Detta arbete undersöker migration från legacy-system till en molnbaserad miljö. Legacy-system är ett system som byggts upp under organisationens livstid och är kritiskt för attverksamheten ska fungera. Syftet med arbetet är att undersöka vilka motiverande ochutmanande faktorer som påverkar denna migration och hur dessa faktorer påverkartillvägagångssätt och de beslut som fattas. Den teoretiska bakgrunden bygger på tidigarestudier av legacy till moln-migration, där ett antal faktorer identifieras som viktiga. Därtillbeskrivs fyra områden som är centrala för tillvägagångssättet i denna typ av migration, blandannat arkitektur, val av destination och fyra migrationstyper. Kvalitativa intervjuer hargenomförts för att bidra till en fallstudie av ett stort företag som just nu genomför enmolnmigration. Tillsammans med tillgängligt material har intervjuerna analyserats ochresulterat i en diskussion där vi för vissa faktorer kunnat bekräfta deras påverkan, samtidentifiera ett antal nya. Slutligen visar vi på hur dessa faktorer har påverkat beslut som detundersökta företaget fattat under processen och vilket tillvägagångssätt dessa lett till. Därfinner vi bland annat att faktorer kopplade till säkerhet har haft mest omfattande påverkan påde fyra undersökta områdena.

Företag som är aktiva inom molntjänster idag, flyttar över mer och mer av sina IT-system till det publika eller privata molnet. Syftet med den här studien är att hitta de olika motiverande och utmanande faktorer kring fenomenet molntjänster, för företag som arbetar med utveckling av mjukvara för sina kunder.Då definitionen av molnet är brett och utvecklingen inom ämnet går ständigt framåt anser vi att det inte finns tillräckligt med vetenskaplig forskning som förklarar vad de olika definitionerna som exempelvis resursoptimering betyder på ett enkelt och förståeligt sätt.Den här studien tar upp tidigare vetenskapliga studier inom ämnet som en teoretisk bas att utgå ifrån. Samt metoder som används för datainsamlingen är lik de studierna innan för att kunna öka reliabiliteten av den här och framtida studier.Metoder som använts i den här studien är kvalitativa där intervjuer skett på två olika fallföretag som migrerar eller redan har migrerat sina tjänster till molnet. Intervjuer på ett tredje fallföretag har också utförts på ett konsultföretag för att komplettera de två andra företagen. Detta med anledning för att få en större översiktlig bild, då konsulter i sig hyrs ut till andra företag och får sannerligen bredare överblick.Resultatet från empirin har analyserats och lagts i kategorier för faktorer som påverkar eller kan påverka varandra på ett utmanande eller motiverande sätt. Studiens resultat och diskussion tar upp de olika fördelar och nackdelar som hänger med faktorerna i samband med tankar från informanter som anses vara experter inom respektive område på de fallföretag som har medverkat i studien.Studiens slutsats innehåller en utökad tabell över faktorer från tidigare studie som vi har byggt vidare på. Studiens resultat kan ses översiktligt med hjälp av tabellen över de olika faktorerna som studien har lyckats bekräftats och respektive inte lyckats bekräfta. Förklaringar till varför det ser ut som det gör tas upp i empirin samt analysen av data.

Bakgrund: Omkring 90 000 personer avlider i Sverige varje år varav cirka 200–270 personer kan vara potentiella organdonationer. Det är betydelsefullt att intensivvårdssjuksköterskan känner sig väl förtrogen med rutiner kring identifiering av en potentiell donator och riktlinjer kring monitorering och behandlingsmål för organdonatorn. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av donationsprocessen utifrån två frågeställningar; vilka var de främjande respektive utmanande faktorerna i samband med donationsprocessen? Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett ändamålsenligt urval genomfördes. Inklusionskriterierna var specialistsjuksköterska inom intensivvård med erfarenhet av donationsprocessen. En semistrukturerad intervjuguide användes och data analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Sexkategorier framkom; Behov av utbildning och praktisk träning, att frågan om donation av någon anledning inte ställs, en sällan förekommande process som är resurskrävande och annorlunda, en positiv inställning och en uttalad vilja, betydelsen av stöd och information, intensivvårdsmiljö är rätt miljö. Slutsats: Studien visade att intensivvårdssjuksköterskor upplevde ett flertal utmanande och främjande faktorer under donationsprocessen. Det finns behov av fler studier inom området. En interventionsstudie före och efter specifik utbildning med både teoretisk och praktisk undervisning behöver utföras för att studera hur och i vilken grad utbildning påverkar donationsprocessen. Det finns en brist på studier som berör varför frågan om donation inte ställs och även detta behöver studeras vidare.