Bakgrund Evidensbaserad vård (EBV) är ett välkänt begrepp som används för att tillförsäkra patienter en säker vård som vilar på bästa tillgängliga bevis, beprövad erfarenhet och patientens individuella preferenser. Många studier har tidigare undersökt hinder för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV för att förklara gapet som kan uppstå mellan teori och praktik. Färre studier har undersökt vilka faktorer som främjar sjuksköterskors användande av EBV. Syfte Att genom en litteraturöversikt beskriva vilka faktorer som främjar sjuksköterskors möjligheter att bedriva en evidensbaserad vård. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL, PubMed och Web of Science genomsöktes och 15 artiklar valdes ut (8 kvalitativa, 4 kvantitativa och 3 mixedmethod). Resultat Fem kategorier identifierades som främjande faktorer för sjuksköterskor att bedriva och/eller implementera EBV; arbetsmiljö, stöd, kunskap, sjuksköterskans inställning och organisation. Stöd i form utav underlättare var den mest framträdande faktorn. Slutsats Sjuksköterskan har ett individuellt ansvar att bedriva EBV och kan genom sin egen inställning påverka att en sådan vård bedrivs. De flesta främjande faktorer som framkom var dock tydligare kopplade till ledningen och chefens del i att främja användandet av EBV. / Background Evidence-based practice (EBP) is a well-known term used to ensure that patients receive a safe care based on the best research evidence, clinical expertise and patient individual preferences. A variety of studies have examined the barriers for nurses to conduct and/or implement EBP to explain the gap that can occur between theory and practice. Fewer studies have examined the factors facilitating nurses’ use of EBP. Aim Was to describe the factors facilitating nurses’ use of evidence-based practice through a literature review. Methods The study was conducted as a literature review. The databases searched were CINAHL, PubMed and Web of Science and 15 articles were chosen for the result (8 qualitative, 4 quantitative and 3 mixed-method). Results Five categories were identified as facilitating factors for nurses to conduct and/or implement EBP; work environment, support, knowledge, nurses’ attitude and organization. Support from facilitators were the most emerging factor. Conclusion Nurses have individual responsibility to conduct EBP and can through their attitude influence that it’s being used, though a majority of the facilitating factors identified were more direct connected to the leadership and managerial part in facilitating the use of EBP.

Diabetes typ 2 medför oftast förhöjda blodsockernivåer och om sjukdomen inte behandlas kan allvarliga komplikationer uppstå. Egenvård är mycket betydelsefullt för att bibehålla en jämn blodsockernivå. Livsstilsförändringar kan behöva göras vilket kan vara en stor utmaning för patienten. Sjuksköterskan har ett ansvar i att fungera som stöd samt ge god kunskap och försöka motivera patienter till god egenvård och därmed förebygga komplikationer. Även anhöriga utgör ett viktigt stöd och har en roll till att bidra till patientens förmåga att utföra egenvård. Syftet med studien är att beskriva den vuxna patientens upplevelser kring vad som främjar och hindrar egenvård hos patienter med diabetes typ 2. En litteraturstudie gjordes och 15 artiklar analyserades med hjälp av Fribergs modell. Resultatet visade både hindrande och främjande faktorer som påverkar egenvård. Faktorerna bestod av familj och sociala nätverk, kunskap, motivation och sjuksköterskans roll. I diskussionen diskuteras familj och sjuksköterskans stöd samt kunskap och motivation och det påvisas hur en fungerande egenvård främjas av dessa faktorer. Sjuksköterskans ansvarsroll för att patienten ska kunna göra livsstilsförändringar som krävs för patientens sjukdom och därmed bidra till en hållbar utveckling i vården, synliggörs.

No description available.

The purpose of this study is to increase insight into the collaboration of different organisations that work against prostitution in a Swedish municipality. With this purpose as a basis, four research questions were formulated: How do different organisations working against prostitution in the municipality collaborate? Which factors promote collaboration between these organisations? Which factors inhibit collaboration between these organisations? What areas of improvement exist in regards to collaboration? The analysis is qualitative and based on semi-structured interviews with six organisations that work against prostitution in different ways. The interviewed organisations include government-controlled organisations as well as non-governmental organisations. In this study, the empirical data has been analysed with a deductive approach based on a set of themes. These themes are formed with the purpose and issue of this study in mind. The themes are “how different organisations in the municipality describe the collaborative work”, “factors promoting collaboration”, “factors inhibiting collaboration” and “areas of improvement”. Key words: collaboration, prostitution, promoting factors, inhibiting factors, areas of improvement

I denna kvalitativa studie har vi intervjuat tolv behöriga matematiklärare som jobbar på låg- och mellanstadiet. Syftet med studien var att få kunskap om lärares erfarenheter och upplevelser av främjande och hindrande faktorer som kan ha betydelse för elevers lärande inom området tal och taluppfattning gällande elever på låg- och mellanstadiet. Kunskap inom området tal och taluppfattning är grundläggande och viktigt för elever för att få förståelse i andra delar av matematiken och avgörande för deras framtida studier. Trots det visar PISA-undersökningar att många elevers kunskaper inom detta område brister. I denna studie ses problemet ur ett lärarperspektiv och den är ett försök att möjliggöra djupare förståelse för hur lärare beskriver sitt arbete inom det aktuella området i matematik. Vi hade i avsikt att även få kunskap om vilka främjande och hindrande faktorer som enligt lärare har betydelse för elevers lärande i tal och taluppfattning. Resultaten av studien visar att lärarna använder sig av en rad olika undervisningsmaterial, från läroböcker till konkret material samt att de har många olika strategier i sin undervisning för att kunna hjälpa eleverna till förståelse. Senare beskriver lärarna hur faktorer som lärares erfarenhet och ämneskompetens samt arbetet med elevernas lärande och goda lärmiljöer främjar elevernas lärande. Hindrande faktorer enligt studiens resultat är lärarnas arbetsbelastning, missuppfattningar om elevernas kunskaper, låga förväntningar på eleverna samt en negativ inställning till ämnet. Studiens resultat diskuteras utifrån teorin om den didaktiska triangeln samt de specialpedagogiska perspektiven: det kategoriska, det relationella och dilemmaperspektivet.

Bakgrund: Diabetes typ II är en endokrin sjukdom som drabbar individer i alla åldrar. Sjukdomen blir alltmer förekommande och en stor ökning av drabbade beräknas på kort sikt. Diabetes typ II sjukdom kan leda till komplikationer och följdsjukdomar, en viktig pusselbit för att förhindra att drabbas av dessa är egenvård. Vilket bland annat innebär livsstilsförändringar så som ökad fysisk aktivitet och ändrade kostvanor. Sjuksköterskan har en viktig roll i patientens egenvård genom att erbjuda individen stöd och verktyg för att denne ska klara av förändringarna så självständig som möjligt. Syfte: Syftet var att beskriva individers upplevelse av egenvård vid diabetes typ II Metod: En litteraturöversikt baserad på 9 kvalitativa artiklar. Artikelsökningen gjordes i databasen CINAHL. Artiklarna granskades utifrån Fribergs granskningsmall. Resultat: I resultatet framkommer både främjande och hindrande faktorer för utförande av egenvård. Främjande faktorer är stöd från familj och vårdpersonal som hade en betydelsefull roll för att lyckas med egenvård. Även kunskap och förståelse för sjukdomen upplevdes främjande. En hindrande faktor ansågs vara bristande kunskap från familjen och vänner. Ett annat hinder var att flertalet av individerna hade svårt att ta in och acceptera sin sjukdomsdiagnos, vilket mynnade ut i en bristande förståelse för egenvårdens betydelse vid diabetes typ II sjukdom. Diskussion: Individernas upplevelser kring egenvården varierade beroende på stöd och kunskap om sjukdomen. Flertalet individer ansåg att informationen från hälso- och sjukvården var bristfällig och att vårdmötet skulle behövt vara mer individanpassat för att främja egenvården.

No description available.

Matematik är ett ämne som många elever uppfattar som svårt och som hos många väcker negativa känslor. Detta kan resultera i låg matematisk självförmåga (tilltro till sin matematiska förmåga) och matematikångest. Sådant inverkar negativt, inte bara på elevens matematikutveckling, utan kan även på lång sikt påverka individens framtida studie- och yrkesval. Det är därför avgörande att skolan motverkar att matematikångest uppstår och bidrar till att alla elever ges möjligheter att utveckla matematisk självförmåga. Den här kvalitativa småskaliga studien syftar till att undersöka på hur lärare och speciallärare organiserar undervisning för att förhindra att elever förknippar matematikämnet med negativa upplevelser och känslor, och att matematikångest uppstår, samt främja att elever utvecklar matematisk självförmåga. Datainsamlingen utgjordes av 13 observationer av lektioner och därefter semistrukturerade intervjuer med de elva matematiklärare och tre speciallärare i grundskolan vars lektioner observerats. Dessutom insamlades ett antal skriftliga lektionsplaneringar. Studiens resultat pekar på att det lärarna och speciallärarna framhåller som viktigt för att främja elevernas självförmåga i matematik och motverka matematikångest är att eleverna får bekräftelse och får lyckas. För att åstadkomma det krävs förberedelser till lektionerna och ett formativt arbete med anpassningar i matematikundervisningen, ett tillåtande klassrumsklimat och höga förväntningar och engagemang. Vidare visar resultatet att flera av informanterna som deltagit i studien anser att samverkan mellan yrkesprofessionerna sker i för liten grad och att lärarna värdesätter ett ökat stöd av speciallärare till elever på både individ- och gruppnivå, samt egen fortbildning för att på nya sätt kunna möta elevernas behov av stöd i matematikundervisningen. Det framkommer också i resultatet att aktiviteter i undervisningen, som att eleverna exempelvis får tillräckligt med tid att befästa kunskaper, lära i interaktion med varandra, se fel och misstag som något att lära sig av samt lära med flera sinnen, främjar elevernas matematiska självförmåga och förebygger matematikångest. Den småskaliga studien är relevant för lärare, speciallärare och skolledning som arbetar med elever i grundskolan. Deras sätt att organisera verksamheten och undervisningen kan vara central för elevernas utveckling av en positiv matematisk självförmåga och för att minska risken för matematikångest hos elever.

Vilka faktorer som främjar återhämtning från substansberoende kan vara komplex. Olika faktorer så som uppväxtvillkor och sociala färdigheter samspelar. I arbetet med substansberoende personer kan främjande faktorer och individuella förutsättningar förbises. Ökad kunskap skulle bidra till att förbättra vården av dessa personer. Syftet med den här studien var att belysa tidigare substansberoende personers upplevelser av främjande faktorer för återhämtning och bibehållen drogfrihet utan behandling med metadon eller buprenorfin. I studien intervjuades tre män och tre kvinnor med tidigare substansberoende. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. I resultatet beskrev intervjupersonerna sina upplevelser från tidig återhämtning fram till många års drogfrihet. De berättade om att de stärkts genom inre förändring, att de utvecklat sunda relationer och fått gemenskap, att de blivit en del av samhället och att de utvecklats som individer. Slutsatsen är att det är viktigt att lyfta fram dessa erfarenheter för att förbättra vården av personer med substansberoende.

First of all, we want to inform the readers that this thesis is written in Swedish before addressing the abstract.The possibility to buy groceries online has been a possibility since 1996 in Sweden, but the growth of the service did actually begin a few years ago. The two latest years of shopping food online – e-grocery has become one of the most fast growing markets online, and it is still growing. More and more customers have been drawn to this type of alternative to shop food. It is a quite relatively new market in progress, both for consumers and companies and the online market has still a few obstacles to overcome, for instance the delivery time and the online payment. The consumer today is in a changing phase and starts to see the advantages of buying groceries online. In this research the barriers and advantage factors have been identified towards the online grocery shopping, in ability to examine the situation today.In order to find these barriers and the advantages of e-grocery, a case study with ICA City in Borås was an optimal approach. With the help of ICA City's digital customers, a qualitative study with focus groups was performed and a quantitative data collection with questionnaires was made. The purpose of the qualitative research was to identify barriers and the advantage factors, and the quantitative study was to measure their importance of these. These barriers and advantages have been placed against the purchase decision process to identify when and how the consumers are affected.The conclusion of this study resulted in both old and new barriers against e-Grocery. E-Grocery needs to be better developed; especially when it comes to the interface, it needs to be user friendlier, as well as inspirational. The groceries online, is today inadequate, which affects many consumers' and the shopping experience. The trading strategy must be adapted to the digital customer, which leads to the conclusion of a need for a better and stronger website to attract more and loyal customers. The biggest advantages for e-Grocery in this research were the conveniences and the time the consumers save, on not having to go to a physical store and shop for food. Many of the participants who participated saw the benefit of the e-Groceries availability, when they could buy food whenever and wherever. / Att handla mat på nätet är något som har funnits möjlighet att göra sedan 1996, men det var först för några år sedan som det började växa kraftigt. De två senaste åren har försäljningen av mat online ökat kraftigt, och fler kunder lockas till detta alternativa sätt att handla mat. Det är en relativt ny marknad för både konsumenter och företag. Det finns många faktorer som hindrat kunder, men dessa barriärer är nu i en förändringsfas och konsumenterna börjar se de främjande faktorer som den digitala mathandeln tillför framför barriärerna. I denna forskning har barriärer och främjanden faktorer mot digital mathandel mäts för att se hur de ser ut idag.För att kunna ta reda på dessa barriärer och de främjande faktorerna blev ansatsen och tillvägagångssättet en fallstudie på ICA City i Borås. Med hjälp av ICA Citys digitala kunder utfördes en kvalitativ studie med fokusgrupper och utifrån den en kvantitativ insamling med ett frågeformulär. Syftet med den kvalitativa undersökningen var att identifierade barriärer och främjande faktorer, och med hjälp av den kvantitativa studien i mäta deras betydelse. Dessa barriärer och främjanden faktorerna har sedan placerats ut efter den köpbeslutsprocess för att identifiera när och hur konsumenten blir påverkad.Slutsatsen av studien resulterade i att de barriärer som funnits förr börjar försvinna och i samband med detta uppkommer nya. E-livsmedel är något som behöver utvecklas, speciellt när det kommer till användarvänlighet och inspiration. Sortimentet online är bristfälligt vilket påverkar många konsumenters upplevelse. Handelstrategin måste anpassas till den digitala kunden vilket leder till slutsatsen om ett behov av en bättre och starkare hemsida för att locka fler och trogna kunder. De främsta främjande faktorer för respondenterna i forskningen var bekvämligheten med e-livsmedel samt tiden som de sparar med att inte behöva åka till en fysisk butik och handla. Många deltagare såg även fördelen med butikens tillgänglig, närsomhelst och var som helst.