<p>Detta arbete kommer att handla om hur fosterbarn känner inför framtiden och om det är skillnad i</p><p>vad det gäller framtidsdrömmar hos barn som växer upp med sina biologiska föräldrar. Vi har</p><p>tittat på vissa lagar som gäller vid fosterhemsplacering, socialtjänstlagen och LVU, och på hur</p><p>socialen arbetar med fosterbarn, och deras uppfattning av om fosterbarn har annorlunda</p><p>framtidsdrömmar till skillnad från ungdomar som växt upp med sina biologiska föräldrar. Vi har</p><p>också intervjuat vuxna som har växt upp i fosterfamilj och hur deras framtidsdrömmar såg ut då.</p><p>Genom ett kvalitativt fältarbete fick vi en bild av att olika ungdomar har olika framtidsdrömmar</p><p>beroende på vilken grundtrygghet de har. Innan arbete startade trodde vi inte att vi skulle få så</p><p>olika svar som vi fick under våra intervjuer, gällande framtidsdrömmar hos ungdomar som växt</p><p>upp i fosterfamilj och de som växt upp med sina biologiska föräldrar. Men vi kom fram till att det</p><p>finns en tydlig skillnad.</p>

Detta arbete kommer att handla om hur fosterbarn känner inför framtiden och om det är skillnad i vad det gäller framtidsdrömmar hos barn som växer upp med sina biologiska föräldrar. Vi har tittat på vissa lagar som gäller vid fosterhemsplacering, socialtjänstlagen och LVU, och på hur socialen arbetar med fosterbarn, och deras uppfattning av om fosterbarn har annorlunda framtidsdrömmar till skillnad från ungdomar som växt upp med sina biologiska föräldrar. Vi har också intervjuat vuxna som har växt upp i fosterfamilj och hur deras framtidsdrömmar såg ut då. Genom ett kvalitativt fältarbete fick vi en bild av att olika ungdomar har olika framtidsdrömmar beroende på vilken grundtrygghet de har. Innan arbete startade trodde vi inte att vi skulle få så olika svar som vi fick under våra intervjuer, gällande framtidsdrömmar hos ungdomar som växt upp i fosterfamilj och de som växt upp med sina biologiska föräldrar. Men vi kom fram till att det finns en tydlig skillnad.

No description available.

<p>Många ungdomar immigrerar med eller utan sina föräldrar till Sverige varje år. Deras livssituationer är olika; de kommer från olika kulturer, från olika länder och har alla olika bakgrund. Detta är en kvalitativ studie som gjorts på fyra elever på IVIK med syftet att studera framtidsföreställningar och motivationen för att få en bild av deras framtida val och beslut för utbildning och yrke. Resultatet visar att de fyra eleverna vill och har som mål att läsa på högskolan men de är osäkra på vad de vill läsa. Social tillhörighet, genus och intresse är faktorer som påverkar studie- och yrkesval. Motivationen ser olika ut hos dessa elever men alla delar samma mål, att studera på högskolan.</p> / <p>Many young people are immigrating with or without their parents to Sweden every year. Their life situations are different; they come from different cultures, different countries and have all different backgrounds. This is a qualitative study of four students at IVIK to study their future performances and motivation to get a picture of their future choices and decisions on education and occupation. The result shows that the four students aims to study in high school and university but they are uncertain about what they want to study. Social inclusion, gender and interest are the factors that affect the study and career choices. The motivation is different for these students, but all share the same objectives, to study at the University.</p>

Många ungdomar immigrerar med eller utan sina föräldrar till Sverige varje år. Deras livssituationer är olika; de kommer från olika kulturer, från olika länder och har alla olika bakgrund. Detta är en kvalitativ studie som gjorts på fyra elever på IVIK med syftet att studera framtidsföreställningar och motivationen för att få en bild av deras framtida val och beslut för utbildning och yrke. Resultatet visar att de fyra eleverna vill och har som mål att läsa på högskolan men de är osäkra på vad de vill läsa. Social tillhörighet, genus och intresse är faktorer som påverkar studie- och yrkesval. Motivationen ser olika ut hos dessa elever men alla delar samma mål, att studera på högskolan. / Many young people are immigrating with or without their parents to Sweden every year. Their life situations are different; they come from different cultures, different countries and have all different backgrounds. This is a qualitative study of four students at IVIK to study their future performances and motivation to get a picture of their future choices and decisions on education and occupation. The result shows that the four students aims to study in high school and university but they are uncertain about what they want to study. Social inclusion, gender and interest are the factors that affect the study and career choices. The motivation is different for these students, but all share the same objectives, to study at the University.

<p>Syften med studien var att:</p><ul><li>Undersöka hur barnen, som kom från olika religiös och etnisk<strong> </strong>bakgrund, förhöll sig till existentiella frågor och hur förhållandena mellan barn och vuxna med olika religiös bakgrund fungerade i skolan.</li><li>Genomföra ett serietecknarprojekt för att ge barnen möjligheter att uttrycka och arbeta med existentiella frågor och till följd av detta hoppades vi att barnen skulle uppleva en ökad känsla av sammanhang och mening. Vi hoppades också att det kunde skapa större förståelse mellan olika religiösa och etniska grupper.</li></ul><p>Frågorna vi ställde oss var följande:</p><ul type="disc"><li>Vilka är de olika uttrycken för religion bland barn i en skola i centrala Accra, Ghana och hur kan de förstås styrka känslan av samband och mening i barnens liv?</li><li>Hur är den nuvarande situationen när det gäller tolerans och förståelse mellan barn med olika religiös och etnisk bakgrund?</li><li>Kan ett serieprojekt påverka barnens möjligheter att skapa en känsla av sammanhang och mening i tillvaron och bidra till att öka förståelsen mellan barnen?</li></ul> / Studenterna har skrivit uppsatsen gemensamt, men på olika fördjupningsnivå, dvs. C-nivå (Hanna Öhrman) resp. D-nivå (Eva Gyberg).

Syften med studien var att: Undersöka hur barnen, som kom från olika religiös och etnisk bakgrund, förhöll sig till existentiella frågor och hur förhållandena mellan barn och vuxna med olika religiös bakgrund fungerade i skolan. Genomföra ett serietecknarprojekt för att ge barnen möjligheter att uttrycka och arbeta med existentiella frågor och till följd av detta hoppades vi att barnen skulle uppleva en ökad känsla av sammanhang och mening. Vi hoppades också att det kunde skapa större förståelse mellan olika religiösa och etniska grupper. Frågorna vi ställde oss var följande: <ul type="disc">Vilka är de olika uttrycken för religion bland barn i en skola i centrala Accra, Ghana och hur kan de förstås styrka känslan av samband och mening i barnens liv? Hur är den nuvarande situationen när det gäller tolerans och förståelse mellan barn med olika religiös och etnisk bakgrund? Kan ett serieprojekt påverka barnens möjligheter att skapa en känsla av sammanhang och mening i tillvaron och bidra till att öka förståelsen mellan barnen? / Studenterna har skrivit uppsatsen gemensamt, men på olika fördjupningsnivå, dvs. C-nivå (Hanna Öhrman) resp. D-nivå (Eva Gyberg).