Genom en kvalitativ undersökning har före detta IVIK-elevers upplevelser och tankar kring deras inledande tid i Sverige undersökts, för att se vilka företeelser, personer och händelser som har varit betydelsefulla för ungdomarna då de kommit till ett nytt land med en kultur olik den i deras hemländer. Undersökningen är baserad på intervjuer med kuratorn för introduktionsskolan i Uppsala, samt tre elever som kommer från olika delar av världen och som alla har gått på IVIK. Studien visar att språket är en nyckelfaktor för att kunna skapa nya relationer med andra människor, vilket är en mycket central och viktig del i ungdomarna liv. Fritidsaktiviteter är därefter den faktor som avgör hur väl ungdomarna trivs i det nya landet. Uppsatsens undersökning har analyserats med hjälp av bland annat interaktionistiska teorier, samt termer som integration och socialisering.

Denna rapport beskriver hur sent anlända elever på Individuella programmet introduktionskurs för invandrare tänker och känner inför sin framtid och då med tanke på hur deras bakgrund och nusituation ser ut. Detta genom intervjuer med sex elever på IVIK. Dessa elever har bara varit i Sverige mellan ett till tre år och för att även kunna se deras möjligheter och begränsningar försöker vi beskriva hur IVIK ser ut och fungerar bland annat genom intervjuer med en skolledare och en studievägledare. IVIK-elevernas största begränsning är det svenska språket och detta minskar möjligheterna för dem att gå på ett nationellt gymnasieprogram, vidareutbilda sig och därefter få ett arbete. IVIK-eleverna är optimistiska inför framtiden och de ser fler möjligheter här i Sverige än i sitt hemland. Det finns olika lösningar för att bättre hjälpa IVIK-eleverna och detta till exempel genom att låta dem praktisera på olika arbetsplatser, bli undervisade i vissa ämnen på modersmålet och att olika personer utifrån besöker dem till exempel studievägledaren.

The purpose of this paper is to find out pedagogues approach to intercultural education through IVIK, goals and guidelines, the school for newly arrived students and how student experience and knowledge are utilized. In my study, I used a qualitative research method. I have interviewed four teachers and four students and a school administrator at IVIK. Results of the study show that most teachers have a good understanding of interculturalism, but that doesn’t mean that teachers make of this relationship means in their teachings. Lack of knowledge about students' cultural background means that teachers can´t integrate it into their teaching. Another result is that the school has no clear goals, students are not faced with high expectations and the school will not be on the student's own experiences. Pupils' prior knowledge is mapped and not the pupil's needs are met. The key aspects that emerge are that teachers should have knowledge of their students' cultural backgrounds in other words, become inter-culturally competent, the school must have clear goals and guidelines and will offer training that is tailored based on student needs and abilities, and student prior knowledge must be identified on the student school language. For individual support and education to plan and to primarily utilize the student's skills and strengths and not focus on the student's potential lack of ability.

<p>I denna studie undersöks hur några före detta IVIK–elever har lyckats med sina gymnasiestudier på ett treårigt nationellt program. Jag har intervjuat fyra informanter, två flickor som läser sitt andra år och två pojkar som läser sitt tredje och sista år. Viktigt att påpeka är att de elever som intervjuats i denna studie är mycket ambitiösa och målmedvetna och att det endast genom dessa fyra fallstudier är omöjligt att dra några generella slutsatser. Genom intervjuer och analys av informanternas betyg kan konstateras att just dessa har lyckats väl med sina valda programstudier. Det språkliga inflödet, stöttning och motivation är några av de faktorer som informanterna har gemensamt och som bidragit till deras goda studieresultat. I mångt och mycket stämmer den litteratur som finns om andraspråksinlärning och studieframgång väl in på mina informanter. <strong></strong></p>

<p>Många ungdomar immigrerar med eller utan sina föräldrar till Sverige varje år. Deras livssituationer är olika; de kommer från olika kulturer, från olika länder och har alla olika bakgrund. Detta är en kvalitativ studie som gjorts på fyra elever på IVIK med syftet att studera framtidsföreställningar och motivationen för att få en bild av deras framtida val och beslut för utbildning och yrke. Resultatet visar att de fyra eleverna vill och har som mål att läsa på högskolan men de är osäkra på vad de vill läsa. Social tillhörighet, genus och intresse är faktorer som påverkar studie- och yrkesval. Motivationen ser olika ut hos dessa elever men alla delar samma mål, att studera på högskolan.</p> / <p>Many young people are immigrating with or without their parents to Sweden every year. Their life situations are different; they come from different cultures, different countries and have all different backgrounds. This is a qualitative study of four students at IVIK to study their future performances and motivation to get a picture of their future choices and decisions on education and occupation. The result shows that the four students aims to study in high school and university but they are uncertain about what they want to study. Social inclusion, gender and interest are the factors that affect the study and career choices. The motivation is different for these students, but all share the same objectives, to study at the University.</p>

<p>Studien syftar till att undersöka 86 sent anlända ungdomars resultat i form av betyg och taxerad inkomst av tjänst. Studiens kvantitativa deskriptiva del problematiseras genom en pedagogisk kunskapsfilosofisk diskussion.</p><p>Fler kvinnor än män har valt teoretiska studier medan fler män satsar på yrkesinriktade studier. Kvinnorna studerar i större omfattning vidare inom vuxenutbildningen än männen. Det är fler män än kvinnor som har en taxerad inkomst av tjänst på över 100 000 tusen kronor. Det går inte att dra några långtgående slutsatser när det gäller de sent anlända ungdomarnas resultat i form av betyg och egen försörjning då den viktigaste variabeln tidigare utbildning saknas och heller inte går att få fram. Det finns heller ingen kvantitativ forskning eller statistik som gäller sent anlända ungdomar att jämföra med. Synen på elever med utländsk bakgrund påverkar tolkningen av elevernas resultat. Skolan och arbetsmarknaden är inte fria från social degradering, diskriminering eller segregering och läroplanerna ger uttryck för svensk etnocentrism. Kunskap är relativt oreflekterad i skolans läroplaner och föreskrifter. För att skapa en skola som står i samklang med varje individs behov av kunskap kan kunskapsfilosofiska teorier vara användbara. I studien problematiseras resultaten med hjälp av Aristoteles tredelning av kunskap: episteme, techne och fronesis. Studien tar även upp ett antal stora frågor att reflektera över som kan ge förutsättningar för sent anlända ungdomar att nå framgång i skolan och på arbetsmarknaden. Reflektionerna och diskussionerna bör inkludera olika röster, inte minst underprivilegierade gruppers.</p>

<p> </p><p>The purpose of this thesis is to study the education of newly arrived 16-20 year old immigrants and how their education in the towns of Södertälje and Malmö matches up with national inquiry into the subject.</p><p>The research questions in this thesis are as follow: What type of documents shape the work with newly arrived students? What's the preferred development surrounding the education of the newly arrived students nationally? What does the latest study, which is a proposed reform of the Gymnasium system, say about the education of newly arrived students?</p><p>How does the local work connect with proposals of national investigations? Do the cities take responsibility for evaluating the education of newly arrived students? From arriving to graduating, what does the road to graduation look like for a newly arrived student? What is the curriculum of a newly arrived student?</p><p>The methods used here are studies of investigations made primarily by Skolverket (The National Agency for Education) and Myndigheten för skolutveckling (The Agency for Development of Education), studies of local documents such as annual reports of quality and promotional material for programs at local Gymnasiums (High Schools), and interviews with local persons in charge of shaping the work with newly arrived immigrants.</p><p>This thesis has not used theory as a foundation for structuring the analysis, but postmodern theory and the use of three dimensional power inspired the thesis.</p><p>The conclusions made focuses on the future of the education for these teenagers at large and makes connections between the national investigations and the local work with immigration education.In order for these teenagers to be allowed to join the Swedish national Gymnasium, they need to learn Swedish, and integration seems to be an important part of learning Swedish quickly.</p><p> </p>

<p>This work deals with the introductory course for immigrants (<em>Introduktionskurs för invandrare – IVIK</em>) in the Swedish municipalities. I have studied how the participants in this education are brought into a Swedish understanding of religion, both in the formal <em>SO</em> (social studies) and when it comes to informal transferring of values.</p><p>I have interviewed teachers and school leaders, interviews which I have then analysed.</p><p>To understand the educational environment, I have used Antonio Gramsci´s theory of hegemony, as I perceive it, as well as Michel Foucault´s ideas of power and knowledge.</p><p>I have found that fostering into a “Swedish” view on religion appears in the education, implicitly as well as explicitly, though the informants tend to have an ambivalent opinion as to how this should be carried out, and to which extent.</p> / <p>Detta examensarbete handlar om Introduktionskurs för invandrare (IVIK). Jag har undersökt hur eleverna i denna undervisning undervisas in i en svensk förståelse av religion, både i den formella undervisningen i Samhällsorienterande ämnen (SO) och mera informellt fostrande.</p><p>Jag har intervjuat lärare och skolansvariga, intervjuer som jag sedan analyserat.</p><p>För att förstå undervisningsmiljön har jag använt en självständig tolkning av Antonio Gramscis teori om hegemoni samt Foucaults idéer om makt och kunskap.</p><p>Fostran till ”svensk” syn på religion förekommer i undervisningen både implicit och explicit men att synen på <em>hur</em> och <em>hur mycket</em> är mera ambivalent.</p>

This work deals with the introductory course for immigrants (Introduktionskurs för invandrare – IVIK) in the Swedish municipalities. I have studied how the participants in this education are brought into a Swedish understanding of religion, both in the formal SO (social studies) and when it comes to informal transferring of values. I have interviewed teachers and school leaders, interviews which I have then analysed. To understand the educational environment, I have used Antonio Gramsci´s theory of hegemony, as I perceive it, as well as Michel Foucault´s ideas of power and knowledge. I have found that fostering into a “Swedish” view on religion appears in the education, implicitly as well as explicitly, though the informants tend to have an ambivalent opinion as to how this should be carried out, and to which extent. / Detta examensarbete handlar om Introduktionskurs för invandrare (IVIK). Jag har undersökt hur eleverna i denna undervisning undervisas in i en svensk förståelse av religion, både i den formella undervisningen i Samhällsorienterande ämnen (SO) och mera informellt fostrande. Jag har intervjuat lärare och skolansvariga, intervjuer som jag sedan analyserat. För att förstå undervisningsmiljön har jag använt en självständig tolkning av Antonio Gramscis teori om hegemoni samt Foucaults idéer om makt och kunskap. Fostran till ”svensk” syn på religion förekommer i undervisningen både implicit och explicit men att synen på hur och hur mycket är mera ambivalent.

Många ungdomar immigrerar med eller utan sina föräldrar till Sverige varje år. Deras livssituationer är olika; de kommer från olika kulturer, från olika länder och har alla olika bakgrund. Detta är en kvalitativ studie som gjorts på fyra elever på IVIK med syftet att studera framtidsföreställningar och motivationen för att få en bild av deras framtida val och beslut för utbildning och yrke. Resultatet visar att de fyra eleverna vill och har som mål att läsa på högskolan men de är osäkra på vad de vill läsa. Social tillhörighet, genus och intresse är faktorer som påverkar studie- och yrkesval. Motivationen ser olika ut hos dessa elever men alla delar samma mål, att studera på högskolan. / Many young people are immigrating with or without their parents to Sweden every year. Their life situations are different; they come from different cultures, different countries and have all different backgrounds. This is a qualitative study of four students at IVIK to study their future performances and motivation to get a picture of their future choices and decisions on education and occupation. The result shows that the four students aims to study in high school and university but they are uncertain about what they want to study. Social inclusion, gender and interest are the factors that affect the study and career choices. The motivation is different for these students, but all share the same objectives, to study at the University.