Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap om hur gitarrlärare med erfarenhet av undervisning inom högre musikutbildning ser på övning av improvisation i jazzgenren, hur de beskriver att de själva övar, samt deras beskrivningar av hur de förmedlar olika övningsstrategier för jazzimprovisation till sina studenter inom ramen för instrumentalundervisning. Med en kvalitativ ansats som grund genomfördes tre kvalitativa intervjuer med gitarrlärare verksamma inom musikhögskolan. Analys av materialet gjordes sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet visar hur gitarrlärarna ser övning i jazzimprovisation som en aktivitet innehållandes mål och struktur, men också planlöst utforskande präglat av att improvisera. Jazzimprovisation beskrivs utifrån värderingar de lägger i genren, och kompetenser som krävs för att improvisera läggs fram. Även tid understryks som viktigt när det gäller övning. Samtliga lärare beskriver också att de utvecklar sin förmåga att improvisera i jazz som mest när de spelar med andra. En rad strategier för att öva jazzimprovisation räknas upp, där separata delar, applikation, och koncept är några av dessa. När det gäller undervisning framkommer det att lärarna undervisar så som de själva övar och att undervisningen styrs utifrån studenten. De beskriver också rollen som lärare samt definierar begreppen instudering- och övningsmetod. Slutsatser som dras är att övning av jazzimprovisation kräver en balans mellan målinriktning, struktur och utforskande för att ge goda resultat, samt att utvecklingen av improvisationsförmågan är starkt kopplad till att spela med andra.

The aim of this study is to contribute with knowledge about how guitar teachers converse about the importance of the guitar pick in electric guitar studies and how the guitar plectrum mediates actions and knowledge.The research questions are the following:What comes across as being characteristic in guitar teachers ́ discourse about the guitar plectrum in electric guitar studies?Do guitar teachers describe their students ́ use of the guitar plectrum to be decreasing, if so, how? The method for the gathering of data was semi structured qualitative interviews. The informants consist of four guitar teachers, three of which currently teach or have taught at upper secondary school. The fourth teacher currently teaches at a music collage and has previously taught at a post upper secondary school education known in Swedish as “folkhögskola”. The criteria for someone to eligible as an informant in this study was that they had to have taught guitar between the ages of 15-19 which all the informants have. Terms from the sociocultural perspective were used to analyze the result. What stood out as characteristic in guitar teachers ́ discourse about the2guitar plectrum in electric guitar studies was that their experience of the usage of the guitar plectrum were similar to one another in the sense that they do not consider the plectrum a necessity in guitar playing and that they consider the use of a plectrum in contrast to the use of fingers to be equally important in terms of playing technique. According to the guitar teachers ́ experiences their students ́ use of the guitar plectrum has remained unchanged. The choice of either choosing to play guitar with a plectrum or with fingers does not seem to rely on one technique being better than the other but rather seems to be affected by the type of person, situation, preferences and individual cause. The reason for the guitar teachers ́ similar experiences of the plectrum and their experiences that their students ́ use of the guitar plectrum has remained unchanged may have its explanation in the guitar ́s history, culture and in music teaching traditions in Sweden. Keywords: plectrum, plectrum usage, guitar, guitar teacher, mediating, tool

I detta arbete undersöks det hur sex stycken elgitarrlärare på estetiskt gymnasium jobbar med engagemang i förhållande till lektionsmaterial. Syftet är att få kunskap om hur gitarrlärare på gymnasiet arbetar med lektionsmaterial för att stimulera elevens engagemang. I undersökningen intervjuades sex stycken gitarrlärare som undervisar eller har undervisat på estetiskt gymnasium. Empirin analyserades efter grundad teori och resulterade i tre stycken teorier. Första teorin visar på hur lärarnas ansvar över lektionsmaterialet är beroende av elevens engagemang eftersom eleven visar större benägenhet att själv föra fram sin utveckling ifall den har hög nivå av engagemang. Den andra teorin visar på hur lärares konstruktion eller val av material är ett resultat av en kombination av avstamp, ramar, process och mål som läraren genom många komplexa variabler behöver ta hänsyn till. Tredje teorin visar på hur lärarna ställer sig själva som komplement till de mer visuella inlärningstrender så som Youtube-videor då de anser att till exempel gehöret blir lidande samt att de använder multimedia som verktyg för att effektivisera lektionsmaterialet. Teorierna bidrar till insikt i hur elgitarrlärare på estetiskt gymnasium uppfattar engagemang och hur de anpassar sig till elevens individuella engagemang både i sitt val av material och hur de väljer att förhålla sig till materialet.