Denna studie undersöker de kommunikationsmetoder som pedagoger använder sig av vid exempelvis en hämtningssituation. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer tillsammans med fyra olika förskollärare samt fyra olika observationstillfällen. Under dessa tillfällen observerade vi förskolläraren och de nyanlända vårdnadshavarna under hämtningssituationer.   Resultatet av studien visar att förskolorna beskriver att de använder ett flertal olika kommunikationsmetoder för att involvera de nyanlända föräldrarna, men under observationens gång fick vi insyn av några nämnda metoder. Genom att göra observationer fick vi insyn av några nämnda metoder. Resultaten visar att kroppsspråk, bilder och tolk är metoder som de fyra informanterna använder sig mest utav i den dagliga kontakten med nyanlända vårdnadshavare för att skapa en så god relation som möjligt. Studien avslutas i en diskussion där syftet, resultatet samt de teoretiska perspektiven diskuteras och problematiseras.

No description available.

Studiens syfte är att belysa hur tre pedagoger och tre nyanlända vårdnadshavare upplever nyanlända vårdnadshavares möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. För att besvara det har enskilda kvalitativa intervjuer genomförts med tre olika pedagoger verksamma i förskolan samt tre nyanlända vårdnadshavare som har barn i förskolan. Resultatet har analyserats utifrån det sociokulturella- och interkulturella perspektivet. Resultatet visar att pedagogers interkulturella förhållningssätt påverkar samverkan med nyanlända vårdnadshavare samt deras möjlighet till delaktighet och inflytande. De intervjuade vårdnadshavarna upplever en bristfällig information vid inskolning och introduktion i förskolan då den endast ges på svenska. Det leder till att de nyanlända vårdnadshavarna inte vet vad som förväntas av dem. De blir inte heller informerade om deras rätt till inflytande och möjlighet att påverka verksamheten. Ur kommunikationssynpunkt upplever både de intervjuade pedagogerna och vårdnadshavarna att de finner möjligheter utifrån de förutsättningar som finns, bland annat genom tolk, bilder som stöd samt appar i mobila enheter där ord kan översättas. Slutsatser som dras utifrån studien är att pedagogers förhållningssätt och kompetenser avgör vårdnadshavarnas chanser till delaktighet och inflytande. En god och hållbar kommunikation är en förutsättning för bra samverkan med vårdnadshavare. Även tydlig information för de nyanlända vårdnadshavarna är en förutsättning för delaktighet och för att undvika missförstånd. Vårdnadshavarna har intresset och viljan att bli mer delaktiga men det är beroende av pedagogerna och deras förhållningssätt.