• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 5
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Nyutbildade intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vara ny på en intensivvårdsavdelning samt deras erfarenheter av given introduktion : En deskriptiv studie / Newly trained intensive care nurses´experiences of being new to an intensive care unit and their experiences of the given introduction : A descriptive study

Lundin, Marie January 2021 (has links)
Intensivvård är en avancerad och resurskrävande form av vård och ställer stora krav på intensivvårdssjuksköterskans kompetens och kunskapsnivå. Tidigare studier inom området belyser i huvudsak den grundutbildade sjuksköterskans upplevelser av att vara ny på en intensivvårdsavdelning och deras erfarenheter av introduktionen. Däremot saknas kunskap som beskriver den nyutbildade IVA-sjuksköterskans upplevelser av att vara ny på en intensivvårdsavdelning samt deras erfarenheter av given introduktion. Syftet med studien var att beskriva nyutbildade intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vara ny på en intensivvårdsavdelning samt belysa deras erfarenheter av given introduktion. Datamaterialet bestod av beskrivande berättelser som analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. I resultatet framkom tre kategorier; ”Från osäkerhet till ansvarskännande”, ”Stöd under introduktionen gav trygghet” och ”Brist på tid, uppföljning och kontinuitet av handledare under introduktionen upplevdes otryggt”. Deltagarna upplevde en osäkerhet i sin nya roll som IVA-sjuksköterska kopplat till bristande klinisk kunskap och erfarenhet. Stödet de fick under introduktionen av en checklista, kollegor, handledare och mentorer gav trygghet. Brist på tid för handledning samt bristande uppföljning och kontinuitet av handledare under introduktionen upplevdes otryggt och negativt för utvecklingen som novis. Konklusionen av resultatet var att IVA-sjuksköterskan upplevde en osäkerhet i början av sin anställning vid intensivvårdsavdelningen men med en stöttande i / Intensive care is the most advanced and resourcing care and demands great competence and level of knowledge on the intensive care nurse. Previous research shows newly trained nurses experiences of starting to work in an intensive care unit and their experiences of the introduction. While there is a lack of knowledge that describes newly trained ICU-nurses experiences of being new in an intensive care unit and their experiences of the given introduction. The aim of this study was to describe newly trained ICU-nurses experiences of being new in an intensive care unit and their experiences of the given introduction. The data consisted of descriptive stories that were analyzed according to qualitative content analysis with an inductive approach. The result shows three categories; "From uncertainty to a sense of responsibility", "Support during the introduction gave sense of security" and "Lack of time, follow-up and continuity of supervisors during the introduction was experienced uncertain”. The participants experienced an uncertainty in their new role as an ICU-nurse linked to a lack of clinical knowledge and experience. The support they received during the introduction of a checklist, colleagues, supervisors and mentors provided security. Lack of time for supervision and lack of follow-up and continuity of supervisors during the introduction was perceived as insecure and negative for the progress as a novice. The conclusion of the result was that the ICU-nurses experienced insecurity in the beginning but with a supportive introduction the feeling of being a novice nurse became a feeling of being an advanced beginner.
2

Intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av teamarbete under COVID-19 pandemin / The Intensive care nurse's experience of teamwork during COVID-19 pandemic

Jonsson, Sebastian, Nyström, Anna January 2021 (has links)
Bakgrund: I slutet av år 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus, SARS-CoV-2 och sedan dess har det spridit sig över världen och lett till COVID-19 pandemin. Detta har ställt höga krav på intensivvården och dess organisation, oerfaren personal har fått arbeta inom intensivvården för att möta upp det ökade patientflödet. Tidigare studier visar hur teamarbetet skall fungera och vad som krävs för att det ska fungera optimalt för att uppnå god patientsäkerhet. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av teamarbete under COVID-19 pandemi. Metod: Designen som valdes var en kvalitativ intervjustudie, Urvalet som användes var ett ändamålsenligt urval och åtta intensivvårdssjuksköterskor intervjuades med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier framkom; En extraordinär och svår utmaning, Genom utmaningar utvecklas man som team och individ, Alla bidrar med sin kompetens för patientens bästa samt Nya relationer, funktioner och personer i teamet. I resultatet framkom det att intensivvårdssjuksköterskorna upplevt utmaningar och utvecklingar inom teamarbetet,o erfarna har fått en mer etablerad plats och nya rutiner har förbättrat teamarbetet. Första tiden var mycket påfrestande men utveckling har skett. Diskussion: Tidigare forskning visar på att teamarbetet har mycket utmaningar att övervinna för att fungera optimalt, men det finns tillvägagångssätt för att underlätta när läget väl är skarpt. Slutsats: Det finns möjligheter för att öka beredskapen genom utbildning, men ytterligare forskning om pandemins effekter på teamarbete är något som författarna anser vara av stor vikt.
3

Intensivvårdssjuksköterskors resonemang och föreställningar om donation efter cirkulationsstillestånd / ICU nurses’ reasoning and notions about donation aftercirculatory death

Ohrmhierta, Alexandra, Kedja, Linn January 2019 (has links)
Bakgrund: Över hela världen råder det brist på organ. 1 januari 2019 stod 807 personer på väntelistan för att få ett nytt organ i Sverige. Efterfrågan på organ är större än tillgången. Efterfrågan skulle kunna tillmötesgå bättre om DCD (eng. Donation after Circulatory Death) kan implementeras som ett komplement till DBD (eng. Donation after Brain Death). Det har pågått ett pilotprojekt på sex olika sjukhus i Sverige.Måletmed projektet var att utreda om DCD i framtiden kan vara ett komplement till den idag etablerade donationsprocessen DBD vilket leder till att sjukvården kan möta allmänhetens donationsvilja samt öka antalet organ för transplantation. Då DCD inte är nationellt implementerat och genom att intensivvårdssjuksköterskor har ansvaret för att vårda potentiella organdonatorer är det viktigt med forskning som belyser intensivvårdssjuksköterskorsresonemang och föreställningar kring DCD.Syfte:Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors resonemang och föreställningar om donation vid kontrollerad DCD.Metod:Kvalitativ intervjustudie med ändamålsenligt urval genomfördes. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat:Analysen resulterade i fyra kategorier; Att påbörja något nytt inom området donation, Att erhålla kunskap minskar farhågor och oro, Att införa donation efter cirkulationsstillestånd ger möjlighet att möta en hög donationsvilja och att informera och ge tröst till anhöriga.Slutsats: Denna studie visar att engagemanget är stort hos intensivvårdssjuksköterskor och att tilltron tillett införande av DCD är hög. Genom att införa DCD som ett komplement till DBD så skulle fler donationer kunna genomföras och på sikt kunna matcha efterfrågan på organ. Mer forskning samt utbildning behövs för att öka kunskapen utifrån de krav som kommer att ställas på intensivvårdssjuksköterskor vid en eventuell implementering av DCD.
4

Donationsprocessen; Främjande och utmanande faktorer från intensivvårdssjuksköterskans perspektiv : En intervjustudie / The organ donations process; Promotional and challenging factors fromthe perspective of intensive care nurses : An interview study

Andersson, Erika, Dabija Eriksson, Alexandra January 2017 (has links)
Bakgrund: Omkring 90 000 personer avlider i Sverige varje år varav cirka 200–270 personer kan vara potentiella organdonationer. Det är betydelsefullt att intensivvårdssjuksköterskan känner sig väl förtrogen med rutiner kring identifiering av en potentiell donator och riktlinjer kring monitorering och behandlingsmål för organdonatorn. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av donationsprocessen utifrån två frågeställningar; vilka var de främjande respektive utmanande faktorerna i samband med donationsprocessen? Metod: En kvalitativ intervjustudie med ett ändamålsenligt urval genomfördes. Inklusionskriterierna var specialistsjuksköterska inom intensivvård med erfarenhet av donationsprocessen. En semistrukturerad intervjuguide användes och data analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Sexkategorier framkom; Behov av utbildning och praktisk träning, att frågan om donation av någon anledning inte ställs, en sällan förekommande process som är resurskrävande och annorlunda, en positiv inställning och en uttalad vilja, betydelsen av stöd och information, intensivvårdsmiljö är rätt miljö. Slutsats: Studien visade att intensivvårdssjuksköterskor upplevde ett flertal utmanande och främjande faktorer under donationsprocessen. Det finns behov av fler studier inom området. En interventionsstudie före och efter specifik utbildning med både teoretisk och praktisk undervisning behöver utföras för att studera hur och i vilken grad utbildning påverkar donationsprocessen. Det finns en brist på studier som berör varför frågan om donation inte ställs och även detta behöver studeras vidare.
5

加護病房護理人員之非理性信念、情緒特質與情緒管理對人際關係影響路徑之建構 / A Path Model Construction of ICU Nurses’ Irrational Beliefs, Emotional Traits, Emotional Management, and Their Interpersonal Relationship

陳世芬, Shih-Fen Chen Unknown Date (has links)
本研究目的在於建構加護病房護理人員之非理性信念、情緒特質及情緒管理對人際關係之影響路徑模式。本研究採問卷調查法,參與者為200位加護病房護理人員,研究工具則包含非理性信念、情緒特質、情緒管理與人際關係等四份量表。研究中以驗證性因素分析、描述統計、單因子多變量變異數分析及結構方程模式分析資料,主要的研究結果如下: 一、教育程度在大學以下者比教育程度為研究所者具有較強烈之「希望感」正向情緒特質。護理年資高者較護理年資淺者能在人際關係方面展現主動關懷的行為。此外,修過情緒管理課程或壓力管理課程者比從未修過該課程者,具有較強烈之正向情緒特質。值得注意的是,從未修過壓力管理課程者卻比修過該課程者,具有較強烈之「自卑感」負向情緒特質。 二、非理性信念愈強者,其負向情緒激發愈強烈。但非理性信念與正向或負向情緒特質交互作用後,非理性信念對負向情緒激發的影響會被削弱。此外,非理性信念對積極回應策略沒有效果。 三、正向情緒特質對負向情緒激發具有負向效果,但卻對積極回應策略具有正向效果。 四、負向情緒特質對負向情緒激發具有正向效果,但對積極回應策略具有負向效果。 五、不同非理性信念者,其人際關係並無顯著差異。 六、正向情緒特質對人際關係具有正向效果。 七、負向情緒特質愈強者,其人際關係愈差,且負向情緒特質是透過負向情緒激發或積極回應策略對人際關係產生間接影響效果,雖然其效果並不大。 八、不同負向情緒激發者,其人際關係並無顯著差異,但當負向情緒激發受到正向情緒特質的影響後,會對人際關係產生正向的效果。 九、積極回應策略對人際關係具有正向效果。 十、修正模式一與二顯示非理性信念對負向情緒激發與積極回應策略皆無直接效果,非理性信念對人際關係亦無間接效果。但不同的是,在修正模式一中,正向情緒特質會對負向情緒激發產生負向效果,但對積極回應策略與人際關係產生直接的正向效果。此外,正向情緒特質會分別透過負向情緒激發與積極回應策略的中介,進而對人際關係產生負向與正向的效果。而在修正模式二中,負向情緒特質會對負向情緒激發產生正向的直接效果,但對積極回應策略會產生負向的直接效果。此外,負向情緒特質會透過積極回應策略的中介,對人際關係產生負向的效果,且負向情緒激發會透過積極回應策略的中介,對人際關係產生正向的效果。   針對上述結果,本研究分別針對護理人員培育機構與醫療院所提出課程教學與人員輔導之建議,並指陳後續研究可以參考與改進的方向。 / The purpose of this study was to propose and examine a path model of irrational beliefs, emotional traits, emotional management, and interpersonal relationship among nurses in the intensive care unit (ICU). Two hundred ICU nurses in Taiwan participated in this study. The employed instruments included the Inventory of Irrational Beliefs, the Inventory of Emotional Traits, the Inventory of Emotional Management, and the Inventory of Interpersonal Relationship. Moreover, the used data analysis methods were Confirmatory factor analysis (CFA), One-way Multivariate Analysis of variance (MANOVA), and Structural Equation Modeling (SEM). The main findings of this study were as follows: 1. Participants with an educational degree under college had a stronger “sense of hope” than those with an educational degree of graduate schools. Those with long period of working experiences in hospitals showed more proactive caring behaviors than their counterparts. Moreover, those who had taken emotional-management or stress-coping courses had more positive emotional traits than their counterparts. Finally, those who had never taken stress-coping courses had a stronger sense of inferiority complex than their counterparts. 2. Participants who had a stronger irrational belief experienced more negative- emotion arousal than their counterparts. However, the interaction of irrational beliefs and emotional traits could weaken the effects of irrational beliefs on negative-emotion arousal. On the other hand, the participants’ irrational beliefs did not have effects on their employment of proactive response strategies. 3. While the ICU nurses’ positive emotional traits did not have effects on their negative-emotion arousal, such traits had positive effects on their employment of proactive response strategies. 4. While the nurses’ negative emotional traits had positive effects on their negative- emotion arousal, such traits had negative effects on their employment of proactive response strategies. 5. The nurses’ irrational beliefs did not have effects on their interpersonal relationship. 6. The nurses’ positive emotional traits had positive effects on their interpersonal relationship. 7. The nurses’ negative emotional traits had negative effects on their interpersonal relationship, and such effects were brought about via negative-emotion arousal or the employment of proactive response strategies. 8. The nurses’ negative-emotion arousal did not have effects on their interpersonal relationship; however, when influenced by positive emotional traits, the negative-emotion arousal had positive effects on interpersonal relationship. 9. The nurses’ employment of proactive response strategies had positive effects on their interpersonal relationship. 10. The results of Modified Model 1 and Model 2 indicated that the nurses’ irrational beliefs did not have direct effects on their employment of proactive response strategies as well as on their interpersonal relationship. In modified Model 1, however, positive emotional traits had negative effects on negative-emotion arousal and proactive emotional strategies; moreover, positive emotional traits had indirect negative effects on interpersonal relationship via negative-emotion arousal while such traits had indirect positive effects on interpersonal relationship via proactive response strategies. In modified model 2, on the contrary, negative emotional traits had positive effects on negative-emotion arousal while such traits had negative effects on proactive emotional strategies; moreover, negative emotional traits had indirect negative effects on interpersonal relationship via proactive response strategies while negative-emotion arousal had indirect positive effects on interpersonal relationship via proactive response strategies. With accordance to the above findings, the researcher proposed some suggestions with regards to teaching and counseling for nursing training institutes and medical institutions; moreover, some suggestions were proposed for future studies.

Page generated in 0.0364 seconds