Bakgrund: Äldre personer över 65 år står för största delen av läkemedelskonsumtionen i Sverige. Läkemedelsanvändningen har ökat kraftigt och syns främst bland äldre på särskilda boende. Sannolikheten att drabbas av biverkningar bland äldre ökar ju fler läkemedel en person använder. Att flera äldre vårdas på sjukhus som ett resultat av effekter av olika läkemedel tyder på ett stort behov av information och undervisning i läkemedelshantering. Detta ställer allt högre krav på sjuksköterskans roll med avseende på läkemedelsinformation på särskilda boenden. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors syn på äldres läkemedelsinformation inom särskilda boenden. Metod: Uppsatsen har genomförts som en intervjustudie med kvalitativ design och omfattar intervjuer med sex legitimerade sjuksköterskor. Samtliga deltagare arbetar på olika särskilda boenden inom Stockholmsområdet. Metoden för analysen var en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av fyra huvudteman med tillhörande sju teman. Huvudteman indelas i Betydelsefulla aspekter inför läkemedelsinformation, Äldres intresse att få information styr vilken uppmärksamhet och tid de får, Tidsbrist och stress påverkar förmågan att ge och ta emot information och Sjuksköterskans etiska och moraliska reflektioner. Diskussion: Det kognitiva hälsotillståndet hos de äldre verkade vara avgörande för hur och om informationen skulle ges. Sjuksköterskornas möjlighet och sätt att informera de äldre påverkades även av andra faktorer. Många av svårigheterna som hindrade en adekvat kommunikation i samband med läkemedelsinformation var mest kopplade till sjuksköterskans höga arbetsbelastning och tidsbrist.

Läkemedelsetiketter är viktiga för att kunna hantera receptbelagda läkemedel på rätt sätt. Äldre människor är de som i störst utsträckning hämtar ut och använder receptbelagda läkemedel. Läkemedelsverket har för tillfället inga riktlinjer eller bestämmelser gällande hur etiketterna ska se ut. Däremot finns bestämmelser för vilken information de ska innehålla. Utformningen av etiketterna är upp till varje apotekskedja att göra tydlig och begriplig. Studier har visat att etiketterna är bristfälliga på flera olika sätt. Syftet med denna studie är att skapa ett kompletterande material till läkemedelsetiketterna, som tydliggör informationen med hjälp av applicering av lämpliga designfaktorer. Tanken är att materialet ska komma från apotekskedjorna och ges till läkemedelsanvändare efter behov. Metoderna observation, intervju och analys av data har tillämpats för att ta reda på användargruppens preferenser och behov. Tillsammans med litteraturstudier och tidigare forskning, som omfattat läslighet, teknikinformation och kognition, har jag tagit fram ettgestaltningsförslag som är menat att gynna äldre personers hantering av läkemedel. Studien har resulterat i att placering av de olika textelementen, teckenstorleken, formuleringen av doseringsinstruktionen och isoleringseffekten haft en betydande roll för att användargruppen ska anse det kompletterande materialet som tydligt och begripligt. / Drug labels are important to be able to manage prescription drugs properly. Older people are the ones who, to the greatest extent, pick up and use prescription drugs. The Swedish Medical Products Agency currently has no guidelines or regulations regarding what the labels should look like. However, there are provisions for what information they should contain. The design of the labels is up to each pharmacy chain to make clear and understandable. Studies have shown that the labels are deficient in several different ways. The aim of this study is to create a complementary material to the drug labels, which clarifies the information by applying appropriate design factors. The idea is that the material should come from pharmacy chains and be given to the medicationuser as needed. The methods observation, interview and analysis of data have been applied to find out the user group's preferences and needs. Together with literature studies and previous research, which included legibility, technical information and cognition, I have developed a design proposal that is intended to benefit the medication management for older adults. The study has resulted in that the placement of the various text elements, the font size, the formulation of the dosing instruction and the isolation effect have had a significant role forthe user group to consider the supplementary material as clear and comprehensible.