Genom en kvalitativ undersökning har före detta IVIK-elevers upplevelser och tankar kring deras inledande tid i Sverige undersökts, för att se vilka företeelser, personer och händelser som har varit betydelsefulla för ungdomarna då de kommit till ett nytt land med en kultur olik den i deras hemländer. Undersökningen är baserad på intervjuer med kuratorn för introduktionsskolan i Uppsala, samt tre elever som kommer från olika delar av världen och som alla har gått på IVIK. Studien visar att språket är en nyckelfaktor för att kunna skapa nya relationer med andra människor, vilket är en mycket central och viktig del i ungdomarna liv. Fritidsaktiviteter är därefter den faktor som avgör hur väl ungdomarna trivs i det nya landet. Uppsatsens undersökning har analyserats med hjälp av bland annat interaktionistiska teorier, samt termer som integration och socialisering.

Denna rapport beskriver hur sent anlända elever på Individuella programmet introduktionskurs för invandrare tänker och känner inför sin framtid och då med tanke på hur deras bakgrund och nusituation ser ut. Detta genom intervjuer med sex elever på IVIK. Dessa elever har bara varit i Sverige mellan ett till tre år och för att även kunna se deras möjligheter och begränsningar försöker vi beskriva hur IVIK ser ut och fungerar bland annat genom intervjuer med en skolledare och en studievägledare. IVIK-elevernas största begränsning är det svenska språket och detta minskar möjligheterna för dem att gå på ett nationellt gymnasieprogram, vidareutbilda sig och därefter få ett arbete. IVIK-eleverna är optimistiska inför framtiden och de ser fler möjligheter här i Sverige än i sitt hemland. Det finns olika lösningar för att bättre hjälpa IVIK-eleverna och detta till exempel genom att låta dem praktisera på olika arbetsplatser, bli undervisade i vissa ämnen på modersmålet och att olika personer utifrån besöker dem till exempel studievägledaren.