I denna kvalitativa studie har vi intervjuat tolv behöriga matematiklärare som jobbar på låg- och mellanstadiet. Syftet med studien var att få kunskap om lärares erfarenheter och upplevelser av främjande och hindrande faktorer som kan ha betydelse för elevers lärande inom området tal och taluppfattning gällande elever på låg- och mellanstadiet. Kunskap inom området tal och taluppfattning är grundläggande och viktigt för elever för att få förståelse i andra delar av matematiken och avgörande för deras framtida studier. Trots det visar PISA-undersökningar att många elevers kunskaper inom detta område brister. I denna studie ses problemet ur ett lärarperspektiv och den är ett försök att möjliggöra djupare förståelse för hur lärare beskriver sitt arbete inom det aktuella området i matematik. Vi hade i avsikt att även få kunskap om vilka främjande och hindrande faktorer som enligt lärare har betydelse för elevers lärande i tal och taluppfattning. Resultaten av studien visar att lärarna använder sig av en rad olika undervisningsmaterial, från läroböcker till konkret material samt att de har många olika strategier i sin undervisning för att kunna hjälpa eleverna till förståelse. Senare beskriver lärarna hur faktorer som lärares erfarenhet och ämneskompetens samt arbetet med elevernas lärande och goda lärmiljöer främjar elevernas lärande. Hindrande faktorer enligt studiens resultat är lärarnas arbetsbelastning, missuppfattningar om elevernas kunskaper, låga förväntningar på eleverna samt en negativ inställning till ämnet. Studiens resultat diskuteras utifrån teorin om den didaktiska triangeln samt de specialpedagogiska perspektiven: det kategoriska, det relationella och dilemmaperspektivet.

Denna kunskapsöversikt är skriven med syfte att jag vill ta reda på hur laborativa, konkreta materiel påverkar elevernas inlärning av matematik inom framförallt taluppfattning och tals användning. Fokusområdet är hela matematikämnet för elever i grundskolan, främst i förskoleklass samt årskurs 1-3. Utifrån min VFU har jag sett elever arbeta med och utan laborativt materiel och jag vill se hur användandet av laborativt materiel påverkar inlärningen samt förmågan att förstå och använda tal. För att besvara min frågeställning, Hur påverkar laborativt materiel elevernas förmåga till inlärning av matematik inom taluppfattning och tals användning? har jag använt mig av informationssökning med hjälp av olika nyckelord.  Metoden grundar sig på vetenskapliga sökningar i tre olika databaser och avgränsningar är valda artiklar som på något sätt belyser användandet av laborativt materiel i grundskolan.  Resultatet av kunskapsöversikten indikerar att elevers inlärning av matematik, inom taluppfattning och tals användning, påverkas på olika sätt av användningen av laborativt materiel. Laborativt materiel kan ses som ett ändamålsenligt verktyg att förstå abstrakta matematiska begrepp och ska användas av de elever som gynnas av det. Effekter av att använda laborativt materiel varierar bland elever och är också beroende av deras förkunskaper och kunskapsnivå. Lärarnas förståelse och kunskap av laborativt materiel påverkar även elevers inlärning.  Slutsatser jag kan se är att elever överlag gynnas av att använda laborativt materiel genom att de får en förståelse för de abstrakta begreppen i matematik som ofta kan vara svåra att förstå. Laborativt materiel ger elever en konkret upplevelse av matematiken vilket gynnar deras förståelse och vidare inlärning. Lärarens roll är viktigt då hen behöver använda sig av en röd tråd och koppla samman det konkreta med det abstrakta.