Denna studie har gått ut på att undersöka hur en användarguide med hjälp av teknikinformation i kombination med text och bild i samverkan kan utformas. Jag har arbetat utifrån teorierna läslighet, läsbarhet och läsvärde, teknikinformation samt text och bild i samverkan. Jag har även utfört en enkätundersökning för att skapa en användarguide som är anpassad utifrån målgruppens informationsbehov. Utifrån teorier och empiri utformande jag ett gestaltningsförslag på användarguiden. Jag utförde en utprovning på gestaltningsförslaget i syfte för att förbättra den slutgiltiga gestaltningen. Slutsatser som har dragits i arbetet är bland annat att ett aktivt språk engagerar och uppmanar användarna till handling samt att samverkan mellan text och bild minskar utbildningstiden och ökar retentionen. / The purpose of this study was to investigate how a user guide can be design using technical information in combination with words and images in collaboration. I have worked from theories of readability, legibility and reading value, technical information and words and images in collaboration. I have also conducted a survey to create a user guide tailored to the target group information needs. Based on theories and empirical theory, I design a prototype on the user guide. I tested the prototype with the aim of improving the final design. Conclusions drawn from this study are that an active language engages and urges users to act and that the interaction between text and images reduces training time and increase retention.

Febrile seizures are a condition in children that presents dramatically, which can generate in strong feelings both for the child as well as for guardians. Today, there is no information about febrile seizures that is provided to the childs guardians for preventive purposes in Eskilstuna. This is because the guidelines that the Child Care Center have, are more focused on other areas regarding child care. Sweden’s county and regions – SKR, strive to develop healthcare with the patient in focus. Their goal with primay care, which includes the Child Care Center, is to be preventive, proactive and generate a feeling of safety. Therefore, this study strives to investigate how the Child Care Center works today. Also what kind of information materials that work and do not work and how the target group acts and how they feel regarding this subject, and last, at what time the information should be communicated to benefit the child’s guardians. The study that has been done, indicates that the target group has only little knowledge about febrile seizures but a desire to recieve information about it. From the Child Care Center’s perspective, there seems to be an understanding of the target groups needs and wishes. This study highlights theories such as Human-centered Design, visual communication, text and image in collaboration and rhetoric on which the final design, together with empirical data from interviews, is based on. At the end of the study, a design proposal in the shape of an app and a conclusion to the research questions are presented. Keywords: Febrile seizures, care information, proactivity, safety, information design, rhetoric, text and image in collaboration, user friendly design / Feberkramper är ett tillstånd hos barn som yttrar sig dramatiskt och som kan generera starka känslor både hos barn och vårdnadshavare. I dagsläget förmedlas ingen information om feberkramper i förebyggande syfte till vårdnadshavare från barnavårdscentralerna i Eskilstuna kommun. Det beror på att de riktlinjer som barnavårdscentralen utgår från när det kommer till informationsurval, har ett större fokus på andra områden inom barnvård. Sveriges kommuner och regioner – SKR, arbetar för att utveckla sjukvården med patienten i fokus. Deras målbild för primärvården där barnavårdscentralen ingår, är att vara förebyggande, proaktiva och generera trygghet. Därför går arbetet ut på att undersöka hur barnavårdscentralen arbetar idag samt vilka informationsmaterial som fungerar och inte fungerar, hur målgruppen ter sig, vad målgruppens har för egna tankar kring ämnet och till sist, vid vilken tidpunkt som informationenom feberkramper bör förmedlas för att gynna nyblivna vårdnadshavare. Studien som gjorts indikerar på att vårdnadshavare har en okunskap inom ämnet men en önskan om att bli förmedlade information om feberkramper. Från barnavårdscentralens perspektiv verkar det finnas en förståelse för målgruppens behov och önskningar. I studien framhävs teorier som Human-Centered Design, visuell kommunikation, text och bild i samverkan och retorik som den slutgiltiga gestaltningen, tillsammans med empiri från intervjuer, baseras på. I slutet av studien presenteras ett gestaltningsförslag i form av en app samt en slutsats kring forskningsfrågorna.

Abstract This study is about what happens to text and image content in a printed teaching material when adapted to a digital format. The purpose of my work is to find out if readability is changing in the new medium.  The theoretical focus of the study is readability, text and image in collaboration, as well as multimodality. To find out if the digital format affects readability, i have performed two text analyzes, a readability analysis of the printed material and a comparative analysis of the digital material. I have also conducted interviews with teachers and experts about the teaching methods. A test and a participant observation were conducted with the target group where my improvement proposal was compared with the existing material.  The conclusions i have come to is that there must be clear links between text and image in a digital teaching material. Color markings in body text with word explanations can interfere with the reading rhythm and too many heading levels can confuse the reader. The most important conclusion is, however, that how readable a text is depends on the audience's previous knowledge, objectives and motivation for the subject. A hard-worded factual text does necessarily need to be easier by splitting the text into short paragraphs, but it can however, make it more difficult to understand the content. / Sammanfattning Den här studien handlar om vad som händer med text och bildinnehåll i ett tryckt läromedel när det ska anpassas till ett digitalt format. Syftet med mitt arbete är att ta reda på om läsbarheten förändras i det nya mediet.  Studiens teoretiska fokus ligger på: Läsbarhet, text och bild i samverkan, samt multimodalitet. För att ta reda på om det digitala formatet påverkar läsbarheten har jag utfört två textanalyser, en läsbarhetsanalys av det tryckta materialet och en komparativ analys av det digitala. Jag har även utfört intervjuer med lärare och experter inom läromedelsutgivning. En utprovning samt en deltagarobservation genomfördes med målgruppen där mitt förbättringsförslag jämfördes med det befintliga materialet. De slutsatser jag har kommit fram till är att det behöver finnas tydliga kopplingar mellan text och bild i ett digitalt läromedel. Färgmarkeringar i brödtext med ordförklaringar kan störa läsrytmen och för många rubriknivåer kan förvirra läsaren. Den viktigaste slutsatsen är dock att hur läsbar en text är beror på målgruppens förkunskaper, läsmål och motivation för ämnet. En faktatext med svåra ord behöver nödvändigtvis inte bli lättare för att man delar in texten i korta stycken, det kan snarare bli svårare att förstå innehållet.

Att kommunicera rummets varierande funktion genom 3D-visualiseringar är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Uppdraget kommer från Husmuttern AB som arbetar med huskoncept som sedan ska leda till produktion av modulhus. Syftet med arbetet har varit att studera hur en 3D-modell bör utformas för att kommunicera ett rums varierande funktion. Detta för att veta hur jag ska visualisera en undervisningssal i ett modulhus. För att arbeta fram en 3D-modell som uppfyller dessa krav krävs det att studera kommunikation mellan parter, bildens egenskaper, rummets form och färg, detta med stöd i litteratur, forskning och användartester. Därefter kunde en modell arbetas fram som kunde kommunicera en undervisningssal i ett modulhus. Genom användartesterna visade det sig att det är bra med en modell som fokuserar på modulhusets grund men också att ha med inredning för att visa funktionen. Det resulterade i en modell som innehöll husgrunden på en halva och realistisk inredning på den andra halvan men i samma modell. Genom litteratur och tidigare forskning blev resultatet för visualiseringar att det är ofta som 3D-modeller används. I utformningen bör detaljer uteslutas och verklighetstrogna vyer undvikas. Fokus bör ligga på det väsentliga då det annars blir för mycket att ta in för betraktaren och budskapet går förlorat, samt att verklighetstrogna skisser upplevs som färdigutvecklade. Det resulterade i en skissartad modell med avskalad inredning för att visa rummets funktion. / Att kommunicera rummets varierande funktion genom 3D-visualiseringar is a thesis in information design with orientation in spatial design. The assignment comes from the company Husmuttern AB who work with house concept that will lead to production of module housing. The purpose has been to study how a 3D- visualisation should be formed to communicate rooms varying functions. All this so that I will know how to visualize a classroom in a module housing. To be able to come up with a 3D-model that have this quality it was requires to study communication between two parties, properties of the image, shape and color of the room, with the help of literature, previous research and user tests. Then it was possible to come up with a model that could communicate a classroom constructed in module. Through the user tests it was shown to be preferable with a model that focuses on the basic units of the module housing but that also has some realistic decor to show some function. All this resulted in a model which includes the basic units of the module on one half and realistic décor on the other half in the same model. Thanks to literature and previous research the result for visualization was that it is common to use 3D-modells. In the modeling details and realistic views should be avoid. The focus should be on the essential or it will be too much for the viewer to take in and the message gets lost, but also that to realistic models were considered to be fully complete. All this resulted in a sketchy model with a small amount of décor to show the rooms function

Det här är ett examensarbete i informationsdesign, med inriktning på textdesign. Syftet är att undersöka sätt att använda text för att förstärka och förtydliga den bildbaserade kommunikationen på Instagram. Svenskt barnbildarkiv (SBBA) är ett unikt och växande arkiv som arbetar enbart med teckningar och andra bilder gjorda av barn mellan 0–20 år. Arkivet är viktigt för bevarande av barns kulturarv. Det utgör också en värdefull ursprungskälla för forskare av alla slag, och kan också användas till exempel för undervisning i skolan. Om bara de möjliga användarna visste om arkivet och dess möjligheter. Därav designproblemet: Hur ska SBBA kommunicera för att nå och intressera nya användare?  Denna studie är begränsad till användningen av Instagram, som är en av de digitala kommunikationskanalerna som används av SBBA. Deras befintliga konto på Instagram har få följare och låg interaktion med användare. I studien används teorier inom semiotik, kommunikationsteori, visuell perception och forskning om relationen mellan text och bild för att designa nya, alternativa sätt för SBBA att kommunicera effektivt. Fokus är att fånga målgruppernas uppmärksamhet och intresse via Instagram. Metoderna som använts för att skapa prototyper är intervjuer, deltagande design, omvärldsanalys och prototyptestning. Designförslaget för kommunikation på Instagram består av bilder med text i samspel med barnteckningar. Det inkluderar även kontextuella detaljer och det fysiska arkivets miljö för att fånga målgruppernas intresse. Resultaten visar att obekanta och överraskande bilder är effektiva för att fånga användarnas blick, och att text är till hjälp för att lägga till nödvändig information för att behålla och engagera en intresserad användare. / This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on Text design. It aims to investigate ways of using text to enhance and clarify the picture-based communication on Instagram. Svenskt barnbildarkiv (SBBA) is a unique and ever growing achive exclusively for drawings and other pictures made by children aged 0–20 years. The archive is important for the preservation of children’s cultural heritage. It does also make up a valuable primary source for researchers of any kind, and can be used for purposes like primary school education. If only the possible users would know of the archive and its possibilities. Hence the design problem: How do SBBA communicate to reach and interest new users?  This study is limited to the use of Instagram, which is one of the digital communication channels used by SBBA. Their existing account on Instagramhas few followers and low interaction with users. This study uses theories within semiotics, communication theory, visual perception and research on the relation between text and images to design new, alternative ways for SBBA to communicate efficiently. The focus is to catch the attention and interest of the target groups via Instagram. The methods used to design the final prototype are interviews, participatory design, external analysis and prototype testing. The design proposal uses textual language in pictures in interplay with photos of children’s drawings. It also includes contextual details and the physical archive’s environment to catch the interest of the target groups. The results shows that unfamiliar and surprising pictures are effective in catching the user’s eye, and that text helps to add necessary information to retain and engage an interested user.