No description available.

Sammanfattning Studiens huvudsyfte är att undersöka hur socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun samverkar i stort och hur dessa aktörer samverkar kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger. Studien syftar även till att studera hur personalen i respektive verksamhet upplever samverkan samt kartlägga faktorer som på något sätt kan främja eller hämma samverkan. Studiens frågeställningar är:   Hur samverkar socialtjänsten, polisen och skolan i Härnösands kommun i stort och kring ungdomar som brukar eller missbrukar alkohol eller droger? Hur upplever personalen i respektive verksamhet att samverkan fungerar i praktiken? Vilka förutsättningar bör finnas för att samverkan ska fungera? Vilka faktorer hämmar eller främjar samverkan?   Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och innehållsanalys som analysmetod. Studien bygger på sex intervjuer med professionella som är verksamma i samverkan i Härnösands kommun. Av dessa sex informanter är två från socialtjänsten, två från polisen och två från skolan. Studiens teoretiska ansats bygger på Danermark och Kullbergs forskning kring samverkan samt Josefssons Strategi för samverkan.   Av resultatet framgår att samtliga informanter upplever att samverkan mellan dem fungerar ganska väl men att det finns förbättringsmöjligheter. Upplevelserna var inte enbart positiva utan det nämndes även negativa upplevelser. Dessa negativa upplevelser nämndes som faktorer som på olika sätt kunde hämma samverkan. Vissa av dessa hämmande faktorer nämndes av samtliga informanter. Sekretessen var en av dem. Alla var överens om att sekretessen mer eller mindre försvårar samverkan. Då det gäller främjande faktorer nämnde samtliga informanter ledningen deltagande och stöd som en av de mest främjande faktorerna. I studiens sista kapitel förs en diskussion kring studiens resultat kopplat till tidigare forskning inom området samt studiens teoretiska ansats.

No description available.

No description available.

Introduktion: Sedan förskrivningsrättens införande år 1994 har svenska sjuksköterskor kunnat förskriva vissa läkemedel, i syfte att förbättra vårdtillgången i glesbygd, effektivisera vården och avlasta läkarna. Trots sin breda kompetens förskriver inte svenska sjuksköterskor i den omfattning de kan. Idag har minst 16 länder implementerat förskrivningsrätt för sjuksköterskor. Forskning pekar på att omgivningens stöd och förståelse för förskrivarrollen främjar användandet av förskrivningsrätten. Syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskor att använda sig av sin förskrivningsrätt. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Både kvantitativa och kvalitativa studier integrerades i analysen. En konventionell innehållsanalys gjordes av insamlad data.Resultat: Datainsamlingen resulterade i 15 vetenskapliga artiklar från olika länder publicerade år 2017–2021. De kategorier som framkom i dataanalysen var, 1) Kompetens, 2) Förutsättningar, 3) Omgivningens hållning, och 4) Motivation. Konklusion: Resultatet visar att förskrivningsrätten ger den enskilda sjuksköterskan en mer autonom roll. Förskrivningsutbildningen har avgörande betydelse och klinisk praktik i utbildningen främjar förskrivning. Samarbete med läkare är central för säker förskrivning och läkarprofessionens stöd är en främjande faktor. Sjuksköterskors förskrivningsrätt ger flera fördelar för vården, sjuksköterskan och patienten.

Det finns idag stora variationer i vården, vilket betyder att vården inte alltid baseras på bästa tillgängliga kunskap. Sjuksköterskor har ansvar att tillhandahålla god och säker omvårdnad och måste kritiskt granska och reflektera över omvårdnaden i den egna verksamheten. Dagligen fattas beslut kring omvårdnaden av patienten och behovet av uppdaterad kunskap är viktig för att kunna ge bästa vård på vetenskaplig grund. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskors upplevelse av faktorer som påverkar implementering av evidensbaserad omvårdnad i det dagliga arbetet. Detta för att få en större förståelse för de faktorer som hindrar och främjar implementering av evidensbaserad omvårdnad. Författarna har utformat en litteraturöversikt enligt Friberg (2017b, ss. 141–143) vars resultat grundar sig på åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i två huvudtema hämmande och främjande faktorer, och flera subtema. Av resultatet framkom att sjuksköterskors närmsta chef har en viktig roll för att implementering av evidensbaserad omvårdnad ska lyckas. Även brist på kunskap, utbildning och tid framkom som faktorer som hämmar implementeringen. Chefer som uppmuntrar, inspirerar, prioriterar och efterfrågar att ny kunskap uppdateras och implementeras i verksamheten är viktigt, detta för att implementeringen ska utvecklas till en naturlig del i sjuksköterskans arbete.

This bachelor’s thesis aims to identify encouraging and discouraging factors affecting individuals who wish to leave the sex industry. What treatment efforts are available for these individuals who are in the process of leaving and what after-process treatments are accessible to help integrate the individuals back to society? Since there is not enough scientific research on the specific clientele, we chose to raise this issue for a higher awareness among our fellow students. Seeing the results, we realised the importance of people working in our future profession being enlightened about this subject in order to aid in guiding individuals that are being exploited and exposed within the sex industry. The study is qualitatively conducted with semi-structured interviews that have provided the study with a deeper understanding of the topic. The thesis is based on two different theories, the exit process theory (Ebaugh, 1988) and Foucault’s view of relationships driven by force and empowerment (2002). The study shows that there are few treatment efforts available for those who want to leave or already have left the sex industry and that the discouraging factors are plenty more than the encouraging factors. / Syftet med denna kandidatuppsats var att identifiera främjande faktorer samt hindrande faktorer som påverkar individer att lämna sexindustrin. Vilka behandlingsinsatser finns att tillgå för de individer som befinner sig i processen av att lämna sexindustrin och vilka insatser finns tillgängliga efter utträdet? Hur kan professionella socialarbetare hjälpa dessa individer att återintegreras i samhället? Eftersom det finns relativt lite forskning kring den specifika klientgruppen valde vi att lyfta ämnet för att öka kunskapsnivån hos våra medstudenter. Genom att se resultaten insåg vi vikten av att människor som är aktiva inom vår blivande yrkesprofession bör vara upplysta inom området för att kunna vägleda och hjälpa individer som exploateras och utnyttjas inom sexindustrin. Studien är kvalitativt genomförd med semistrukturerade intervjuer vilket har bidragit till en djupgående förståelse inom ämnet. Uppsatsen är baserad på två olika teorier, Ebaughs exit-teori (1988) och Foucaults maktperspektiv (2002). Studien visar att det finns få insatser att tillgå för dem som vill lämna eller redan har lämnat sexindustrin, samt att de hindrande faktorerna för ett utträde är många fler än de främjande faktorerna.

I Sverige beräknas 1,8 miljoner människor ha hypertoni. Obehandlad hypertoni kan leda till bland annat hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och njursjukdom. Behandling för hypertoni kan innefatta både medicin och egenvård. Sjuksköterskan är ett viktigt stöd för patienten i dennes egenvård. Författarna fick intresse för ämnet då de upplevde att många hypertonipatienter hade svårt att följa råd om egenvård och ville identifiera faktorer som påverkade detta för att i sin framtida sjuksköterskeroll kunna stötta dessa patienter. Syftet var att beskriva faktorer som påverkar förmåga till egenvård hos patienter med hypertoni. Allmän litteraturöversikt där fem kvantitativa och tio kvalitativa artiklar analyserades. En matris användes för att sammanställa artiklarna. Flera olika faktorer kom fram som främjade eller hindrade förmåga till egenvård. De delades in i tre olika kategorier: sociala- och samhällsfaktorer, personliga faktorer och yttre faktorer. Under dessa var subkategorier faktorer som främjar egenvård och faktorer som hindrar egenvård. Faktorer som påverkade förmåga till egenvård var både främjande och hindrande. Främjande faktorer var bland annat self-efficacy, familjestöd, utbildningsnivå och en bra vårdkontakt. Hindrande faktorer kunde vara låg self-efficacy, bristande kunskap, stigmatisering, ekonomiska förutsättningar och ingen eller låg motivation. Att identifiera och vara medveten om faktorer som påverkar egenvård skulle underlätta för vårdgivare att vara mer ödmjuk inför de utmaningar som patienterna står inför. Sjuksköterskan har därför en viktig roll i att identifiera egenvårdsförmåga hos patienter med hypertoni för att kunna fylla kunskapsluckor och stötta dem.

Tobaksrökning är ett av de största hoten mot folkhälsan i världen och orsakar årligen miljontals dödsfall. Det finns ett starkt samband mellan dagligrökning och insjuknande i kranskärlssjukdom. Ett lyckat rökstopp är den mest effektiva behandlingen för att motverka återinsjuknande i kranskärlssjukdom men trots detta så slutar endast hälften av alla rökare efter en genomgången kranskärlssjukdom. Riktlinjer för hur den sekundärpreventiva vården vid kranskärlssjukdom ska bedrivas i Sverige lägger stor vikt på sjukdomens riskfaktorer. Sjuksköterskan ska tillsammans med patienten bemöta och reducera dessa risker. Syftet är att belysa vilka faktorer som påverkar rökvanor hos patienter med kranskärlssjukdom i ett sekundärpreventivt skede. En litteraturöversikt valdes som metod. Sökningar genererade i 18 artiklar publicerade mellan 2010 och 2020, varav 17 var kvantitativa och en kvalitativ. Kvalitetsgranskning genom granskningsprotokoll framtaget på Sophiahemmets högskola resulterade i att tio artiklar bedömdes som mycket god kvalitet och åtta artiklar bedömdes ha god kvalitet. Resultatanalysen utfördes genom integrerad analys. I resultatet framkom tre huvudkategorier; Rökstoppsinterventioner, Personliga karaktäristiska samt Ohälsa och komorbiditet. Rökstoppsinterventioner inkluderade rökavvänjningsprogram, rekommendationer från vårdpersonal och rökstopp direkt vid insjuknande eller senare försök. Personliga karaktäristiska var socialt stöd och familjesituation, utbildning och arbete, inre motivation och självförmåga, omfattningen av patientens nikotinbehov och tidigare försök till rökstopp. Ohälsa och komorbiditet innefattade rädsla vid akut insjuknande, psykisk ohälsa och andra faktorer som orsakar kranskärlssjukdom. Slutsatsen visar att det är av vikt att fånga upp de rökande patienterna redan under vårdtiden på sjukhus och att patienten tidigt identifierar rökningen som ett problem. Information, kunskap och personcentrerat omhändertagande är viktigt för att hjälpa rökande patienter till lyckat rökstopp efter insjuknandet i kranskärlssjukdom. I enlighet med Antonovskys teori om KASAM bör vården anpassas efter patientens upplevda hanterbarhet, meningsfullhet samt begriplighet av situationen för att lyckas bryta ohälsosamma levnadsvanor. En viktig faktor för ett lyckat rökstopp är involverade och informerade anhöriga som kan stötta den kranskärlssjuka patienten. Nyckelord: Kranskärlssjukdom, Rökstopp, Främjande faktorer, Försvårande faktorer, Personcentrerad vård / Tobacco smoking is one of the biggest threats to public health in the world and causes millions of deaths every year. There is a strong relationship between smoking and the onset of coronary heart disease. A successful smoking cessation is the most effective treatment to counteract recurrence of coronary heart disease, but despite this, only half of all smokers quit after a history of coronary heart disease. Guidelines for how secondary preventive care for coronary heart disease should be conducted in Sweden place great emphasis on the disease's risk factors. The nurse, together with the patient, must address and reduce these risks. The purpose is to elucidate the factors that affect smoking habits in a secondary preventive stage in patients with coronary heart disease. A literature review was chosen as the method. Searches generated in 18 articles published between 2010 and 2020, of which 17 were quantitative and one qualitative. Quality review through review protocols developed at Sophiahemmet University resulted in ten articles being assessed to be very good quality and eight articles being judged to be of good quality. The result analysis was performed by integrated analysis. The results revealed three main categories; Smoking Cessation Interventions, Personal Characteristics and Illness and Comorbidity. Smoking cessation interventions included smoking cessation programs, recommendations from health care professionals, and smoking cessation immediately upon illness or subsequent attempts. Personal characteristics were social support and family situation, education and work, intrinsic motivation and self-efficacy, the extent of the patient's nicotine needs and previous attempts to quit smoking. Illness and comorbidity included fear of acute illness, mental illness and other factors that cause coronary heart disease. The conclusion shows that it is important to intercept the smoking patients already during the care period in hospital and that the patient early on identifies smoking as a problem. Information, knowledge and person-centered care are important to help smoking patients to successfully stop smoking after the onset of coronary heart disease. In accordance with Antonovsky's model “Sense of Coherence”, care should be adapted to the patient's perceived manageability, meaning and comprehensibility of the situation in order to succeed in breaking unhealthy lifestyles. An important factor for a successful smoking cessation is involved and informed relatives who can support the coronary heart disease patient. Keywords: Coronary heart disease, smoking cessation, facilitator, barrier, person- centred care

Kvinnor är underrepresenterade i ledande positioner, något som ofta förklaras genom metaforen om glastaket som utgör en osynlig barriär mot kvinnors karriärutveckling. Tidigare studier har fokuserat på utmaningar som kan hämma kvinnors karriärutveckling i mansdominerade miljöer. Få studier har studerat kvinnor som trots utmaningar besitter ledande positioner och utmaningar de har behövt möta, möter samt de faktorer som kvinnorna anser ha bidragit till att de krossat glastaket. Syftet med studien är att studera vilka utmaningar och främjande faktorer som organisationer behöver arbeta med för att underlätta karriärutvecklingen för kvinnor i traditionellt mansdominerade branscher. I den teoretiska referensramen redogör studien för eventuella utmaningar som kvinnor kan uppleva samt faktorer som kan främja karriärutvecklingen för kvinnor. Syftet med studien har studerats genom 14 kvalitativa intervjuer med kvinnor som besitter VD-positioner i fem traditionellt mansdominerade branscher. Empirin visar att respondenterna har upplevt och upplever liknande utmaningar i form av fördomar hänförda till stereotypiska könsroller, självtvivel, strukturer, kultur samt kombinationen av arbete och familj. Empirin visar även att vissa individuella faktorer och personlighetsdrag är gemensamma samt att majoriteten av respondenterna har haft tillgång till nätverk, mentorer, förebilder samt stöd från familj och partner. Slutsatsen i studien indikerar att det skett en förändring till det bättre avseende upplevelsen av utmaningar, dessa existerar emellertid fortfarande. Organisationer kan behöva arbeta med fördomar, strukturer och kultur som kan påverka karriärutvecklingen negativt för kvinnor i traditionellt mansdominerade branscher. Ytterligare en slutsats är att vissa individuella faktorer och personlighetsdrag, tillgång till nätverk, mentorer, förebilder samt stöd från familj och partner är viktiga faktorer för kvinnors karriärutveckling. Slutsatsen avseende främjande faktorer är att organisationer skulle behöva skapa förutsättningar till samt tillhandahålla möjligheter för deltagande i nätverk och mentorsprogram för att främja karriärutvecklingen för kvinnor verksamma i traditionellt mansdominerade branscher. / Women are underrepresented in leading positions, something that often is explained by the metaphor of the glass ceiling which is an invisible barrier against women’s career development. Previous studies have focused on the challenges that may inhibit women’s career development in male-dominated environments. Few studies have focused on women who, despite challenges, hold leading positions and challenges they have experienced and still are experiencing as well as the factors that women believe have contributed for them to break the glass ceiling. The purpose of this study is thus to learn which challenges and promoting factors that organizations need to work with to facilitate female career development in traditionally male-dominated industries. The theoretical framework in this study presents the possible challenges that women may experience as well as the factors that may promote career development for women. The purpose of this study has been addressed through 14 qualitative interviews with women that hold CEO-positions in five traditionally male-dominated industries. The results show that the respondents have experienced and are experiencing similar challenges such as prejudices due to stereotypical gender roles, self-doubt, structures, culture and the combination between work and family. The results also show that some individual factors and personality traits are common and that the majority of the respondents have had access to networks, mentors, role models and support from family and partner. The study indicates that there has been a change for the better regarding the challenges women face, however, the challenges still exist. Organizations may need to work on prejudices, structures and culture that may affect women’s career development negatively in traditionally male-dominated industries. Another conclusion is that some individual factors and personality traits, access to networks, mentors, role models and support from family and partner are important factors for female career development. The conclusion regarding promoting factors is that organizations may need to create conditions for as well as provide opportunities for participation in networks and mentoring programs to promote career development for women in traditionally male-dominated industries.