Allt fler elever får svårigheter i matematikämnet och undervisningen är till stor del läroboksstyrd. Detta gynnar inte alla elever. Undervisningen bör vara mer varierad och innehålla fler uttrycksformer och synliggöras med stöd av konkret material för att tillgodose elevers olika behov. Övergången från den konkreta fasen till den abstrakta fasen främjas genom laborativt arbete. Denna studie grundar sig på frågan om hur tillgängligheten av konkret material i matematikundervisningen på mellanstadiet ser ut. Syftet med studien var att bidra med kunskap om lärares och specialpedagogers upplevelser av användandet av konkret material och dess betydelse för elevers lärande i matematik på mellanstadiet. Studien var kvalitativ och baserad på nio intervjuer med lärare och specialpedagoger. De teoretiska ramverken som studien utgick ifrån var det sociokulturella perspektivet med medierande verktyg i fokus samt Bruners teori om upplevelsestadier. Resultatet visade att lärarna och specialpedagogerna har en positiv inställning till konkret material på mellanstadiet och att det gynnar lärandet i att gå från det konkreta till det abstrakta. Lärarnas och specialpedagogernas upplevelser var att aktiviteter med konkret material också höjer elevernas motivation, vilket leder till en mer positiv inställning till ämnet. Samtidigt visade studien att tillgängligheten av konkret material varierar på skolorna och att det finns faktorer som begränsar användandet i praktiken. Stora elevgrupper, elevers ovilja, brist på material och kunskap om material var några anledningar. Att inte hinna med matematikbokens alla delar angavs också som ett hinder då det tar tid att arbeta laborativt. Samtidigt visade resultatet att förutsättningar för att arbeta mer varierat finns, då det är lärarna som styr över lektionens innehåll. Resultatet visade att lärarens roll är avgörande i vad för material som används och hur det används. Lärarens kunskaper om material är av betydelse då materialet i sig inte leder till utveckling. Slutsatsen är att konkret material behövs på mellanstadiet för att fler elever ska få ökad förståelse för det matematiska innehållet och uppnå det abstrakta tänkandet.

The aim of this study is to contribute with knowledge about how guitar teachers converse about the importance of the guitar pick in electric guitar studies and how the guitar plectrum mediates actions and knowledge.The research questions are the following:What comes across as being characteristic in guitar teachers ́ discourse about the guitar plectrum in electric guitar studies?Do guitar teachers describe their students ́ use of the guitar plectrum to be decreasing, if so, how? The method for the gathering of data was semi structured qualitative interviews. The informants consist of four guitar teachers, three of which currently teach or have taught at upper secondary school. The fourth teacher currently teaches at a music collage and has previously taught at a post upper secondary school education known in Swedish as “folkhögskola”. The criteria for someone to eligible as an informant in this study was that they had to have taught guitar between the ages of 15-19 which all the informants have. Terms from the sociocultural perspective were used to analyze the result. What stood out as characteristic in guitar teachers ́ discourse about the2guitar plectrum in electric guitar studies was that their experience of the usage of the guitar plectrum were similar to one another in the sense that they do not consider the plectrum a necessity in guitar playing and that they consider the use of a plectrum in contrast to the use of fingers to be equally important in terms of playing technique. According to the guitar teachers ́ experiences their students ́ use of the guitar plectrum has remained unchanged. The choice of either choosing to play guitar with a plectrum or with fingers does not seem to rely on one technique being better than the other but rather seems to be affected by the type of person, situation, preferences and individual cause. The reason for the guitar teachers ́ similar experiences of the plectrum and their experiences that their students ́ use of the guitar plectrum has remained unchanged may have its explanation in the guitar ́s history, culture and in music teaching traditions in Sweden. Keywords: plectrum, plectrum usage, guitar, guitar teacher, mediating, tool

Syftet med detta arbete är att ta reda på förskollärares erfarenheter med fokus på hur högläsning främjar barns språkutveckling. Detta valdes på grund av att det framkommer i tidigare forskning att barn har olika förutsättningar att komma i kontakt med högläsning både hemifrån och i förskolan. Vi har utgått från den sociokulturella teorin. En kvalitativ metod har använts genom semistrukturerade intervjuer med förskollärare för att ta reda på deras erfarenheter kring högläsning med barnen. I resultatet synliggörs på vilka olika sätt högläsning kan ske och i vilken omfattning det sker planerat och spontant. Detta har analyserats och diskuterats i förhållande till vår valda teori. Slutsatsen är att förskollärare behöver kunskap, medvetenhet och didaktisk kompetens för att främja barns förutsättningar för literacy.

Syftet med mitt examensarbete var att studera små barns kommunikation med varandra och med pedagoger, både i leken och i undervisningssituationer. För att kunna arbeta med detta syfte formulerade jag två frågeställningar som gjorde det möjligt att genomföra studierna. Anledningen till att jag valde att undersöka detta område var mitt stora intresse för de yngsta barnens språkutveckling, då jag inte har hittat så mycket forskning om just den gruppen språk- och kommunikationsutveckling. Min undersökning baseras på observationer. Jag har observerat barn i åldrarna 1 till 3 år, vid olika undervisningssituationer och i leken. Det teoretiska utgångsläget för studier är både Vygotskijs sociokulturella perspektiv och barns perspektiv. Resultatet visar att de yngsta barnen kommunicerar med kropp och gester samt att det krävs närvarande och kompetenta pedagoger för att stödja barns kommunikation.

Syftet med vår studie var att studera vilka svårigheter som lärare i årskurs 1–3 upplever att de har när de undervisar i problemlösning, detta för att kunna bidra med kunskap kring lärarens arbete i problemlösning. Studien omfattar svårigheter som lärarna upplever och vilka strategier/verktyg som de tillämpar för att överkomma eventuella svårigheter. Resultatet visade på två svårigheter som informanterna upplever, språket och olika nivåer. Informanterna använder sig av olika strategier/verktyg i sin undervisning, som exempelvis Talk Moves, EPA- modellen och Smith & Stein’s fem undervisningspraktiker. Även förberedelser och planering samt konkret material är olika strategier/verktyg som används av informanterna. Slutsatsen visar på vikten av språkets betydelse i matematikundervisningen och att språket som redskap bör utvecklas för att elever ska utvecklas i problemlösning.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt språkutvecklande arbete på utvalda förskolor. Studien som tar avstamp i Kvalitetsrapport 2023 från Uppsala kommun analyserar hur förskollärare beskriver sitt arbete med att främja barns språkutveckling med fokus på språkförmågorna muntligt och skriftligt.  Det empiriska datamaterialet för delstudierna har samlats in genom intervjuer med fyra förskollärare från olika kommunala förskolor i Uppsala kommun. Studien består av två delstudier som båda innefattar kvalitativa intervjuer. I delstudie ett undersöktes den pedagogiska praxis som förskollärare tillämpar för att främja det muntliga språket i förskolan. I delstudie två fokuserades i stället på hur förskollärare arbetar med det skriftliga språket i förskolan. Det teoretiska ramverket utgörs av det sociokulturella perspektivet som beskriver lärande och utveckling som något som sker i samspel med andra människor.     Resultatet av studien visar att de intervjuade förskollärarna använder liknande metoder för att främja barnens språkliga utveckling, vilket återspeglas i deras beskrivningar av arbetsmetoderna. De betraktar sig själva som språkliga förebilder och resurser för barnens språkutveckling. I studien bekräftas det att förskollärarnas förhållningssätt och arbetssätt spelar en central roll i barns utveckling inom skriv- och läsämnen. Förskollärarnas engagemang och förmåga att vara uppmuntrande och empatiska samt möta varje barns individuella behov skapar en trygg och positiv miljö som främjar barns motivation och vilja att lära sig. Studien visar att böcker används som en viktig resurs för att stötta barns språkutveckling, fonologisk medvetenhet och läskunnighet. Boksamtal och högläsning bidrar till barnens ordförråd och sociala samspel. Förskollärarna beskriver användning av verktyget TAKK för att skapa inkludering och möjliggöra kommunikation för alla barn. Det framgår att förskollärarna har en medveten inriktning mot lärande och en djup förståelse för sitt arbete och dess betydelse.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen gällande lärares användning av laborativt material i matematikundervisningen, samt att fördjupa kunskapen om vilka yrkeskompetenser som anses vara viktiga för en laborativ undervisningsmetod. För att svara på frågeställningarna har en studie med semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts med 12 lärare från två olika skolor. Intervjuerna har analyserats utifrån den kulturhistoriska verksamhetsteorin, ramfaktorteorin samt genom en kategorisering av lärares kompetenser. Resultatet visar att samtliga lärare i undersökningen har en positiv syn på den laborativa undervisningen, men att faktorer som tillgänglighet av material, specifika behov hos elever och tid till planering tycks påverka lärares metodval. Slutligen visar studien på vikten av att läraren har ett flertal kompetenser för att undervisa med laborativt material, som exempelvis den praktiska- samt den matematikdidaktiska kompetensen.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares erfarenheter av digitala verktyg i undervisningen. Studien bygger på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in data, vilket möjliggör en djupare förståelse för lärarnas perspektiv och upplevelser. Urvalet av lärare gjordes genom ett bekvämlighetsurval och omfattade tio lärare som aktivt använder digitala verktyg i sin undervisning. Dessa lärare valdes för att de representerar en bredd av erfarenheter och bakgrunder, vilket bidrar till en mångfacetterad bild av hur digitala verktyg integreras och upplevs i olika undervisningssituationer.  Resultatet av studien visar att lärare använder digitala verktyg på olika sätt för att förbättra lärandet, både genom att ge stöd i klassrummet och genom att möjliggöra fjärrundervisning. Dessa verktyg erbjuder många möjligheter, såsom att öka interaktiviteten och anpassa undervisningen efter individuella behov. Dock identifierades flera utmaningar i användningen av digitala verktyg. Lärare stöter ofta på tekniska problem och bristande digital kompetens, vilket kan hindra effektiv användning. Dessutom upplever många att de inte har tillräcklig tid för att utveckla sina färdigheter inom digital pedagogik. Slutligen kan användningen av digitala verktyg vara särskilt svårt för elever som inte använder det latinska alfabetet, vilket ställer ytterligare krav på lärarnas anpassningsförmåga.

<p>I denna studie undersöks hur några före detta IVIK–elever har lyckats med sina gymnasiestudier på ett treårigt nationellt program. Jag har intervjuat fyra informanter, två flickor som läser sitt andra år och två pojkar som läser sitt tredje och sista år. Viktigt att påpeka är att de elever som intervjuats i denna studie är mycket ambitiösa och målmedvetna och att det endast genom dessa fyra fallstudier är omöjligt att dra några generella slutsatser. Genom intervjuer och analys av informanternas betyg kan konstateras att just dessa har lyckats väl med sina valda programstudier. Det språkliga inflödet, stöttning och motivation är några av de faktorer som informanterna har gemensamt och som bidragit till deras goda studieresultat. I mångt och mycket stämmer den litteratur som finns om andraspråksinlärning och studieframgång väl in på mina informanter. <strong></strong></p>

Syftet med studien är att undersöka hur mycket talutrymme elever med annat modersmål än svenska får och tar i klassrummet, i jämförelse med elever med svenska som modersmål. Särskild vikt läggs vid utrymmet för utforskande tal och mediering. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet enligt vilket allt lärande sker i en social kontext. Det empiriska underlaget bygger på strukturerade observationer i sammanlagt sex klasser i år 1-2, med kompletterande anteckningar. Observationerna genomfördes under 100 minuter per klass. Resultatet presenteras i kvantitativ form. Resultatet visade att L1-talarna var de som tog och fick mest talutrymme även om skillnaden var marginell. Däremot fick L2-talarna något fler direkta frågor än L1-talarna. Mediering användes i samtliga klasser, men inte i den grad som var befogat. Utforskande tal användes aldrig under de sammanlagt 600 minuter som observerades. Detta resultat visar att lektionsstrukturen behöver ses över så att den bättre uppmuntrar och kräver att eleverna ska prata. Att använda sig av fler direkta, öppna frågor kan även fördela talutrymmet bättre mellan eleverna. Man kan även använda sig av så kallade minilektioner där talet står i fokus. Genom att vara mer flexibel med möbleringen i klassrummet kan man skapa fler möjligheter till interaktion eleverna emellan.