Giessen, Theol. Diss. v. 2. März 1912, Ref. Gunkel. / Volst. als: Forschungen z. Religion u. Liter. de Alten u. Neuen Testam. H. 16.

Teaching indigenous knowledge (IK) to African youth has become more complicated due to a variety of reasons such as urban migration, loss of interest in it, the dominance of scientific knowledge and the technological revolution. Therefore, there is a considerable movement towards using technologies to safeguard IK before it becomes obsolete. It is noteworthy that research conducted and software development perspectives being used are mainly based on Western worldviews that are inappropriate for African socio-cultural contexts. IK holders are often not in charge of the digitisation process and merely treated as subjects. In this study, we explored a suitable development approach of a crowdsourcing task management application (TMA) as an auxiliary tool for safeguarding IK. Moreover, the study sought to provide an opportunity for the indigenous communities to make requests of three-dimensional (3D) models of their traditional objects independently. The delivered traditional 3D models are imported into the communities' IK visualisation tools used by the IK holders to teach the youth about their cultural heritage. The main objective of this study was to ascertain how the indigenous rural communities could appropriate a foreign technological concept such as crowdsourcing. This brought about our first research theme: investigating the necessary conditions to establish and maintain beneficial embedded community engagement. The second theme was to determine the suitable methods for technology co-design. Thirdly, to discover what does the communities' appropriated crowdsourcing concept entail. We applied a consolidated research method based on Community-based CoDesign (CBCD) extended with Afrocentric research insights and operationalised with Action Research cycle principles of planning, action and reflection. CBCD was conducted in three cycles with Otjiherero speaking indigenous rural communities from Namibia. Reflections from the first cycle revealed that the rural communities would require unique features in their crowdsourcing application. During the second cycle of co-designing with the ovaHimba community, we learnt that CBCD is matured through mutual trust, reciprocity and skills transfer and deconstructing mainstream technologies to spark co-design ideas. Lastly, in our third cycle of CBCD, we showcased that communities of similar cultures and knowledge construction had common ideas of co-designing the TMA. We also simulated that the construction of traditional 3D models requires indigenous communities to provide insight details of the traditional object to minimise unsatisfactory deliverables. The findings of this study are contributing in two areas (1) research approach and (2) appropriation of technology. We provide a synthesis of Oundu moral values and Afrocentricity as a foundation for conducting Afrocentric research to establish and maintain humanness before CBCD can take place. With those taken as inherent moral values, Afrocentricity should then solely be focused on knowledge construction within an African epistemology. For the appropriation of technology, we share codesign techniques on how the indigenous rural communities appropriated the mainstream crowdsourcing concept through local meaning-making. CBCD researchers should incorporate Afrocentricity for mutual learning, knowledge construction, and sharing for the benefit of all.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i dagens skola möter lärare många elever från olika länder. Elever Sverige får gå i en internationell klass för att kunna lära in ikapp sina jämnåriga kamrater som har svenska som sitt lärare medverkar. Fem av dessa lärare är Sva syfte att ta reda på vilka faktorer som kan påverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och visar bland annat att modersmålsundervisning är gynnsam för elevers andraspråksutvecklin finns andra faktorer som påverkar andraspråkselevers inlärning och dessa är den sociokulturella bakgrunden (föräldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut.

https://dc.etsu.edu/digital-animation-videos-oer/1081/thumbnail.jpg

<p>Fotboll kan ses överallt nuförtiden. Det visas nästan ständigt matcher på tv och media rapporterar spaltmeter dagligen. Att likna en fotbollsmatch vid en produkt som ska säljas är i dagens samhälle inte alls någonting konstigt. De olika egenskaper en fotbollsmatch kan ha uppfyller på olika sätt publikens behov. Vilka är dessa behov? Specifikt vad är det som gör att en person väljer att gå och se en fotbollsmatch med Sirius på Studenternas Idrottsplats i Uppsala? Detta är vad denna uppsats avser att undersöka. Som analysverktyg har teorier om kunders behov vid produktinköp använts. Med produkt avses i denna studie Sirius hemmamatcher. För att finna svar på vilka behov som finns hos Sirius publik har en enkätundersökning utförts på Studenternas i samband med matchen mellan Sirius och Degerfors den 4: e augusti. Resultaten som framkom i studien tyder på att det finns en rad olika behov som är viktiga. Själva fotbollens kvalité samt atmosfären och stämningen runt omkring är väldigt betydelsefulla behov för publiken. Vidare är arenafaciliteterna viktiga. Fotbollen ska även uppfylla behovet av underhållning och fungera som en social mötesplats. Att känna passion samt delaktighet i Sirius med- och motgångar är ytterligare starka behov. Sammanfattningsvis kan det sägas att fotboll inte bara är fotboll, utan det kan ses som ett socialt nöje inom vilket en mängd känslor uttrycks. Uppsatsresultaten kan med fördel användas som riktlinjer då marknadsföring och utformning av matchevenemang ska genomföras inom Sirius fotboll.</p>

<p>Studien syftar till att undersöka 86 sent anlända ungdomars resultat i form av betyg och taxerad inkomst av tjänst. Studiens kvantitativa deskriptiva del problematiseras genom en pedagogisk kunskapsfilosofisk diskussion.</p><p>Fler kvinnor än män har valt teoretiska studier medan fler män satsar på yrkesinriktade studier. Kvinnorna studerar i större omfattning vidare inom vuxenutbildningen än männen. Det är fler män än kvinnor som har en taxerad inkomst av tjänst på över 100 000 tusen kronor. Det går inte att dra några långtgående slutsatser när det gäller de sent anlända ungdomarnas resultat i form av betyg och egen försörjning då den viktigaste variabeln tidigare utbildning saknas och heller inte går att få fram. Det finns heller ingen kvantitativ forskning eller statistik som gäller sent anlända ungdomar att jämföra med. Synen på elever med utländsk bakgrund påverkar tolkningen av elevernas resultat. Skolan och arbetsmarknaden är inte fria från social degradering, diskriminering eller segregering och läroplanerna ger uttryck för svensk etnocentrism. Kunskap är relativt oreflekterad i skolans läroplaner och föreskrifter. För att skapa en skola som står i samklang med varje individs behov av kunskap kan kunskapsfilosofiska teorier vara användbara. I studien problematiseras resultaten med hjälp av Aristoteles tredelning av kunskap: episteme, techne och fronesis. Studien tar även upp ett antal stora frågor att reflektera över som kan ge förutsättningar för sent anlända ungdomar att nå framgång i skolan och på arbetsmarknaden. Reflektionerna och diskussionerna bör inkludera olika röster, inte minst underprivilegierade gruppers.</p>

Fotboll kan ses överallt nuförtiden. Det visas nästan ständigt matcher på tv och media rapporterar spaltmeter dagligen. Att likna en fotbollsmatch vid en produkt som ska säljas är i dagens samhälle inte alls någonting konstigt. De olika egenskaper en fotbollsmatch kan ha uppfyller på olika sätt publikens behov. Vilka är dessa behov? Specifikt vad är det som gör att en person väljer att gå och se en fotbollsmatch med Sirius på Studenternas Idrottsplats i Uppsala? Detta är vad denna uppsats avser att undersöka. Som analysverktyg har teorier om kunders behov vid produktinköp använts. Med produkt avses i denna studie Sirius hemmamatcher. För att finna svar på vilka behov som finns hos Sirius publik har en enkätundersökning utförts på Studenternas i samband med matchen mellan Sirius och Degerfors den 4: e augusti. Resultaten som framkom i studien tyder på att det finns en rad olika behov som är viktiga. Själva fotbollens kvalité samt atmosfären och stämningen runt omkring är väldigt betydelsefulla behov för publiken. Vidare är arenafaciliteterna viktiga. Fotbollen ska även uppfylla behovet av underhållning och fungera som en social mötesplats. Att känna passion samt delaktighet i Sirius med- och motgångar är ytterligare starka behov. Sammanfattningsvis kan det sägas att fotboll inte bara är fotboll, utan det kan ses som ett socialt nöje inom vilket en mängd känslor uttrycks. Uppsatsresultaten kan med fördel användas som riktlinjer då marknadsföring och utformning av matchevenemang ska genomföras inom Sirius fotboll.

Studien syftar till att undersöka 86 sent anlända ungdomars resultat i form av betyg och taxerad inkomst av tjänst. Studiens kvantitativa deskriptiva del problematiseras genom en pedagogisk kunskapsfilosofisk diskussion. Fler kvinnor än män har valt teoretiska studier medan fler män satsar på yrkesinriktade studier. Kvinnorna studerar i större omfattning vidare inom vuxenutbildningen än männen. Det är fler män än kvinnor som har en taxerad inkomst av tjänst på över 100 000 tusen kronor. Det går inte att dra några långtgående slutsatser när det gäller de sent anlända ungdomarnas resultat i form av betyg och egen försörjning då den viktigaste variabeln tidigare utbildning saknas och heller inte går att få fram. Det finns heller ingen kvantitativ forskning eller statistik som gäller sent anlända ungdomar att jämföra med. Synen på elever med utländsk bakgrund påverkar tolkningen av elevernas resultat. Skolan och arbetsmarknaden är inte fria från social degradering, diskriminering eller segregering och läroplanerna ger uttryck för svensk etnocentrism. Kunskap är relativt oreflekterad i skolans läroplaner och föreskrifter. För att skapa en skola som står i samklang med varje individs behov av kunskap kan kunskapsfilosofiska teorier vara användbara. I studien problematiseras resultaten med hjälp av Aristoteles tredelning av kunskap: episteme, techne och fronesis. Studien tar även upp ett antal stora frågor att reflektera över som kan ge förutsättningar för sent anlända ungdomar att nå framgång i skolan och på arbetsmarknaden. Reflektionerna och diskussionerna bör inkludera olika röster, inte minst underprivilegierade gruppers.

Originally presented as the author's Thesis (Ph. D.)--University of California, Berkeley, 1987. / Includes bibliographical references (p. 238-244).

Thesis--Cologne. / Bibliography: p. 188-197.