Studien tar sin utgångspunkt i barns användande av musik och dess effekter på språkutvecklingen. Vidare handlar studiens syfte om att lyfta fram hur förskollärare ser på barns möjligheter att utveckla språket genom att använda musik som ett kulturellt verktyg. Intentionen med studien är att undersöka vilka möjligheter förskolan kan erbjuda för att främja barns språkutveckling genom musik. Denna studie är en kvalitativ undersökning där vi valt att intervjua fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Den sociokulturella teorin är central och genomsyrar denna studie. Teorin bygger på samspel och lärande genom kulturella redskap, vilket behandlas i vår studie. Resultatet visar tecken på att förskollärarna ser musik som ett redskap för att utveckla barns språkutveckling, samtidigt som de uttrycker att de har lite tid till planering av musiken och att det sker mest spontant. Samtliga förskollärare i vår studie beskriver att de använder musik varje vecka fast i olika stor utsträckning. De flesta förskollärarna berättar att barnen använder enklare musikinstrument och att förskollärarna spelar gitarr. Samtliga förskolor i vår studie använder sig av sång som ett kulturellt verktyg. Alla förskollärare berättar om musikens positiva inverkan på språkutvecklingen såsom begreppsbildning, ordförståelse och språkmelodi. I studiens resultat kan det utläsas att förskollärarna menar att det är grundläggande att det finns en mening eller en tanke bakom allt som lärs ut. Glädjen i musiken betonas som betydelsefull av förskollärarna som uttalar att det är viktigt för meningsskapandet. I vår studie betonar förskollärarna vikten av att skapa meningsfulla aktiviteter för barnen och vidare framhåller de att de följer barnens intresse.

Syftet med studien är att bidra med kunskaper om hur pedagogers digitala kompetens påverkar deras förhållningssätt och på vilket sätt barn erbjuds lärplatta i förskolan. I studien används kvalitativa intervjuer och observationer som metod. Undersökningen utgick från totalt fem pedagoger, från två olika förskolor. Studien har utgått från den sociokulturella teorin med fokus på analysbegreppen, samspel och kulturella redskap. Resultatet visar att pedagogerna tycks behöva mer utbildning och kunskaper kring lärplattan. Det framkommer även att pedagogernas digitala kompetens påverkar deras förhållningssätt. Dock anser pedagogerna att det är betydelsefullt att som pedagog vara engagerad, närvarande och stötta barnen vid användandet av digitala verktyg. Studien bidrar till en inblick i hur arbetet kring lärplattan kan se ut i förskolans verksamhet.

Studiens syfte är att synliggöra barns perspektiv gällande lärplattan i förskolans verksamhet, samt hur barn samspelar vid arbete med lärplattan. Sociokulturellt perspektiv har använts vid analys av den insamlade datan för att synliggöra samspel och användning av kulturella redskap. Kvalitativa barnintervjuer och videoobservationer gjordes för att besvara studiens frågeställningar. Under insamling av data skedde fem intervjuer och fyra observationer på två olika förskolor. Barnen ansåg att pedagoger och andra vuxna bestämde och de beskrev olika regler som gällde vid lärplattan. I videoobservationerna framkom att en del barn samspelade mer än andra vid arbetet med lärplattan.

The aim of this investigation has been to examine four students, in a second grade class in Stockholm, understanding of the addition algorithm. A small field study has been carried out including both interviews and classroom studies. Vygotsky’s socio-cultural theory and more specifically the concepts of mediation and cultural tools have been applied. Vygotsky asserts that our contact with the world is mediated by cultural tools. The addition algorithm is in this thesis seen as a cultural tool that the students are to appropriate. The results show a variation of the student’s understanding of the addition algorithm. Most importantly it shows that it is possible for students to “say more than they know” with the use of the algorithm. It is difficult to see how much a student really understand of a mathematical concept and easier to see if they do not understand it or are using it in an inappropriate way. Therefore it is necessary for teachers to form a dialogue with the students and ask them why they do as they do while using different mathematical concepts, such as addition algorithms, to acquire a perception of their mathematical understanding.

Studiens tvåfaldiga syfte var att undersöka barnens kompetens och uppfattningar om surfplattans användningsområde i förskolan. Barn uppfostras i ett snabbväxande tekniksamhälle, där surfplattan ses som ett naturligt verktyg i vardagslivet. Surfplattan har integrerats i förskolans verksamhet under de senaste åren, vilket medfört att nya krav ställs på förskolan. Det är av vikt att barn i förskolan ges samma möjligheter att möta och utveckla kunskaper om teknik för att ha samma förutsättningar. Genomförande av studien utfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer, där både enskilda och par intervjuer utfördes med videoobservationer. Undersökningen utgick från sammanlagt 14 barn från två olika förskolor. Studien har utgått från det sociokulturella perspektivet med fokus på tre analysbegrepp, kulturellt redskap, mediering och den proximala utvecklingszonen. Resultatet av studien visade att barnen hade hög kompetens om hantering av surfplattan och dess design. Resultatet visade även att barnen delade med sig av sin kompetens till varandra under parintervjuerna, för att hjälpa varandra att hantera surfplattan. Surfplattan användes som underhållning av barnen i studien. Resultatet visade även att barnen i studien hade en medvetenhet om att surfplattan inte användes utav barnen i förskolan, då det beskrevs vara pedagogernas arbetsverktyg att ta kort med. Studien har bidragit med att synliggöra barnens kompetens och medvetenhet kring surfplattan som ett kulturellt redskap.

En viktig grundstrategi för människors livslånga språkutvecklingär läsförståelsen. Modern teknik, i form av IKT-verktyg, skaanvändas som ett redskap för att kunna kommunicera, produceraoch lära inom skolans alla ämnen. Forskning visar hur IKTbaseradundervisning som utförs med stor varsamhet ocheftertanke kan leda till ett meningsfullt lärande och att eleversläsförståelsekunskaper ökar. Syftet med den här studien är attundersöka lärares uppfattningar och förhållningssätt till IKT isvenskundervisningen, med fokus på läsförståelse. Studien har enkvalitativ ansats och empirin utgörs av intervjuer ochobservationer med 8 verksamma lärare på en skola med uttaladIKT-profil. Resultatet innefattar en rad olika anledningar somvisar sig påverka lärares förhållningssätt till lärplattan iläsförståelseundervisningen. Exempel på sådana är pedagogiskmedvetenhet, engagemang, rädsla, kompetensutveckling ochvariation. Studiens slutsats visar hur lärares pedagogiskamedvetenhet förenat med kunskap påverkar deras arbete kring enIKT-baserad läsförståelseundervisning. Vidare forskning kringIKT i relation till kunskapsinlärning krävs för att lärare ska fåytterligare kunskap kring hur de kan arbeta med IKT-verktyg föratt främja elevernas läsförståelsekunskaper.

No description available.