This study investigates if and how grammar instructions and exercises in Spanish textbooks have evolved during the last thirty years. More specifically it focuses on how the grammar is presented (explicit instruction) and on the nature of the exercises (input, production and interaction). The method for investigating these things is firstly an analysis of the explicit instruction, and secondly a quantitative study of the exercises. The number of textbooks analyzed in this study is four and only the chapters that focus on teaching the preterite are included in the analysis. The result shows a tendency towards direct explicit instruction and controlled production practice. However, it also shows some signs that newer perspectives are gaining importance in the textbooks analyzed.

Uppsatsen bygger på en pilotstudie med experimentell design. Det randomiserade urvalet istudien är gjord på två olika skolor där fyra klasser screenades. De elever som sedan ingick istudien slumpades till att ingå i antingen interventionsgrupp eller kontrollgrupp. Studienbygger på en intervention i tier 2 inom ramverket för RtI. Syftet med studien var att ta reda påvilken effekt en intervention, som använde sig av CRA-modellen samt explicitaundervisningsinslag, gav på elevers kunskaper inom grundläggande taluppfattning, talområdet0 - 10. Interventionen utfördes i årkurs 1 och 2 i den svenska skolan och pågick under fyraveckor med tre lektioner per vecka. Varje lektion var 30 minuter lång och innehöllundervisning inom CRA- metoden samt undervisning enligt explicit instruktion med "I do","We do", "You do". Eleverna screenades med hjälp av Diamant diagnos (Skolverket, 2021)och utförde två förtest (baslinje) och ett eftertest. Resultatet analyserades sedan genom mixedANOVA med enkla kontraster. Resultatet visar på en statistiskt signifikant skillnad av effekti jämförelsen mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp. Detta visar på att strukturen medRtI, samt undervisning med CRA och explicit undervisning kan ge positiv effekt påmatematikkunskaperna för elever i behov av stöd.

According to recent statistics, the number of people in Sweden who choose to go into higher education after upper secondary school has grown compared to 25 years ago. Lectures within some university programs are conducted entirely in English, and Swedish students’ abilities to understand, record and recall the information given at lectures are therefore crucial for their academic success. The course English 6 in upper secondary school is supposed to cover different ways of taking notes while listening. Three qualitative interviews were conducted in this study to examine how teachers interpret the course’s note-taking aspects, and how they intend to work with note-taking in the classroom. A quantitative study was carried out with students in upper secondary school to look into their experiences of note-taking in the course English 6. Results show differences in how the teachers approach note-taking and how they choose to work with note-taking in the classroom. A majority of the students participating in the study claimed not to have been introduced to different ways of taking notes in the course English 6. This information calls for teachers to make sure note-taking skills are being taught in an explicit way. More knowledge and communication among teachers also seem necessary in order to help students develop strategies for note-taking in the best way possible.

Studiens syfte är att mäta effekten av ett interventionsprogram enligt modellen Response to Intervention nivå 2 för att stärka elevernas taluppfattning samt för att se om modellen kan vara ett sätt att tidigt upptäcka och ge relevant stöd till elever. De didaktiska frågorna som varför, vad, hur och när har styrt planerandet och genomförandet av interventionen vars fokus ligger på att utveckla elevernas taluppfattning. Målgruppen för studien var elever som identifierats vara i riskzonen för att utveckla matematiksvårigheter. Låga resultat på det nationella bedömningsstödet i taluppfattning för vårterminen år 1 låg till grund för identifieringen. Studien är kvantitativ och för att mäta effekten användes regression discontinuity, som är en kvasiexperimentell design. Den bygger på mätningar som genomfördes före och efter insatsen. De elever som ingick i interventionsgruppen (nio elever) var de som låg lägst i resultat på bedömningsstödet. Jämförelsegruppen (nio elever) randomiserades ur den grupp som låg därefter i resultat. Eleverna i interventionsgruppen delades i sin tur in i tre mindre grupper som fick undervisning tre tillfällen per vecka i fem veckor enligt det framarbetade interventionsprogrammet. Dessa tillfällen sammanföll ibland på tider för ordinarie matematikundervisning men även på andra ämnens lektioner. Under arbetstillfällena genomfördes ostrukturerade observationer som bidrog till reflektioner som i sin tur ledde till anpassningar och förändringar i interventionsprogrammet. Eleverna i jämförelsegruppen deltog i den ordinarie matematikundervisning som vanligt. En signifikant effekt uppmättes på talföljder och storleksordning av tal men ej på tallinjer. På det aritmetiktest som ingick i för- och eftermätningarna uppmättes ingen signifikant effekt av interventionen. Resultatet stärker teorierna att taluppfattning är ett mångfacetterat begrepp som består av många delar som inte bör ses och hanteras som en. Studien är ett steg till att visa att olika delar går att träna var för sig men att de bygger på och stöttar varandra.  Följande citat i diskussionen kring taluppfattning/number sense har återgetts i flera artiklar som ligger till grund för det här arbetet. ”What is number sense? We all know it when we see it but, if asked to define what it is and what it consists of, most of us, including the teachers among us, would have a much more difficult time.” (Griffin, 2004, s 173)

Det övergripande syftet i denna studie är att belysa hur lärare upplever den språkutvecklande undervisningen av teckenspråkiga elever i specialskolan. Studien belyser den utmaning lärare möter då de undervisar flerspråkiga elever med dövhet eller hörselnedsättning där språkutveckling och kunskapsutveckling sker parallellt. Språk är grunden för all kunskapsinhämtning och elever med dövhet eller hörselnedsättning har en språklig nivå som är lägre än jämnåriga hörande barns. Lärarna i specialskolan behöver ge eleverna rika möjligheter i undervisningen att utveckla språk. De behöver också ha en undervisning som är meningsfull för eleverna och där eleverna får tänka och reflektera över hur språk är konstruerade och hänger ihop. För att besvara syfte och frågeställningar i denna kvalitativa studie har åtta lärare intervjuats. Insamlat material har bearbetats och analyserats utifrån ett hermeneutiskt perspektiv samt med hjälp av Easterbrooks och Beal-Alvarez (2013) HOTS & CoVES modell. Resultaten visar att lärarna i vår studie är överens om att språkutvecklande undervisning är något som genomsyrar hela verksamheten. Dock visar deras utsagor att de arbetar på olika sätt med språkutvecklande undervisning och att de använder sig av mer eller mindre planerade metoder. Utifrån vårt analysverktyg HOTS & CoVES (Easterbrooks och Beal-Alvarez, 2013) ser vi att samtliga framgångsfaktorer (metakognitivt tänkande, tillgänglig kommunikation, visuell support, explicit instruktion och stöttning och mediering) finns representerade i lärarnas utsagor. Lärarens breda kompetens, speciellt inom lingvistik, upplevs som en central faktor för att eleven ska utvecklas optimalt utifrån sina förmågor.