters that could clarify the information in the error codes: The text should use thematic bindings to facilitate the processing of the information, the images should be placed before the text to support the information in the text, and meta-language references are used to integrate the image with the text to create a connection between the two elements. All parameters have been applied in the design of information about two error codes. These shows how the parameters can be used to clarify the information of the error codes. / Studier visar att mekaniker inte alltid läser instruktioner. Ofta samtalar de med en kollega när ett problem uppstår för att gemensamt hitta en lösning. Det ökar risken för att mekaniker ska missa viktiga steg så att fordonet inte blir korrekt monterat. För att mekaniker ska veta vad som är fel på ett fordon används felkoder. Felkoder är en slags instruktion som används när ett fordon diagnostiseras. Syftet med arbetet är att förtydliga informationen i felkoderna genom att använda text och bild i samverkan. För att undersöka problematiken används textanalyser, intervjuer och utprovningar med målgruppen. Detta arbete tar upp teorier om tematiska bindningar, disposition samt multimodal integration. Utifrån metoderna samt teorierna dras slutsatsen att det finns tre olika parametrar som förtydligar informationen i felkoder. Texten ska använda sig av tematiska bindningar för att underlätta bearbetningen av informationen. Bilderna ska placeras före texten för att fungera som ett stöd för informationen i texten. Metaspråkliga hänvisningar används för att integrera bilden med texten för att skapa ett samband mellan de båda elementen. Samtliga parametrar har applicerats i gestaltningen av två felkoder som visar hur parametrarna kan användas för att förtydliga informationen i felkoder.

Denna studie har gått ut på att undersöka hur en användarguide med hjälp av teknikinformation i kombination med text och bild i samverkan kan utformas. Jag har arbetat utifrån teorierna läslighet, läsbarhet och läsvärde, teknikinformation samt text och bild i samverkan. Jag har även utfört en enkätundersökning för att skapa en användarguide som är anpassad utifrån målgruppens informationsbehov. Utifrån teorier och empiri utformande jag ett gestaltningsförslag på användarguiden. Jag utförde en utprovning på gestaltningsförslaget i syfte för att förbättra den slutgiltiga gestaltningen. Slutsatser som har dragits i arbetet är bland annat att ett aktivt språk engagerar och uppmanar användarna till handling samt att samverkan mellan text och bild minskar utbildningstiden och ökar retentionen. / The purpose of this study was to investigate how a user guide can be design using technical information in combination with words and images in collaboration. I have worked from theories of readability, legibility and reading value, technical information and words and images in collaboration. I have also conducted a survey to create a user guide tailored to the target group information needs. Based on theories and empirical theory, I design a prototype on the user guide. I tested the prototype with the aim of improving the final design. Conclusions drawn from this study are that an active language engages and urges users to act and that the interaction between text and images reduces training time and increase retention.

Detta examensarbete inom ämnet informationsdesign med inriktning textdesign, fokuserar på hur text och bild samverkar. Studien har genomförts för att ta reda på hur text och bild kan samverka inom texttypen teknikinformation. Kunskapen ska sedan appliceras på förklarande texter med syfte att hjälpa användare att förstå hur komplexa tekniker fungerar. I detta fall tekniken GPS. Tidigare forskning visar att användare verkar kombinera informationen från text och bild i en och samma mentala modell. Alltså deras egen representation av informationsmaterialet de tagit del av. Det har också visat att den kognitiva belastningen minskar om båda modaliteterna hålls inom ett nära avstånd, så användaren inte behöver röra sig mellan två element. Det metodiska arbetet i denna studie består av text och bildanalys samt intervjuer med den tänkta målgruppen för den gestaltning som tagits fram i samband med studien. Textanalysen genomfördes för att kunna urskilja mönster i denna typ av text och för att ta reda på om eller hur svåra ord används, meningslängd och hur väl texterna uppfyller sin funktion. Slutsatsen av mitt arbete bekräftar en känd princip. Att bilder verkar förstärka och förbättra användares möjlighet att komma ihåg och förstå det de tagit del av, när de används på rätt sätt. Under intervjuerna menade samtliga respondenter att bilder som förmedlade samma information som texten hjälpte dem att komma ihåg och förstå informationen. Den gestaltning som tagits fram är en text, med tillhörande bilder, som förklarar tekniken GPS.

En mjukvara kan läras ut på många sätt, men ett populärt sätt är med hjälp av audiovisuella självstudiematerial. Trots sin popularitet saknas kunskap om hur självstudiematerial bör designas för att bättre stötta användare med sin inlärning av en mjukvara. Min samarbetspartner i detta examensarbete, företaget Excosoft, har ett stort intresse av att försöka täppa denna kunskapslucka. Bland annat eftersom de i nuläget arbetar med att ta fram en digital användarhjälp – bestående av självstudiematerial – till sin mjukvara Skribenta. Utöver att hjälpa Excosoft att designa sin användarhjälp skulle mer kunskap om hur man bättre designar självstudiematerial kunna göra det lättare för människor att studera och jobba hemifrån. Vilket i sin tur kan vara bra för vårt och andra samhällen av många anledningar. Exempelvis för att öka människors möjlighet att hålla sig hemma och i trygghet under pandemier och krig. Baserat på det ovannämnda har jag, i samverkan med Excosoft, valt att undersöka hur teknikinformation om en mjukvara kan designas för att stötta användare med sin inlärning av en mjukvara och i situationer när de fastnar i mjukvaran. Arbetet har resulterat i ett gestaltningsförslag, i form av ett audiovisuellt självstudiematerial, som visar grunderna i mjukvaran Skribenta och resulterat i ett förslag på riktlinjer som teknikinformatörer kan använda sig av för att designa stöttning till användare av självstudiematerial.

Inom militär flygindustri är produktdatahantering i produktlivscykeln och utveckling av logistikstöd centrala områden för att hantera krav och kostnader. Senaste strategin för dessa utmaningar grundar sig i modellbaserat konstruktionsunderlag – model-based definition (MBD). I detta perspektiv står disciplinen teknikinformation inför förändringsarbetet att utnyttja möjligheterna med MBD. Förbättringar i presentationsmetod för illustrationer och effektivare arbetsmetoder för produktion förväntas. Detta förändringsarbete undersöktes genom en fallstudie av Saabs konceptutveckling för teknikinformation till stridsflygplanet Gripen NG. Studien fokuserade på publikationstypen reservdelskatalog och användningen av den. Arbetet bidrar med en modell som beskriver fyra nivåer för design av informationssystem, varav nivån presentation är i fokus. Därtill undersöks jämförbara arbetsmetoderför hantering av MBD-data inom fallet. Studien fann att teknikinformationsavdelningen står inför en övergång från dokumentbaserad förvaltning till utveckling av informationssystem. Därefter diskuteras tre förslag för nästa generations reservdelskatalog. Det mynnar ut i två slutsatser: dels att en bristfällig bild av reservdelskatalogens användning gör det svårt att bedöma nya presentationsmetoders lämplighet, och dels att förbättringarna gjorda i arbetsmetod och presentationsmetod vid MBD-införande på andra områden i produktlivscykeln inte är direkt överförbara på reservdelskatalogen. Till följd av detta presenteras förslag på framtida forskning och arbete. / In the military aerospace industry, product data management in the product lifecycle, and development of logistics support are key areas that affect management of requirements and costs. The most recent strategy for these challenges is model-based definition (MBD). The discipline of technical communication has yet to explore and exploit the potential of MBD. Expected benefits include better ways of presenting illustrations and more efficient methodologies for production. This problem was investigated through a case study of the concept development of technical communication for Saab's fighter aircraft Gripen NG. The study focused on the illustrated parts catalog and its use. This work contributes with a model that describes four design levels for information systems, where presentation is the one in focus. In addition, comparable practices for management of MBD data were investigated in the case. The study found that the technical communication department is facing a transition from document-based management to development of information systems. Furthermore, three proposals for the next generation of parts catalogs are discussed. Two conclusions were reached. First, a lack of knowledge regarding the use of the parts catalog makes it difficult to assess new ways of presentation. And second, the improvements made in methodology and presentation in other MBD applications of the product life cycle are not immediately transferable to the parts catalog. Hence, suggestions for future research and work are presented.

De senaste åren har det totala skuldbeloppet för unga mellan 18 och 25 år ökat hos Kronofogden. 2022 genomförde Kronofogden en egen studie om unga som har skulder hos dem. Studien visade att många unga blir passiva när de får reda på att de fått en skuld hos Kronofogden. Detta examensarbete handlar om att undersöka detta problem ytterligare och hur man kan skapa informationsmaterial som motiverar unga till att ta kontrollen över sin ekonomi och snabbare ta sig ur överskuldsättningen. För att undersöka problemet ur ett informationsdesignsperspektiv har kvalitativa intervjuer och en sammanställning av tidigare forskning utförts. Med hjälp av teorier som narratologi, retorik och teknikinformation har ett gestaltningsförslag till informationsmaterialet skapats. Gestaltningsförslaget har utprovats på personer mellan 18–25 år och utvecklats därefter. Slutsatsen av studien är att storytelling kan vara ett sätt att motivera användare till att bli aktiva men att användargruppen har olika behov och därför behövs flera alternativa lösningar. / In recent years, the total debt amount for young people between the ages of 18 and 25 has increased at the Swedish enforcement authority, Kronofogden. In 2022, Kronofogden conducted its own study on young people who have a debt at Kronofogden. The study showed that many young people become passive when they find out that they have received a debt from Kronofogden. This thesis investigates the problem further and how to create an information material that motivates young people to take control over their own economy and faster get out of their indebtedness. To investigate the problem from an information design perspective, qualitative interviews and a compilation of previous research have been made. With the help of theories such as narratology, rhetoric, and technology information a design proposal for the information material has been created. The design proposal has been tested by people between the ages 18-25 and developed accordingly. The conclusion of the study is that storytelling can be a way to motivate users to become active, but that the user group has different needs and therefore several alternative solutions are needed. This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on Text design.

Läkemedelsetiketter är viktiga för att kunna hantera receptbelagda läkemedel på rätt sätt. Äldre människor är de som i störst utsträckning hämtar ut och använder receptbelagda läkemedel. Läkemedelsverket har för tillfället inga riktlinjer eller bestämmelser gällande hur etiketterna ska se ut. Däremot finns bestämmelser för vilken information de ska innehålla. Utformningen av etiketterna är upp till varje apotekskedja att göra tydlig och begriplig. Studier har visat att etiketterna är bristfälliga på flera olika sätt. Syftet med denna studie är att skapa ett kompletterande material till läkemedelsetiketterna, som tydliggör informationen med hjälp av applicering av lämpliga designfaktorer. Tanken är att materialet ska komma från apotekskedjorna och ges till läkemedelsanvändare efter behov. Metoderna observation, intervju och analys av data har tillämpats för att ta reda på användargruppens preferenser och behov. Tillsammans med litteraturstudier och tidigare forskning, som omfattat läslighet, teknikinformation och kognition, har jag tagit fram ettgestaltningsförslag som är menat att gynna äldre personers hantering av läkemedel. Studien har resulterat i att placering av de olika textelementen, teckenstorleken, formuleringen av doseringsinstruktionen och isoleringseffekten haft en betydande roll för att användargruppen ska anse det kompletterande materialet som tydligt och begripligt. / Drug labels are important to be able to manage prescription drugs properly. Older people are the ones who, to the greatest extent, pick up and use prescription drugs. The Swedish Medical Products Agency currently has no guidelines or regulations regarding what the labels should look like. However, there are provisions for what information they should contain. The design of the labels is up to each pharmacy chain to make clear and understandable. Studies have shown that the labels are deficient in several different ways. The aim of this study is to create a complementary material to the drug labels, which clarifies the information by applying appropriate design factors. The idea is that the material should come from pharmacy chains and be given to the medicationuser as needed. The methods observation, interview and analysis of data have been applied to find out the user group's preferences and needs. Together with literature studies and previous research, which included legibility, technical information and cognition, I have developed a design proposal that is intended to benefit the medication management for older adults. The study has resulted in that the placement of the various text elements, the font size, the formulation of the dosing instruction and the isolation effect have had a significant role forthe user group to consider the supplementary material as clear and comprehensible.

Research has shown that technical information is often not read by its target group. This can mean that users are unaware of crucial information included in a handbook or manual. Lack of information can cause, for example, inappropriate usage of products. Research has presented several source preference criteria that individuals define when they choose a preferred information source. My goal is to design technical information that derives from these criteria. The question to answer is: How can information for a computer-based rendering software be designed to derive from the situation and information needs of the target group, and from the criteria individuals define when they elect an information source? This study is a collaboration with Company X in Västerås. The aim is to design an artifact that supports the employees of the company during a work procedure in the rendering software Lattice 3D Studio. Based on empirical data and a theoretical framework, I have designed information that derives from the situation and information needs of the target group, as well as from the criteria individuals define when they elect an information source. I have designed an instruction for a rendering software, with step-by-step instructions based on work procedures shown in empirical studies. From this work I conclude that good knowledge of the target group can give a better understanding of what information the target group needs and wants. By designing a sequence of steps based on work procedures documented during empirical methods, the target group can be assisted in their work procedure. By implementing information design principles, user friendly information is created. Based on the theoretical framework and methods, the instruction is designed to meet the criteria individuals have when they elect an information source. / Studier visar att teknikinformation ofta inte blir läst av användarna. Detta kan innebära att viktig information i exempelvis manualer inte når fram till användarna, vilket i sin tur kan orsaka felaktig användning av produkt. Forskning har redovisat ett antal kriterier som individer ställer när de väljer informationskälla. I denna studie avser jag att utforma teknikinformation som tar hänsyn till dessa kriterier. Frågan som jag ställer mig är: Hur kan man utforma ett informationsmaterial för ett datorbaserat bildrenderingsprogram som tar hänsyn till målgruppens förutsättningar och informationsbehov, samt de kriterier som individer ställer på en informationskälla för att den ska bli vald? Studien är utförd som ett samarbete med Företaget X i Västerås. Syftet är att jag ska utforma ett gestaltningsförslag som stödjer företagets medarbetare under en arbetsprocess i bildrenderingsprogrammet Lattice 3D Studio. Utifrån empiriska studier och ett teoretiskt ramverk har jag gestaltat ett informationsmaterial som utgår från målgruppens perspektiv: målgruppens förutsättningar, informationsbehov samt de kriterier som individer ställer när de väljer informationskälla. Jag har utformat en instruktion för bildrenderingsprogrammet, med steg-för-steg-instruktioner baserat på de arbetsmoment som framkommit genom empiriska studier. Slutsatser från arbetet är att en god kunskap om målgruppen kan leda till en bättre förståelse för vad målgruppen behöver och vill ha för information. Genom att utforma sekventiella steg baserade på dokumenterade arbetsmoment, erbjuds målgruppen stöd i deras vardagliga arbetsprocess. Med hjälp av informationsdesignsprinciper blir informationen användbar. Utifrån insamlad teori och empiri är instruktionen utformad för att uppfylla de kriterier individer ställer på en informationskälla för att den ska bli vald.

Det är ofta äldre personer behöver besöka 1177.se och på grund av att samhället och dess information har blivit alltmer digitaliserad blir det svårare för den äldre generationen som inte växt upp med den nu moderna tekniken. Detta examensarbete handlar om hur äldre som är ovana internetanvändare förstår och uträttar ärenden med hjälp av 1177:s e-tjänster. Examensarbetets syftet är att bidra med kunskap om hur information kan designas för att underlätta för äldre att använda ett digitalt verktyg för vårdrelaterande ärenden. Med hjälp av tidigare forskning inom teknikinformation, klarspråk, skärmläsning och olika medier samt text och bild i samverkan, går det att förbättra tillvägagångsättet för målgruppen när de ska förnya ett recept med hjälp av 1177:s e-tjänster. Metoderna som används i den empiriska undersökningen är intervjuer, textanalys och deltagande observationer. Syftet med metoderna är att studera den befintliga informationsdesignen på 1177.se och få en djupare förståelse för målgruppens tillvägagångssätt och användarupplevelse. Examensarbetet innehåller ett gestaltningsförslag baserat på tidigare forskning samt resultaten från de empiriska studierna i form av en guide som stegvis beskriver hur användaren ska göra för att utföra tjänsterna på 1177.se. / It is often elderly people that need to visit 1177.se. Because society and its information have become increasingly digitized, it is becoming more difficult for the older generation to reach the information. The survey in this study deals with how people from the age 50 understand and use 1177's e-services. In this work, theories within technical communication, plain language, screen reading and various media as well as text and image in collaboration is used. Studies has been conducted to gather empirical data about how the elderly understand information design to use 1177.se e-service. The methods used are interviews, text analysis and participant observation. On the basis of the empirical results an information design, as a step-by-step guide is proposed on how it could be easier for the user.