Forskning kring perfektionism har ökat på senare år. En anledning till detta är att det inte längre anses som självklart att perfektionism är någonting alltigenom negativt. Forskare har exempelvis funnit att vissa särskilda dimensioner av perfektionism ibland hänger samman med positiva utfall, vilket har gjort termen adaptiv perfektionism aktuell vid sidan av negativ perfektionism. I denna uppsats undersöktes sambandet mellan olika dimensioner av perfektionism i förhållande till depression för att se om en åtskillnad mellan adaptiv perfektionism och negativ perfektionism framträder i praktiken. En av studiens hypoteser var att dimensionerna höga uppsatta krav och ordning inte har något samband med depression. En annan predicerade att diskrepans (upplevelsen att ens höga krav inte uppnås) korrelerar positivt med depression. Ytterligare en hypotes var att självkänsla och optimism skulle fungera som mediatorer i det sambandet. Hypoteserna testades genom en enkätundersökning som innehöll påståenden som mätte de nämnda variablerna. Denna enkät distribuerades till 119 elever på en gymnasieskola i Blekinge Län. Korrelationsanalyser av respondenternas svar gav i princip stöd för de första två hypoteserna. Den tredje hypotesen stöddes delvis; självkänsla medierade partiellt sambandet mellan diskrepans och depression, vilket däremot optimism inte gjorde. Sammantaget indikerar studiens resultat att adaptiv perfektionism, eller åtminstone neutral perfektionism, finns vid sidan av negativ perfektionism.

Det här examensarbetet handlar om ungdomar 16-19 år gamla och deras relation till sociala medier och då med fotoappen Instagram i fokus. Den bygger på en undersökning i två delar; en intervjudel med informanter för att se hur instagramdiskursen ser ut, hur de använder sig av appen, tolkar och tänker och en observationsdel där jag tagit del av samma informanters bilder på Instagram. Jag tittar på hur användaren formas av Instagram och hur Instagram formas av användaren, på vilket sätt informanterna förhåller sig till bildtexter, hashtags och om intervjudelen skiljer sig från den observerande delen. Kan man finna en större och djupare mening med detta populärkulturella tidsfördriv där vi förväntas publicera vardagsbilder eller hur används det? Jag vill i den här studien kartlägga de normer som formar ungdomar 16-19 som använder sig av Instagram, de mönster som finns för användandet och se det ur Image – Picturesynvinkel, där picture står för bilderna enskilt och image är helhetsbilden de ger tillsammans genom frågeställningen: Hur ser normer och mönster ut för användandet av Instagram bland gymnasieungdomar? Syftet med undersökningen är att bättre förstå vad vi gör med sociala medier och vad dem gör med oss. Vad gör Instagram med användarens självbild och de normer för hur en ska vara och leva, påverkas vi eller går det oss förbi precis som vi tenderar att scrolla förbi händelser och bilder på sociala medier? Skulle man kunna/är det lämpligt att interagera med Instagram i bildundervisning och i så fall på vilket sätt? Resultatet av undersökningen stämde inte alls överens med de tankar och föreställningar jag inledningsvis hade. Istället för att tala om parallella världar, dubbla identiteter med ett sociala medier-jag och ett IRL-jag så vittnade många av informanterna om att de inte kunde frångå sitt IRL-jag på sociala medier för att det då skulle uppfattas som avvikande och konstigt. Även om det finns ett beteendemönster som anses vara okej så får individuella spelregler utformas som att hålla en viss redigeringsstil eller inte gilla/like förrän tio stycken före gjort det, då försvinner nämligen namnen på de som gillat en viss Instagrambild och ersätts med ”11 likes”. Min undersökning gestaltades på Konstfacks vårutställning 2014 i ett brädspel baserat på det sociala spel som återfinns på sociala medier och Instagram. Spelet är konstruerat och framtaget tillsammans med två kurskamrater vars undersökningar behandlar närliggande områden. Josefhine Olsson Forsström – Onstage/Offstage, om representationer och tillhörigheter på kollisionskurs och Mia Widoff – Jag syns alltså finns jag! En studie i hur ungdomar kommunicerar på sociala medier och hur stor vikt de lägger vid bild- och skriftskapande i interaktion med andra.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elgitarrlärare på gymnasiet förmedlar kunskaper om elgitarrsound genom kulturella redskap. Det undersöks även hur elgitarrlärares attityder påverkar undervisning. Tre intervjuer har genomförts med tre elgitarrlärare som arbetar på gymnasiet. Dessa elgitarrlärare har spelat elgitarr länge, den som har spelat minst antal år har ändå 30 års erfarenhet. Begreppen som används vid analys är kulturella redskap och mediering, samt analys av lärares attityder till kulturella redskap. Resultat visar på att elgitarrlärares omedvetna attityder till elgitarrsound påverkar undervisning av elgitarrsound till en liten grad. Resultat visar även att mediering av kunskap om elgitarrsound sker under längre tid och är beroende på elevens kunskapsnivå och kan ske senare i utbildningen eller inte alls. Detta beror på att eleverna behöver ha och få förståelse för hur elgitarristen använder och spelar på elgitarren före det att hen kan skaffa en förståelse om hur elgitarristen skapar ett eget sound, vilket också tidigare forskning stärker. Ytterligare upptäcktes vid analys att språkliga redskap spelar en stor roll vid mediering av kunskaper om kulturella redskap där förståelse för hur de kulturella redskapen faktiskt fungerar påverkar mediering av kunskap. Det går att konstatera att även om elgitarrlärarna och tidigare forskning visar på olika syn på sound, så beror medieringen av kunskap helt på elevens förmåga att ta in och omsätta information. Språkliga redskap är och blir till en del av kulturella redskap i en specifik kulturell kontext.

No description available.

No description available.

För att främja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever har Skolverket (2013) gett ut stödmaterialet Studiehandledning på modersmål både som stöd för dem som organiserar studiehandledningen, dvs. kommuner, och för dem som verkställer den, dvs. pedagoger och studiehandledare.  Syftet med denna studie är att synliggöra organisationen kring, arbetet med och kunskapen om fenomenet studiehandledning på modersmål i en kommun. Syftet har uppnåtts genom en fallstudieansats som belyser dels hur de ansvariga organiserar stödet studiehandledning, dels vilken kunskap som finns hos de olika aktörerna, dvs. specialpedagogerna, de som organiserar och de som ger studiehandledning. Utifrån informanternas svar identifieras två faktorer som har betydelse för hur studiehandledningen bedrivs; för det första att värdefull tyst kunskap som finns hos aktörer på modersmålsenheten inte uppmärksammas och inte görs till kollektiv kunskap, för det andra att handledningen (stöttningen) av eleverna inte samordnas, dvs. aktörerna agerar oberoende av varandra. Resultatet visar att det finns en interkulturell kompetens hos studiehandledarna och på modersmålsenheten, som dock inte tycks nå ut till eller vara förankrad på kommunens skolor. På skolorna är det rektorerna för skolenheterna i fråga, som har det yttersta ansvaret för att skapa en fungerande organisation för studiehandledningen på modersmål, och som alltså bör ta ansvar för att denna kompetens når ut till berörda genom att stödja implementeringen av vad det innebär att studiehandleda.

The way in which students perceive their learningsituation is the starting point for a successful learning process in school, aswell as the starting point for individualized teaching. The study´s aim was todescribe the findings from a group of students at a secondary special schoolwho use a tablet as a tool in learning situations. The study is based onqualitative methods with focus group interviews and research underpinning thecollated data. The study connects students´ perceptions with the conceptsmediated artifacts, motivation and availability to clarify students´ experiencesin different situations. The results shows that the tablet is a flexible toolwhere the possibilities for personalization are great if there is knowledgeabout how, when and for what purpose it will be used. Students express bothinterest and a good understanding of the use of the tablet as a tool, but theyalso experience the obstacle of inaccessibility, depending on how much tabletuse the teacher allows during lessons. Research shows that students withintellectual disabilities feel stimulation from the use of the tablet as atool. This is useful in special educational contexts where the focus is onproviding students with the right conditions to acquire and develop skills.

Titel Konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola Conflicts between children in a multilingual preschool setting Abstrakt Bakgrund: Syftet med undersökningen är att belysa omständigheter kring konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola, konflikternas uppkomst och hantering, förebyggande samt bakomliggande orsaker. Metod: En specialpedagog och tre förskollärare har intervjuats. Undersökningen har utgått från tre frågeställningar som handlar om vilken typ av konflikter uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola, vilken roll spelar språket vid konflikter och hur hanterar och förebygger respondenterna konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är det sociokulturella perspektivet. Respondenternas svar har analyserats och redovisats utifrån en hermeneutisk ansats. Resultat: Det resultat som framkommer i analysen av samtliga respondenters svar är att de vanligaste vardagskonflikter som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola uppkommer på grund av brist på språkförståelse och missuppfattningar eftersom barnen inte har ett gemensamt talspråk. Samtliga respondenter anser att det behövs lägga stor vikt vid inlärning av ett gemensamt talspråk för att förebygga konflikter mellan barn på en flerspråkig förskola. Undersökningen visar även att samtliga respondenter hanterar och förebygger på liknande sätt de konflikter som uppstår mellan barn på en flerspråkig förskola. Nyckelord Artefakter, flerspråkighet, konflikt, mediering, medling, proximal utvecklingszon, samspel, sociokulturellt perspektiv.

Denna uppsats utreder hur representationer av samhället formas i samspelet mellan samhällsexpertis, politisk debatt och mediala arenor. I fokus står uppkomsten och etableringen av ”låginkomsttagaren” i Sverige. Klassifikationen användes första gången under tidigt 1960-tal. Genom tillsättandet av låginkomstutredningen 1965 fick experter möjligheter att definiera och undersöka denna nya grupp. Dessa samhällsvetare var ofta radikala samhällskritiker som ville förändra samhällets sociosymboliska indelningar, och deras beskrivningar av låginkomsttagaren gavs stor plats i massmedia. Utanför utredningen brukades klassifikationen för politiska och sociala strider. Låginkomsttagare började snart användas som en identitetsposition, av aktörer med allt från radikala till konservativa ståndpunkter. Klassifikationen var sammanfattningsvis oerhört produktiv. Nya samhällsanalyser, politiska strategier och identitetspositioner etablerades.

The aim of this investigation has been to examine four students, in a second grade class in Stockholm, understanding of the addition algorithm. A small field study has been carried out including both interviews and classroom studies. Vygotsky’s socio-cultural theory and more specifically the concepts of mediation and cultural tools have been applied. Vygotsky asserts that our contact with the world is mediated by cultural tools. The addition algorithm is in this thesis seen as a cultural tool that the students are to appropriate. The results show a variation of the student’s understanding of the addition algorithm. Most importantly it shows that it is possible for students to “say more than they know” with the use of the algorithm. It is difficult to see how much a student really understand of a mathematical concept and easier to see if they do not understand it or are using it in an inappropriate way. Therefore it is necessary for teachers to form a dialogue with the students and ask them why they do as they do while using different mathematical concepts, such as addition algorithms, to acquire a perception of their mathematical understanding.