Det finns all anledning till att synliggöra hur förskolor organiserar och strukturerar sin fysiska miljö eftersom både pedagoger samt barn ska lära och utvecklas i den miljö de befinner sig i. Med undersökningen vill vi även få vetskap om pedagogernas syn på barns inflytande i miljön. Genom kvalitativa intervjuer med diktafon samt dokumentation av verksamhetens rum synliggörs inte bara pedagogernas förhållningssätt utan även hur verksamheten egentligen ser ut. Undersökningen är avgränsad till de avdelningar där de äldre barnen håller till, barn mellan tre till sex år.  Motivering är att utformningen ska vara annorlunda beroende på deras ålder. Dokumentationen koncentreras på denna ålderskategoris rum samt på vad som finns och inte finns där. Ljusa färger dominerar på de flesta förskolors väggar. Artefakter hyllor och material, såsom puzzel, färger och böcker, förekommer på samtliga förskolor. Däremot har pedagogerna olika syften med vad artefakterna ska mediera. Resultatet i undersökningen visar att pedagogerna har tilltro till barnens kompetens och är medvetna om barns inflytande i den fysiska miljön på förskolan. Däremot är det sällan som det tas hänsyn till detta i praktiken. Detta framkommer när artefakterna placeras högt, utom barnens räckhåll. En anledning till detta kan vara okunskap inom det område som berör den pedagogiska miljöns betydelse för den enskildes utveckling. Det finns även andra faktorer som styr den pedagogiska miljön på förskolan så som tid, ekonomi, barngrupp samt styrning från högre instans. Den visar även att intentionen från pedagogerna är positiv men att en del av problemet är för stor barngrupp.

Avsikten med denna studie har varit att diskutera möjligheter och få en fördjupad kunskap kring hur gymnasielärares förhållningssätt till det vidgade textbegreppet och bilder som språk- och kommunikationsverktyg kan se ut, samt hur deras användande av, och arbete med, bilder i undervisningen kan gestalta sig. Empiri har samlats in med hjälp av ett digitalt frågeformulär som skickats via e-post till ämneslärare, dock ej bild- eller medielärare, på 22 olika gymnasieskolor i Skåne län. Som bakgrund till den empiriska undersökningen har relevanta teorier och begrepp, såsom det vidgade textbegreppet, bildsemiotik, kommunikation, mediering och estetiska läroprocesser, behandlats. Undersökningen behandlar även studiens relation och kopplingar till styrdokumenten. Studien visar på en positiv syn hos de medverkande gymnasielärarna gentemot bildanvändande i undervisningen och på vilka möjligheter och hinder gymnasielärarna ser med ett medvetet användande av bilder i undervisningen. Vi har funnit att ett arbetssätt präglat av det vidgade textbegreppet skulle kunna bidra till en undervisning där eleverna har en större möjlighet att nå de mål som är uppsatta i läro- och kursplanerna, vilket skulle rusta dem för framtiden och det samhälls- och arbetsliv de inom kort ska möta och bli aktiva deltagande medlemmar av.

<p>Avsikten med denna studie har varit att diskutera möjligheter och få en fördjupad kunskap kring hur gymnasielärares förhållningssätt till det vidgade textbegreppet och bilder som språk- och kommunikationsverktyg kan se ut, samt hur deras användande av, och arbete med, bilder i undervisningen kan gestalta sig. Empiri har samlats in med hjälp av ett digitalt frågeformulär som skickats via e-post till ämneslärare, dock ej bild- eller medielärare, på 22 olika gymnasieskolor i Skåne län.</p><p>Som bakgrund till den empiriska undersökningen har relevanta teorier och begrepp, såsom det vidgade textbegreppet, bildsemiotik, kommunikation, mediering och estetiska läroprocesser, behandlats. Undersökningen behandlar även studiens relation och kopplingar till styrdokumenten.</p><p>Studien visar på en positiv syn hos de medverkande gymnasielärarna gentemot bildanvändande i undervisningen och på vilka möjligheter och hinder gymnasielärarna ser med ett medvetet användande av bilder i undervisningen. Vi har funnit att ett arbetssätt präglat av det vidgade textbegreppet skulle kunna bidra till en undervisning där eleverna har en större möjlighet att nå de mål som är uppsatta i läro- och kursplanerna, vilket skulle rusta dem för framtiden och det samhälls- och arbetsliv de inom kort ska möta och bli aktiva deltagande medlemmar av.</p>

Fallstudien är en undersökning om hur gymnasieelever på det estetiska programmet, med inriktning bild och form, upplever att det är prata om sina bildarbeten. I och med Gy11 är ett av kunskapskraven att eleverna muntligt ska kunna tolka, analysera och bedöma sina egna och andras verk. Genom intervjuer med eleverna vill studien visa hur bildsamtalen upplevs ur två perspektiv. Dels hur eleverna upplever att det är att prata om sina egna och andras bildarbeten, i förhållande till sitt eget skapande och läroprocess, och dels hur eleven upplever bildsamtalen ur ett bedömningsperspektiv. Forskningsmetoden är kvalitativ med vikten på orden för att få en förståelse kring hur eleverna uppfattar bildsamtalen. Av studien framgår att eleverna ofta upplever bildsamtalet positivt och utvecklande men även svårt och jobbigt. Svårigheterna låg bland annat på att sätta ord på sina tankar och rädsla för att feltolka. Kunskapskraven upplevdes både som förståeliga och som svårtolkade.

Mindfulness, som ett akademiskt begrepp, har ökat i popularitet och betydelse på senaretid, och av intresse är, mer specifikt, det ökade stödet för dess samband med anknytningsteorisom har observerats. Detta motiverar djupare inblick i vad som beskriver och förklarar dettasamband ytterligare. Studien syftade till att undersöka förklaringar av sambandet mellananknytning och mindfulness. Medierande analyser inom området är få till antalet, dock hartidigare studier påvisat att emotionsreglering utverkar en medierande effekt mellananknytning och mindfulness. Litteraturen ger även anledning att undersöka ifall sambandetmellan anknytning och mindfulness är dubbelriktat. Således undersökte studien ävenmindfulness meta-mekanismen decentrering som medierande förklaring mellan mindfulnessoch anknytning. Totalt deltagarantal utgjordes av 53 kvinnor och 59 män som samtligabesvarade en standardiserad enkät, designad att mäta anknytning, mindfulness, emotionellreglering och decentrering. Resultatet bekräftar den medierande effekten av emotionsregleringmellan anknytning och mindfulness. Resultatet bekräftade även decentrerings medierande rolli sambandet mellan mindfulness och anknytning. Sammanfattningsvis understryksteoribildningens dubbelriktade förhållande samt diskussion av dess eventuella betydelse följerdärpå. / Mindfulness, seen as an academic term, have steadily been gaining more popularity latelyand, more specifically, an interest towards the increasing support for the correlation withattachment theory have been observed. This motivates a deeper understanding into thedescribing and explaining factors involved. The study set out to investigate the mediatingeffects of emotion regulation between attachment and mindfulness. Previous mediatinganalysis within this research area have, so far, been few, but earlier research has foundsupport for emotion regulation to mediate the effect between attachment and mindfulness. Theresearch literature also provide reason to further investigate if the correlation could be bidirectional,for this reason the study also investigate the mindfulness meta-mechanismdecentering as an proposed mediator between mindfulness and attachment. The total numberof participants comprised of 53 women and 59 men, which were asked to answer questionsdesigned to assess attachment anxiety and avoidance, mindfulness, emotion regulation anddecentering, using a standardized questionnaire. The results of the study confirm themediating effects of emotion regulation between attachment and mindfulness. The results alsofound support for the mediating effects of decentering between mindfulness and attachment.In conclusion, the suggested bi-directional nature of the relationship seems to be correct and adiscussion and implications of these findings follow.

No description available.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förskollärare definierar musik som eget lärande i förskolan och i så fall på vilket eller vilka sätt det synliggörs i verksamheten. I den här studien definieras eget lärande som när musikens egenvärde beaktas enskilt och inte när musik används som ett redskap för att lära något annat, som exempelvis språk eller matematik. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har fyra förskollärare beskrivit sina definitioner av musik som ett eget lärande i förskolan och på vilka sätt det synliggörs i det vardagliga arbetet. Det sociokulturella perspektivet ligger till grund för studien eftersom fokus ligger på att undersöka hur förskollärare i samspel med barn arbetar med musik som eget lärande i förskolan. Insamlingen av data har gjorts med kvalitativ metod. Empirin har bearbetats enligt en tematisk analys där teman presenterades utifrån förskollärarnas svar. Resultatet visar att förskollärare synliggör musik som eget lärande genom samspel, glädje, rörelse, takt, rytm och som uttryckssätt. Utifrån resultatet framkom även att när förskollärare inte synliggör musik som ett eget lärande synliggör de det istället som ett verktyg för barns inlärning av andra ämnen. Vidare delar förskollärarna med sig av sitt förhållningssätt till musik där resultatet visar på en uttråkad inställning samt en osäkerhet kring kompetensen att leda barn i musik.

I denna studie analyserades potentialen av ett dynamiskt matematikprogram när elever arbetar med translation av funktionsgrafer och använder ett undersökande arbetssätt. I studien användes det dynamiska matematikprogrammet GeoGebra. Åtta elever i åldern 16–17 år arbetade parvis med en sextio minuter lång workshop, innehållande uppgifter som behandlade translation av funktioner på formen 𝑓(𝑥+𝑑)+𝑐, där konstanterna 𝑑 och 𝑐 varierades med GeoGebra. Skärm- och ljudinspelning gjordes på elevernas datorer och samlades in för analys. Därtill samlades också elevernas skriftliga svar på uppgifterna i workshopen in. Ett urval av data gjordes: tre av de fyra inspelningarna valdes ut att analyseras och därtill begränsades transkribering till 5 av 9 uppgifter i workshopen. Analysen gjordes inom det teoretiska ramverket semiotisk mediering (Bartolini Bussi &amp; Mariotti, 2008). Genom systematisk kodning skapades 90 koder som sedan genom axial kodning arbetades fram till 4 centrala teman: eleverna uttrycker att 𝑐 är detsamma som 𝑚-värde; eleverna refererar till att 𝑐 och 𝑑 flyttar grafen, utan att specificera riktning; eleverna anger riktning grafen flyttar för positiva 𝑐 och 𝑑 och eleverna talar om att 𝑑 gör så att det blir nya 𝑥-värden. Resultatet av studien visar att det finns en potential med dynamiska matematikprogram att ge en ingång för elever att tolka innebörden av translation, men en utmaning eleverna möter i arbetet är att förstå den bakomliggande matematiken. Resultatet visar även att eleverna gjorde beskrivningar av translation men inte förklaringar och att det speciellt var svårt att försöka förklara varför olika värden konstanten 𝑑 påverkar grafen som den gör. Det identifierades också att två grupper tolkade konstanten 𝑐 som 𝑚-värde (det vill säga hänvisar till 𝑦=𝑘𝑥+𝑚) vilket hävdas visa ett möjligt utvecklingsbehov av teorin om semiotisk mediering. / In this study the potential that resides in a dynamic mathematics software to support students’ work with translation of function graphs when they work exploratory was analysed. In the study the dynamic mathematics software GeoGebra was used. Eight students in the age 16-17 worked in pairs in a sixty-minute-long workshop that was comprised of tasks that deals with the translation of functions of the form 𝑓(𝑥+𝑑)+𝑐, where the constants 𝑑 and 𝑐 were varied using GeoGebra. Data was collected in the form of screen and audio recordings made using the computers of the students. The students written answers were also collected. A selection of the collected data was made and analysed: three of the four recordings were chosen for analysis and these were furthermore limited to be only transcribed for 5 of the 9 tasks in the workshop. The analysis was made using the theory of semiotic mediation (Bartolini Bussi &amp; Mariotti, 2008). Systematic coding resulted in 90 codes which then through axial coding produced 4 central themes: the students express that 𝑐 is the same as 𝑚 (as in 𝑦=𝑘𝑥+𝑚); the students refer to 𝑐 and 𝑑 as moving the graph, without specifying direction; the students specify the direction the graph moves for positive 𝑐 and 𝑑 and the students talk about 𝑑 making new 𝑥-values. The result of the study shows that there is a potential with dynamic mathematics software to promote students’ creation of meaning of translation, but a challenge students encounter is to understand the underlying mathematics. The results also show that students made descriptions of translation but did not provide explanations, and that they especially had difficulties to explain why varying values of the constant 𝑑 affects the graph the way it does. In addition, the study also identified that two groups interpreted the constant 𝑐 as the same as 𝑚 in the linear equation 𝑦=𝑘𝑥+𝑚, which here claims to show a possible need to elaborate the theory of semiotic mediation.)

Enligt forskning utgör det naturvetenskapliga språket en väsentlig del av ämnet biologi. För att utveckla begreppsförmågan krävs lärandesituationer där elever har möjlighet till diskussion och samtal. Dock kan det finnas en problematik i elevers förmåga att kommunicera naturvetenskap med ämnesspecifika begrepp. Det finns studier som berör elevernas begreppsförmåga inom biologi. Forskare hävdar att elever måste få öva på det naturvetenskapliga språket i samspel med andra där de kan argumentera, undersöka och formulera frågor. I denna kvalitativa studie har en deduktiv ansats använts med syftet att undersöka hur elever samspelar och hjälper varandra i parsamtal kring frågor som rör naturvetenskapen och dess begrepp. Utifrån analys av videodokumentation visar resultatet att elevers samspel och stöttning av varandra i samtal kan se olika ut. Resultatet visar även att elever resonerar och diskuterar såväl som ifrågasätter samt vidareutvecklar andra elevers resonemang. Elever tenderar även att associera till tidigare erfarenheter för att kunna stötta samtalspartnern samt att elever använder sig av de yttre verktygen för att förmedla och förstå naturvetenskapliga begrepp. Genom interaktion med andra kan det bidra till nya insikter.

Arbetet är en systematisk litteraturstudie som har fokus på problemlösning i matematikundervisning kopplat till det sociala samspelet. Syftet med studien är atsynliggöra och beskriva vilka aspekter i det sociala samspelet som påverkar elevernas utveckling av problemlösningsförmågan i matematikundervisningen. Studiens resultat har utgångspunkt i 25 vetenskapliga publikationer som har kategoriserats utifrån den sociokulturella teorin i rubriker och underrubriker. Studiens resultat visar att lärares syn på problemlösning påverkar i olika utsträckning hur området behandlas tillsammans med eleverna. Resultatet visar även en ytterligare faktor, nämligen elevers självbild som vidare påverkar andra faktorer. Studien synliggör att det finns faktorer som enbart läraren påverkar och styr, faktorer som enbart eleven styr men också gemensamma faktorer som påverkas av både lärare och elev. Studien visar slutligen på en avsaknad av progression för utveckling av elevers problemlösningsförmåga.