<p>Denna studie går ut på att se hur två svenska som andraspråkslärare på IVIK arbetar och stöttar sina elevers språkutveckling. För att få svar på detta har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare och elever samt observationer.</p><p>Resultatet visar att två behöriga svenska som andraspråkslärares undervisning både har likheter och olikheter. Innehållsmässigt ser undervisningen ganska likartad ut medan lektionsuppläggen kan i viss mån skiljer dem åt. När det gäller stöttande av elevernas språkutveckling, brinner lärarna för sina yrken och gör allt för att hjälpa eleverna att utvecklas.</p><p>Studien har gjort mig medveten om att man som svenska som andraspråkslärare kan använda sig av olika metoder men fortfarande gynna elevernas språkutveckling. Det viktigt att alltid individualisera undervisningen efter varje enskild elevs kunskaper, behov och förutsättningar. Lärarens engagemang och kompetens spelar stor roll för undervisningen. Positiva och engagerade lärare påverkar elevernas syn på skola och utbildning. Detta medför att eleverna tycker att det är roligt att gå till skolan och utveckla sitt språk så att de kan integreras och bli en del av det svenska samhället.</p>

<p>Abstract</p><p>Syfte</p><p>Syftet med denna studie var att studera fyra lärares uppfattningar om andraspråksbedömning inom ämnet svenska som andraspråk. Bakgrunden till undersökningen är svårigheterna med att bedöma språkkunskaper och språkutveckling. Ett specifikt problemområde är bedömningen av språknivåer vid inplacering och gruppering av elever som börjar studera svenska som andraspråk på individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK), men även bedömningen i den löpande undervisningen. Fokus riktades på det arbetssätt eller de underlag som tillämpades vid bedömning och möjliga sätt att utveckla bedömningsprocessen.</p><p>Metod</p><p>Den metod som tillämpades var halvstrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra lärare som arbetade med att undervisa i svenska som andraspråk på ett IVIK-program. Intervjuerna föregicks av en provintervju och merparten av frågorna hämtades från en samtalsguide utgiven av Myndigheten för skolutveckling.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visade att de underlag för bedömningar som användes var främst elevernas prestationer i det dagliga arbetet. Samtliga lärare efterfrågade gemensamma prov vid främst inplacering, men även under läsårets gång. Lärarna föreslog ett utökat samarbete inom arbetslaget, tydligare och konkreta mål och nivåer, samt ett enklare språk i bedömningsförfarandet för att utveckla bedömningarna på programmet. Lärarna såg stora fördelar med att eleverna själva bedömer sin egen förmåga, men elevernas varierande skolbakgrund och det faktum att målen kommuniceras på elevernas andraspråk, gör bedömningarna svåra.</p>

<p>This work deals with the introductory course for immigrants (<em>Introduktionskurs för invandrare – IVIK</em>) in the Swedish municipalities. I have studied how the participants in this education are brought into a Swedish understanding of religion, both in the formal <em>SO</em> (social studies) and when it comes to informal transferring of values.</p><p>I have interviewed teachers and school leaders, interviews which I have then analysed.</p><p>To understand the educational environment, I have used Antonio Gramsci´s theory of hegemony, as I perceive it, as well as Michel Foucault´s ideas of power and knowledge.</p><p>I have found that fostering into a “Swedish” view on religion appears in the education, implicitly as well as explicitly, though the informants tend to have an ambivalent opinion as to how this should be carried out, and to which extent.</p> / <p>Detta examensarbete handlar om Introduktionskurs för invandrare (IVIK). Jag har undersökt hur eleverna i denna undervisning undervisas in i en svensk förståelse av religion, både i den formella undervisningen i Samhällsorienterande ämnen (SO) och mera informellt fostrande.</p><p>Jag har intervjuat lärare och skolansvariga, intervjuer som jag sedan analyserat.</p><p>För att förstå undervisningsmiljön har jag använt en självständig tolkning av Antonio Gramscis teori om hegemoni samt Foucaults idéer om makt och kunskap.</p><p>Fostran till ”svensk” syn på religion förekommer i undervisningen både implicit och explicit men att synen på <em>hur</em> och <em>hur mycket</em> är mera ambivalent.</p>

This work deals with the introductory course for immigrants (Introduktionskurs för invandrare – IVIK) in the Swedish municipalities. I have studied how the participants in this education are brought into a Swedish understanding of religion, both in the formal SO (social studies) and when it comes to informal transferring of values. I have interviewed teachers and school leaders, interviews which I have then analysed. To understand the educational environment, I have used Antonio Gramsci´s theory of hegemony, as I perceive it, as well as Michel Foucault´s ideas of power and knowledge. I have found that fostering into a “Swedish” view on religion appears in the education, implicitly as well as explicitly, though the informants tend to have an ambivalent opinion as to how this should be carried out, and to which extent. / Detta examensarbete handlar om Introduktionskurs för invandrare (IVIK). Jag har undersökt hur eleverna i denna undervisning undervisas in i en svensk förståelse av religion, både i den formella undervisningen i Samhällsorienterande ämnen (SO) och mera informellt fostrande. Jag har intervjuat lärare och skolansvariga, intervjuer som jag sedan analyserat. För att förstå undervisningsmiljön har jag använt en självständig tolkning av Antonio Gramscis teori om hegemoni samt Foucaults idéer om makt och kunskap. Fostran till ”svensk” syn på religion förekommer i undervisningen både implicit och explicit men att synen på hur och hur mycket är mera ambivalent.

Abstract Syfte Syftet med denna studie var att studera fyra lärares uppfattningar om andraspråksbedömning inom ämnet svenska som andraspråk. Bakgrunden till undersökningen är svårigheterna med att bedöma språkkunskaper och språkutveckling. Ett specifikt problemområde är bedömningen av språknivåer vid inplacering och gruppering av elever som börjar studera svenska som andraspråk på individuella programmets introduktionskurs för invandrare (IVIK), men även bedömningen i den löpande undervisningen. Fokus riktades på det arbetssätt eller de underlag som tillämpades vid bedömning och möjliga sätt att utveckla bedömningsprocessen. Metod Den metod som tillämpades var halvstrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra lärare som arbetade med att undervisa i svenska som andraspråk på ett IVIK-program. Intervjuerna föregicks av en provintervju och merparten av frågorna hämtades från en samtalsguide utgiven av Myndigheten för skolutveckling. Resultat Resultaten visade att de underlag för bedömningar som användes var främst elevernas prestationer i det dagliga arbetet. Samtliga lärare efterfrågade gemensamma prov vid främst inplacering, men även under läsårets gång. Lärarna föreslog ett utökat samarbete inom arbetslaget, tydligare och konkreta mål och nivåer, samt ett enklare språk i bedömningsförfarandet för att utveckla bedömningarna på programmet. Lärarna såg stora fördelar med att eleverna själva bedömer sin egen förmåga, men elevernas varierande skolbakgrund och det faktum att målen kommuniceras på elevernas andraspråk, gör bedömningarna svåra.

Denna studie går ut på att se hur två svenska som andraspråkslärare på IVIK arbetar och stöttar sina elevers språkutveckling. För att få svar på detta har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med lärare och elever samt observationer. Resultatet visar att två behöriga svenska som andraspråkslärares undervisning både har likheter och olikheter. Innehållsmässigt ser undervisningen ganska likartad ut medan lektionsuppläggen kan i viss mån skiljer dem åt. När det gäller stöttande av elevernas språkutveckling, brinner lärarna för sina yrken och gör allt för att hjälpa eleverna att utvecklas. Studien har gjort mig medveten om att man som svenska som andraspråkslärare kan använda sig av olika metoder men fortfarande gynna elevernas språkutveckling. Det viktigt att alltid individualisera undervisningen efter varje enskild elevs kunskaper, behov och förutsättningar. Lärarens engagemang och kompetens spelar stor roll för undervisningen. Positiva och engagerade lärare påverkar elevernas syn på skola och utbildning. Detta medför att eleverna tycker att det är roligt att gå till skolan och utveckla sitt språk så att de kan integreras och bli en del av det svenska samhället.