Sammanfattning Studiens syfte var att, med intervjuer, undersöka missbrukares upplevda motivationskällor (motiverande faktorer) för drogfrihet samt skillnader i motivationskällor för drogfrihet hos missbrukare som avslutat missbruket själva jämfört med dem som genomgått behandling. Resultatet visade att motivationskällan önskan av en förändring till ett bättre liv och tron på egna möjligheter att förändras var viktig för samtliga respondenter. Motivationskällan tron på den egna förmågan att kunna lyckas med ett avslut var särskilt viktig för dem som själva avslutade sitt missbruk och motivationskällan saknaden av och önskan att sluta såra människor i deras närhet för dem som slutade efter behandling. Studien visade också att missbrukarens tro på sin förmåga att lyckas avsluta ett missbruk samt nivån i personens upplevda motivation vid lyckade försök att avsluta ett drogberoende är viktiga faktorer för drogfriheten. / Abstract The aim was to investigate, with interviews, the motivational factors for drug soberness and differences in motivational factors between two groups of former addicts; those that ended their abuse by them self and those that ended after a treatment. The results indicated similar as well as different motivational factors for the two groups. It was also shown that the participants’ belief in their ability to successfully end their addiction and the level of motivation at the occasions of successful trials to end their addiction are important factors for soberness.

Bakgrund: Övervikt och fetma ökar i världen och fler människor dör till följd av övervikt och fetma än av undervikt. Risken att drabbas av andra följdsjukdomar på grund av övervikt och fetma är stor, men genom stöd och vägledning kan dock personerna motiveras till livsstilsförändring och återfå egenvårdskapaciteten. Syfte: Att beskriva betydelsen av olika faktorer som motiverar till livsstilsförändring hos personer med övervikt eller fetma Metod: En kvalitativ litteraturstudie där resultatet bygger på en sammanställning av 14 vetenskapliga artiklar. Analysen bygger på Graneheim och Lundmans innehållsanalys Resultat: Från resultatet var det tre kategorier stöd som betydande faktor, inre faktorers betydelse samt yttre faktorers betydelse som visade sig ha störst betydelse för att lyckas genomföra livsstilsförändring. Vad som anses vara motiverande faktorer skiljer sig åt men familj, vänner och vårdpersonals uppmuntran hade stor betydelse för livsstilsförändring samt för att återfå egenvård. Slutsats: För att främja hälsa var det sociala stödet, hjälpmedel samt uppsatta mål betydelsefulla motivationsfaktorer. Flera personer ansåg också att grupper med personer i liknande situationer ökade motivationen och hjälpte till att återfå egenvård och på så sätt främja hälsa och uppnå välbefinnande.

Gängkriminaliteten är ett växande fenomen och tillika ett centralt ämne för dagens kriminalpolitiska debatt. De kriminella nätverken rekryterar allt fler och yngre individer, och deras våldsbaserade framfart drabbar såväl egna medlemmar som övriga samhällsmedborgare. Det krävs ett gediget arbete för att komma åt problematiken, och på individnivå visar en sammantagen beskrivning svårigheterna med att lämna kriminella nätverk. Aktuell, kvalitativ studie syftar till att undersöka vilka motiverande faktorer som frivårdens personal upplever är centrala för individer som ämnar lämna kriminella nätverk, samt hur och i vilken utsträckning frivården arbetar med dessa faktorer. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio deltagare, alla anställda på frivårdskontor runt om i Sverige. De motiverande faktorer (och tillhörande arbete) som framställs som centrala för avhopparprocessen resulterar i tre övergripande kategorier; negativa konsekvenser, prosociala relationer samt psykosocial mognad. Inom ramen för resultat och analys framträder också frivårdens utmaningar gällande arbetet med aktuell målgrupp, vilka lyfts upp i ett separat avsnitt. Tid, resurser, samverkan och timing visar sig vara avgörande för att få klienterna att byta riktning. Flera av resultaten kan ställas i paritet med tidigare forskning, andra berör viktiga aspekter att ta fasta på för framtiden. / <p>2021-01-13</p>

Bakgrund: Hypertoni är ett folkhälsoproblem i Sverige som kan leda till följdsjukdomar som stroke och hjärtinfarkt. Hypertoni är vanligare förekommande hos äldre. Förstahandsvalet av behandling vid hypertoni är förändrade levnadsvanor såsom fysisk aktivitet och kostvanor. I tidigare forskning har det visat sig att äldre många gånger saknar kunskap om hypertoni, vilket leder till att de inte förstår betydelsen av förändrade levnadsvanor. Därav har sjuksköterskan har en viktig roll när det kommer till att stötta och motivera den äldre till förändrade levnadsvanor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva faktorer av betydelse, ur ett omvårdnadsperspektiv, som motiverar äldre personer med hypertoni att ändra sina levnadsvanor. Metod: Studien har utförts som en allmän litteraturöversikt med integrerad ansats. Insamlade artiklar från både Cinahl complete och PubMed där åtta artiklar valdes ut till resultatet.Resultat: Faktorer som motiverar till förändrade levnadsvanor är ett yttre motiverande faktorer och inre motiverande faktorer. Stödet från sjuksköterskan är viktigt för att den äldre ska få motivation och klara av att genomföra förändringen. Samtidigt som sjuksköterskan stödjer den äldre behöver sjuksköterskan även informera om de olika delar såsom sjukdomen och konsekvenserna av att låta den vara obehandlad. Informationen ska vara individanpassad efter varje enskild personen för att större chans att förstå informationen. Sjuksköterskan tillsammans med den äldre måste hitta de saker i vardagen som den äldre kan finna motivation och inspiration av som också underlätta förändringen av levnadsvanor. Slutsats: För att motivera till förändring av levnadsvanor krävs mer kunskap hos äldre om både sjukdomstillståndet och om hälsosam livsstil, informationen behöver vara individanpassad för att den äldre ska ha större möjlighet att ta emot informationen. Sjuksköterskan behöver finnas där som stöd och resurs i olika mängd beroende på den äldres livssituation.

Detta arbete undersöker migration från legacy-system till en molnbaserad miljö. Legacy-system är ett system som byggts upp under organisationens livstid och är kritiskt för attverksamheten ska fungera. Syftet med arbetet är att undersöka vilka motiverande ochutmanande faktorer som påverkar denna migration och hur dessa faktorer påverkartillvägagångssätt och de beslut som fattas. Den teoretiska bakgrunden bygger på tidigarestudier av legacy till moln-migration, där ett antal faktorer identifieras som viktiga. Därtillbeskrivs fyra områden som är centrala för tillvägagångssättet i denna typ av migration, blandannat arkitektur, val av destination och fyra migrationstyper. Kvalitativa intervjuer hargenomförts för att bidra till en fallstudie av ett stort företag som just nu genomför enmolnmigration. Tillsammans med tillgängligt material har intervjuerna analyserats ochresulterat i en diskussion där vi för vissa faktorer kunnat bekräfta deras påverkan, samtidentifiera ett antal nya. Slutligen visar vi på hur dessa faktorer har påverkat beslut som detundersökta företaget fattat under processen och vilket tillvägagångssätt dessa lett till. Därfinner vi bland annat att faktorer kopplade till säkerhet har haft mest omfattande påverkan påde fyra undersökta områdena.

Företag som är aktiva inom molntjänster idag, flyttar över mer och mer av sina IT-system till det publika eller privata molnet. Syftet med den här studien är att hitta de olika motiverande och utmanande faktorer kring fenomenet molntjänster, för företag som arbetar med utveckling av mjukvara för sina kunder.Då definitionen av molnet är brett och utvecklingen inom ämnet går ständigt framåt anser vi att det inte finns tillräckligt med vetenskaplig forskning som förklarar vad de olika definitionerna som exempelvis resursoptimering betyder på ett enkelt och förståeligt sätt.Den här studien tar upp tidigare vetenskapliga studier inom ämnet som en teoretisk bas att utgå ifrån. Samt metoder som används för datainsamlingen är lik de studierna innan för att kunna öka reliabiliteten av den här och framtida studier.Metoder som använts i den här studien är kvalitativa där intervjuer skett på två olika fallföretag som migrerar eller redan har migrerat sina tjänster till molnet. Intervjuer på ett tredje fallföretag har också utförts på ett konsultföretag för att komplettera de två andra företagen. Detta med anledning för att få en större översiktlig bild, då konsulter i sig hyrs ut till andra företag och får sannerligen bredare överblick.Resultatet från empirin har analyserats och lagts i kategorier för faktorer som påverkar eller kan påverka varandra på ett utmanande eller motiverande sätt. Studiens resultat och diskussion tar upp de olika fördelar och nackdelar som hänger med faktorerna i samband med tankar från informanter som anses vara experter inom respektive område på de fallföretag som har medverkat i studien.Studiens slutsats innehåller en utökad tabell över faktorer från tidigare studie som vi har byggt vidare på. Studiens resultat kan ses översiktligt med hjälp av tabellen över de olika faktorerna som studien har lyckats bekräftats och respektive inte lyckats bekräfta. Förklaringar till varför det ser ut som det gör tas upp i empirin samt analysen av data.

Arbetsmarknaden och den snabba utvecklingen på alla områden tvingar arbetstagare att antingen kompetensutveckla sig inom sitt yrke, eller karriärväxla till ett nytt yrke. Detta uppmuntras även av omställningsorganisationer och arbetsförmedlingen, för att kunna vara anställningsbar genom hela arbetslivet. Det handlar om ett livslångt lärande. I genomsnitt karriärväxlar individer i åldern 18–64 år 1,8 gånger, kvinnor mellan 50–64 år karriärväxlar 2,4 gånger under sin yrkeskarriär därför kan det vara intressant att undersöka denna målgrupp. Att karriärväxla mitt i livet kan vara omvälvande och kräva en hel del mod och planering. Behovet av studie-och yrkesvägledning kan då vara befogat för dessa kvinnor för att komma vidare vad gäller stöd, uppmuntran, information och planering. Syftet med studien har varit att ur studie-och yrkesvägledares perspektiv, få kunskap om kvinnor mitt i livet som karriärväxlar. Studien har utgått från en kvalitativ forskningsmetod, vilket innebär att intervjuer har använts som empiri. Sex yrkesverksamma studie-och yrkesvägledare har intervjuats. Studien visar att de vanligaste faktorerna för kvinnor mitt i livet att karriärväxla är behovet av förändring och att utvecklas i sitt arbete samt hälsoskäl. Studiens resultat överensstämmer till stor del med tidigare forskning vad gäller faktorer, och helt när det kommer till vägledningsstrategier. Kvinnor mitt i livet har ett stort behov av en lyssnande, stödjande och informativ vägledning med fokus på perspektivvidgning.

Problem: There are a lot of studies on second hand clothing consumption. But there are very limited studies that explore the main motivating factors for Swedish consumers to buy second hand clothes, but also dampening factors for buying second hand clothes. Purpose: The aim of this study is to explore what motives there are that influence the consumer to buy second hand clothes and contribute with an increased understanding of what factors make one not want to buy second hand clothes. Method: For this study, a qualitative and abductive approach was used. Semi-structured interviews were conducted using a convenience selection. Analysis: Analysis of data for this study was hand coded, through the transcription of the interviews recorded. The transcription was performed immediately after the interview was completed in order to have a fresh memory and to remember small details from the interview. An analysis was then carried out in connection with the various themes identified in the theory section. Conclusion: The conclusions drawn after the interviews were that the motivating factors for buying second hand clothes were price awareness, environmental awareness and hedonistic motives. The most common reason for not buying second hand clothes was fashion interest.

Background: An inactive lifestyle is a problem in today’s society, a problem that can contribute to negative health effects. Group fitness instructors have the possibility to affect the participants’ attitudes towards physical activity. This study therefor aims to examine how and why group fitness instructors choose to convey instructions and feedback, and which other factors are perceived as motivating for continued physical activity. Method: The study was conducted in the form of semi-structured interviews with ten participants from different fitness centers situated in the middle region of Sweden. The interviews were recorded, transcribed and thereafter analyzed by the interpretative phenomenological analysis methods. Results: Instructions were communicated mainly verbally or in a combination of verbally and visually. The majority were aware that learning is individual and that different techniques therefor should be used to create an understanding for the execution of an exercise. Feedback was communicated frequently and the majority meant that it should be adapted to the needs of each participant. Positive feedback was mainly used to inspire participants to additional performance, while constructive feedback mainly was used to correct improper execution. Other motivating factors that appeared to be important was to create an environment that help every participant to reach the goals of each session by act inspiring, create a holistic perspective and to involve the participants in their own development. Social interaction appeared to be an important factor, which was created by relationships. New finds consist of the discovery the majority of the instructors, after having given repeated constructive feedback to a participant on an exercise, would allow an incorrect execution to pass instead of solving the problem. Conclusion: The group fitness instructors seem to create a motivating environment, as is indicated by various factors. Recurring participants suggests that they experience the exercise as positive and that they are motivated to continue performing the physical activity in question. The group fitness instructors try to individualize their instructions and feedback, to get through to each individual. Furthermore they try to show alternative exercises, to give each participant the possibility of choosing a suitable level and thereby take part in their own development. The social interaction appeared to be an important factor in making participants return. The behavior of the group fitness instructors indicate that they are striving to create an environment that inspires continued physical activity. / Bakgrund: En inaktiv fritid är i dagsläget ett samhällsproblem som kan bidra till hälsohämmande effekter. Som gruppträningsinstruktör finns möjlighet att påverka deltagarnas inställning till fysisk aktivitet. Studiens syfte var därmed att studera hur och varför gruppträningsinstruktörer väljer att förmedla instruktion och feedback samt vilka övriga faktorer som de upplever är betydelsefulla för att öka deltagarnas motivation till fysisk aktivitet. Metod: Studien genomfördes i form av semi-strukturerade intervjuer med tio stycken deltagare tillhörande olika gymkedjor i Mellansverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades genom den tolkande fenomenologiska analysmetoden. Resultat: Instruktioner förmedlades främst verbalt eller kombinerat verbalt/visuellt. Majoriteten var medvetna om att lärande är individuellt och därför användes olika tekniker för att skapa förståelse för utförandet. Feedback förmedlades frekvent och majoriteten ansåg att den bör anpassas efter individens behov. Positiv feedback användes främst för att inspirera deltagarna till ytterligare prestation medan konstruktiv feedback främst användes i syfte att korrigera ett tekniskt felaktigt utförande. Övriga motiverande faktorer som framstod betydelsefulla var att skapa förutsättningar för att uppnå gruppträningspassets målsättning genom att inspirera, skapa ett holistiskt perspektiv samt involvera deltagaren i sin egen utveckling. Socialt samspel skapades genom relationer och trygghet vilket ansågs vara en viktig faktor. Nya fynd är att när en deltagare tillägnats konstruktiv feedback upprepade gånger angående samma utförande menar flertal att de låter ett felaktigt utförande passera istället för att lösa problemet. Slutsats: Gruppträningsinstruktörerna tycks skapa en motiverande miljö vilket påvisas genom flera faktorer. Återkommande deltagare tyder på att de upplever gruppträningen positivt och är motiverade till att utföra den formen av fysisk aktivitet. Alla gruppträningsinstruktörer försöker individanpassa deras instruktioner och feedback för att nå ut till enskild individ. Dessutom försöker gruppträningsinstruktörerna visa alternativövningar för att varje enskild deltagare skall ha möjlighet att hitta lämplig nivå och vara delaktig i sin egen utveckling. Det sociala samspelet framstod som en viktig faktor som tycks vara en anledning att deltagarna återkommer på gruppträningspassen. Gruppträningsinstruktörernas upplevda agerande indikerar på att de strävar efter att skapa en motiverande miljö för fortsatt fysisk aktivitet.