Syftet med studien var tvåfaldigt. Det ena var att ta reda på vilka argument som finns förarbete med skönlitteratur och öka kunskapen om hur lärare använder det i sin undervisning.Det andra var att göra ett didaktiskt försök att skapa ett skönlitterärt läromedel. Vi ökade vårkunskap om studiens ämnesområde genom läsning av litteratur samt kvalitativa intervjuermed fem olika lärare verksamma i årskurserna 1-3. Detta för att få en bild över huranvändningen av skönlitteratur kan se ut i skolan samt hur de olika lärarna ser påskönlitteratur och läromedel. I resultatet belystes vikten av estetiska läroprocesser och attundervisningen ska anpassas efter elevers olika förutsättningar och behov. Innehållet iundervisningen behöver bearbetas för att kunskapsutvecklingen ska främjas. Det framkomäven att valet av bok har stor betydelse i arbete med skönlitteratur. Böckers utformning,ämnesinnehåll och en eventuell tillhörande lärarhandledning är faktorer som påverkar valet.Intervjustudien visade att en användbar lärarhandledning kunde vara avgörande för om ettmaterial ansågs vara passande i undervisningen. Med utgångspunkt i detta gjorde vi ettdidaktiskt försök att skapa ett skönlitterärt läromedel. Det didaktiska försöket resulterade i enbok med tillhörande lärarhandledning som innehåller exempel på hur ämnesinnehållet kan bearbetas.

Lärplattan in the compulsory school mathematic education - how do the teachers use lärplattan and what opportunities and obstacles do they seeSmartphone, iPad, iPhone, computer, Smart board and other digital tools can be summarized with the concept of ICT (Internet, Communication, Technology). The fokus in this work is on lärplattan (iPad) and how it is used within the compulsory school as a learning tool in mathematic education. Teachers working in compulsory school were interviewed and they have given their views on the opportunities and obstacles for lärplattan in mathematics education. The study is made on the basis of a socio-cultural perspective. The results shows that teachers don´t see lärplattan as a learning tool in mathematic teaching because the absent of communication. But it is used in many other ways.

Syftet med studien var att undersöka vilken roll artefakterhar i pedagogers naturvetenskapliga samtal med barngruppen.Resultaten erhölls genom att observera och utföra kvalitativa metaintervjuer med fem förskollärare. Det teoretiska perspektivet som legat till bakgrund för studien är det sociokulturella perspektivet med fokus på Vygotskijs syn på artefakter och mediering genom dessa. Intresset för denna undersökning väcktes då den 2010 reviderade läroplanen för förskolan har skapat tydligare mål kring naturvetenskap i förskolan. Vilken roll artefakterna har i pedagogernas arbete utifrån dessa mål är frågan som ställts och problematiserats. Undersökningen har visat att artefakter spelar en betydande roll i förskollärarnas pedagogiska arbete. Både som ett medel för att konkretisera naturvetenskap för barnen men även som ett hjälpmedel för pedagogerna själva så att de lättare kan beskriva och visa olika fakta och processer. Pedagogerna var oeniga om vad som skulle klassas som artefakt; vissa ansåg att vad som helst kunde användas medan vissa såg att föremålet måste laddas med mening för att kunna användas som medierande artefakt.

Syftet med denna studie är att undersöka vad nyanlända afghanska elever födda år 2000 har för kunskaper i namngeografi samt hur man kan jämföra kunskaperna med kunskapskraven i den svenska skolan. Metoden jag använde mig utav var ett test som jag här i studien valde att kalla kartläggningsstudie. Materialet var uppdelat i två delar. Den ena delen var ett eget komponerat frågeformulär med utgångspunkt ur namngeografins centrala innehåll i samspel med en världskarta. Den andra delen hämtade jag ur ett nationellt prov i geografi (2013). Vid undersökningstillfället fick eleverna stöttning på modersmålet av en studiehandledare som hjälpte till med översättning av det som efterfrågades samt kartläggningsstudiens olika begrepp. Undersökningens resultat visar att de nyanlända afghanska eleverna har mycket varierande kunskaper i namngeografi. Men att jämföra deras faktiska kunskaper med kunskapskraven visar sig svårt då kunskapskraven är för vida och inte tillräckligt preciserade. För att ett kunskapskrav ska vara gångbart som bedömningsredskap är det viktigt att de är tydliga och det finns en gräns runt innehållet. Kunskapskraven i namngeografi talar om ”världsdelarnas namngeografi”, ska man tolka det som kunskap om världsdelarnas namn eller kunskap om världsdelarna? Begreppet världsdel och antalet världsdelar definieras olika världen över, vilket också man kan se i undersökningen. När inte heller kursplanen tar upp några specifika namn att hänga upp sig på uppstår det en problematik att jämföra deras faktiska kunskaper med kunskapskraven. Samtidigt framkommer det i undersökningen att 65 procent av informanterna uppnår betyg på namngeografidelen på det nationella provet.

<p>Denna studie undersöker den arbetsrelaterade trivselns medierande roll i sambandet mellan det psykologiska arbetsklimatets och arbetsattityderna organisatoriskt åtagande (organizational commitment), arbetsinlevelse (job involvement), arbetsengagemang (work engagement) och avslutsintention. Undersökningen är genomförd på Patent- och registreringsverket och bygger på en enkätstudie bland verkets medarbetare (n = 140). Resultat av hierarkisk regressionsanalys visar att klimatfaktorer i hög grad kunde predicera trivsel, som i sin tur åtminstone partiellt medierade klimatets effekter på tre av de fyra arbetsattityderna, dock inte arbetsinlevelse. Slutsatsen blir att det finns ekonomiska argument för organisationer att främja trivseln på arbetsplatsen. Ett sådant arbete kan dock vara svårt att genomföra i praktiken, främst på grund av trivselns inneboende subjektivitet och mångtydighet.</p>

<p>Intervjustudien i detta examensarbete omfattar sex kvalitativa intervjuer med behöriga slöjdpedagoger yrkesverksamma inom den kommunala grundskolan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur slöjdlärare inom trä- och metallslöjd organiserar sina slöjdsalar utifrån ett pedagogiskt perspektiv. En genomgång av litteratur och forskningsresultat inom området fysiska miljöer och slöjd, syftar till att ge en bild av dessa två områden och hur de samverkar. Resultatet av undersökningen visar på olika förhållningssätt till organiserandet av slöjdsalen ur ett pedagogiskt perspektiv. Hur intentioner och traditioner påverkar ambitionen hos de intervjuade lärarna. I analysen framkom att lärarna inte hade någon medveten och/eller långsiktig strategi för att organisera slöjdsalen utifrån ett pedagogiskt perspektiv. De framför också olika faktorer som hinder för genomförandet, och om dessa inte fanns, skulle ett organiserande vara lättare att genomföra.</p>

Denna studie undersöker den arbetsrelaterade trivselns medierande roll i sambandet mellan det psykologiska arbetsklimatets och arbetsattityderna organisatoriskt åtagande (organizational commitment), arbetsinlevelse (job involvement), arbetsengagemang (work engagement) och avslutsintention. Undersökningen är genomförd på Patent- och registreringsverket och bygger på en enkätstudie bland verkets medarbetare (n = 140). Resultat av hierarkisk regressionsanalys visar att klimatfaktorer i hög grad kunde predicera trivsel, som i sin tur åtminstone partiellt medierade klimatets effekter på tre av de fyra arbetsattityderna, dock inte arbetsinlevelse. Slutsatsen blir att det finns ekonomiska argument för organisationer att främja trivseln på arbetsplatsen. Ett sådant arbete kan dock vara svårt att genomföra i praktiken, främst på grund av trivselns inneboende subjektivitet och mångtydighet.

Intervjustudien i detta examensarbete omfattar sex kvalitativa intervjuer med behöriga slöjdpedagoger yrkesverksamma inom den kommunala grundskolan. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur slöjdlärare inom trä- och metallslöjd organiserar sina slöjdsalar utifrån ett pedagogiskt perspektiv. En genomgång av litteratur och forskningsresultat inom området fysiska miljöer och slöjd, syftar till att ge en bild av dessa två områden och hur de samverkar. Resultatet av undersökningen visar på olika förhållningssätt till organiserandet av slöjdsalen ur ett pedagogiskt perspektiv. Hur intentioner och traditioner påverkar ambitionen hos de intervjuade lärarna. I analysen framkom att lärarna inte hade någon medveten och/eller långsiktig strategi för att organisera slöjdsalen utifrån ett pedagogiskt perspektiv. De framför också olika faktorer som hinder för genomförandet, och om dessa inte fanns, skulle ett organiserande vara lättare att genomföra.

The following study is a comparative analysis on the usage of history in Ridley Scott’s epic Kingdom of Heaven. Based on the thesis that this movie has a lot to say about contemporary political values, it compares the theatrical version from 2005 with the 45 minute extended Director’s Cut, which came out on DVD in 2006. Firmly based in the popular-cultural context I tried to evaluate whether these changes related in any way, to matters concerning the current gender debate and post-colonial theory. The comparison was made in order to try and determine whether the changes made in-between the two versions contained significant political hotspots, which in turn related to my scientific theories. In a contemporary context characterized by gender issues as well as religious warfare, secularism and multiculturalism, I found this movie particularly interesting to analyze.  Concerning the results of my analysis, I found the extended version to be containing a significant amount of political hotspots, which were cut out of the theatrical version. From a gender perspective I found the roles of gender to be problematized in the extended cut, especially when one takes into account that the movies female protagonist became more multifaceted than in the theatrical cut. Regarding the postcolonial, I found the extended version to be heavily influenced by contemporary values in the matter. The secular humanistic and multicultural-affirming message which defined both versions was made more obvious in the Director’s Cut. Fundamentalism was heavily criticized regardless of the characters’ cultural origins.

Föreliggande studie behandlar hur lärandet sker med hjälp av digitala läromedel i skolan. Rektorerna, lärarnas och elevernas syn står i fokus för arbetet. Både internationella och nationella studier har påvisat digitala läromedels effekter på lärandet. Syftet med studien är att ge förståelsen av hur digitala läromedel påverkar lärandet samt att belysa digitala läromedels positiva och negativa sidor. Studiens empiri består av tolv intervjuer och tre obervationer genomförda med rektorer, SO-lärare och elever inom tre grundskolor i en liten stad i södra Sverige. För den här studien vvaldes en kvalitativ metod i form av semistruktuerade intervjuer och observationer för att få djupare förståelse av vilka effekter digitala läromedel har för lärandet och i så fall hur det inkluderande klassrummet skapas. Resultaten indikerar att de intervjuade har en överensstämmande föreställning om digitala läromedels påverkan i skolan. De menar att digitala läromedel har positiv påverkan men genom bearbetning av intervjuerna visades att deras tolkningar av positiv påverkan är olika. Datorer i skolan utan lärarnas digital kompetens och utveckling och stöd från skolans och kommunens sida kan inte skapa go  da förutsättningar för lärande. De räcker inte bara med datorer och digitala läromedel i skolan. Tidigare forskning om datorer i skolan och deras påverkan på lärande överensstämmer med föreliggande studiens resultat.