<p>Detta arbete kommer att handla om hur fosterbarn känner inför framtiden och om det är skillnad i</p><p>vad det gäller framtidsdrömmar hos barn som växer upp med sina biologiska föräldrar. Vi har</p><p>tittat på vissa lagar som gäller vid fosterhemsplacering, socialtjänstlagen och LVU, och på hur</p><p>socialen arbetar med fosterbarn, och deras uppfattning av om fosterbarn har annorlunda</p><p>framtidsdrömmar till skillnad från ungdomar som växt upp med sina biologiska föräldrar. Vi har</p><p>också intervjuat vuxna som har växt upp i fosterfamilj och hur deras framtidsdrömmar såg ut då.</p><p>Genom ett kvalitativt fältarbete fick vi en bild av att olika ungdomar har olika framtidsdrömmar</p><p>beroende på vilken grundtrygghet de har. Innan arbete startade trodde vi inte att vi skulle få så</p><p>olika svar som vi fick under våra intervjuer, gällande framtidsdrömmar hos ungdomar som växt</p><p>upp i fosterfamilj och de som växt upp med sina biologiska föräldrar. Men vi kom fram till att det</p><p>finns en tydlig skillnad.</p>

Detta arbete kommer att handla om hur fosterbarn känner inför framtiden och om det är skillnad i vad det gäller framtidsdrömmar hos barn som växer upp med sina biologiska föräldrar. Vi har tittat på vissa lagar som gäller vid fosterhemsplacering, socialtjänstlagen och LVU, och på hur socialen arbetar med fosterbarn, och deras uppfattning av om fosterbarn har annorlunda framtidsdrömmar till skillnad från ungdomar som växt upp med sina biologiska föräldrar. Vi har också intervjuat vuxna som har växt upp i fosterfamilj och hur deras framtidsdrömmar såg ut då. Genom ett kvalitativt fältarbete fick vi en bild av att olika ungdomar har olika framtidsdrömmar beroende på vilken grundtrygghet de har. Innan arbete startade trodde vi inte att vi skulle få så olika svar som vi fick under våra intervjuer, gällande framtidsdrömmar hos ungdomar som växt upp i fosterfamilj och de som växt upp med sina biologiska föräldrar. Men vi kom fram till att det finns en tydlig skillnad.

<p>Meningen med denna studie var att låta de biologiska barnen i familjehemmet komma till tals om hur de upplevde uppväxten i ett familjehem och hur uppväxtförhållanden har påverkat dem som vuxna. För att besvara studiens syfte har vi använt oss av tidigare forskning inom det valda ämnesområdet. Vi valde en halvstrukturerad intervjumetod med öppna underfrågor där intervjuguiden var vårt underlag för våra samtal. Respondenterna inledde med en liten berättelse av sin uppväxt. Därefter övergick intervjun till att vara strukturerad med en öppen rörlighet i både frågor och svar. Analysmetoden vi valde var tematisk där ämnes områden skrevs ner och underfrågor sorterades in under rätt ämnesområde, för att få struktur i arbetet och kunna sammanställa analysen. Undersökningen gjordes ur ett vuxenperspektiv och vi intervjuade två kvinnor och två män med olika familjehemsbakgrund. Männen var uppvuxna med ett familjehemssyskon och kvinnorna med flera familjehemssyskon samtidigt. I studien framkom att flickorna hade fått ta ett större ansvar om sig själv och hade haft förväntningar på sig att vara förstående i många situationer vilket inte pojkarna upplevde att det förväntats av dem. Flickorna hade känt sig i skymundan och känt av rivalitet till sina familjehemssyskon medan pojkarna tog den plats de behövde och hade alltid känt sig delaktig i familjen. Flickorna hade önskat mer tid och uppmärksamhet av sina föräldrar medan pojkarna upplevde att de fått den tid och uppmärksamhet de behövde av sina föräldrar.  Vi kom fram till att det inte går finna någon generell förklaring till hur uppväxten i ett familjehem upplevs, men att de biologiska barnen har det gemensamt att de hjälper familjen genom stöttning och kan många gånger känna oro för sina föräldrar. De problem och svårigheter som uppkommer i ett familjehem får de biologiska barnen många gånger ta del av, vilket kan vara en förklaring på en tidig intellektuell åldersutveckling. De biologiska barnens uppväxtförhållanden påverkar dem till att bli omsorgsgivande med en empatisk förmåga för andra människor i vuxen ålder.</p>

Meningen med denna studie var att låta de biologiska barnen i familjehemmet komma till tals om hur de upplevde uppväxten i ett familjehem och hur uppväxtförhållanden har påverkat dem som vuxna. För att besvara studiens syfte har vi använt oss av tidigare forskning inom det valda ämnesområdet. Vi valde en halvstrukturerad intervjumetod med öppna underfrågor där intervjuguiden var vårt underlag för våra samtal. Respondenterna inledde med en liten berättelse av sin uppväxt. Därefter övergick intervjun till att vara strukturerad med en öppen rörlighet i både frågor och svar. Analysmetoden vi valde var tematisk där ämnes områden skrevs ner och underfrågor sorterades in under rätt ämnesområde, för att få struktur i arbetet och kunna sammanställa analysen. Undersökningen gjordes ur ett vuxenperspektiv och vi intervjuade två kvinnor och två män med olika familjehemsbakgrund. Männen var uppvuxna med ett familjehemssyskon och kvinnorna med flera familjehemssyskon samtidigt. I studien framkom att flickorna hade fått ta ett större ansvar om sig själv och hade haft förväntningar på sig att vara förstående i många situationer vilket inte pojkarna upplevde att det förväntats av dem. Flickorna hade känt sig i skymundan och känt av rivalitet till sina familjehemssyskon medan pojkarna tog den plats de behövde och hade alltid känt sig delaktig i familjen. Flickorna hade önskat mer tid och uppmärksamhet av sina föräldrar medan pojkarna upplevde att de fått den tid och uppmärksamhet de behövde av sina föräldrar.  Vi kom fram till att det inte går finna någon generell förklaring till hur uppväxten i ett familjehem upplevs, men att de biologiska barnen har det gemensamt att de hjälper familjen genom stöttning och kan många gånger känna oro för sina föräldrar. De problem och svårigheter som uppkommer i ett familjehem får de biologiska barnen många gånger ta del av, vilket kan vara en förklaring på en tidig intellektuell åldersutveckling. De biologiska barnens uppväxtförhållanden påverkar dem till att bli omsorgsgivande med en empatisk förmåga för andra människor i vuxen ålder.

No description available.

En placering sker för att ett barn är i behov av att låna en familj för att få en trygg uppväxt och i detta kan det finnas biologiska barn. Vad händer med dem? Tidigare forskning presenterar en brist på uppmärksamhet åt de biologiska barnen från både forskare och yrkesaktiva. Syftet med denna studie är att undersöka biologiska barns upplevelser i att ha haft föräldrar som varit familjehem under deras uppväxt men även hur de ser på den egna kontakten med socialtjänsten. I en kvalitativ intervjustudie har vi sökt svar hos fem olika personer som idag är mellan 21-47 år men som under sin uppväxt hade föräldrar som var familjehem. Vi har genomfört semistrukturerade intervjuer och analyserat resultatet med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studien bekräftar en brist av uppmärksamhet från socialtjänsten gentemot de biologiska barnen som den tidigare forskningen visat. Det framkommer även att intervjupersonerna har olika upplevelser men gemensamt har de tagit med sig positiva erfarenheter av detta. Resultatet av denna studie är att olika upplevelser kan ge samma erfarenhet.

Titel: Att växa upp med fostersyskon – en studie om upplevelsen av att växa upp med fostersyskon som biologiskt barn i ett familjehem. Författare: Bettina Eriksson och Johanna Bergh Syftet med den här studien var att undersöka de biologiska barnens upplevelser av att växt upp med fostersyskon, vilken inverkan det haft på deras liv och hur det har påverkat relationerna inom familjen. Vi har genomfört fem kvalitativa intervjuer med kvinnor som idag är vuxna. Vi har analyserat materialet genom systemteori och ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. Vi kom fram till att de biologiska barnen hade en övervägande positiv syn på sin uppväxt. De upplevde att de har fått en ökad förståelse, en ökad empati och insikter de annars inte skulle tilldelats sig, vilket de upplevde som positivt. Det som påtalas och återkommer i flera av respondenternas berättelser var att de har fått mindre med tid med sina föräldrar efter dem blivit familjehem. Något som påtalas och eftersöks av respondenterna är att de ville vara mer delaktiga och sedda av socialtjänsten. Kontakten med socialtjänsten har varit mycket bristfällig. En slutsats som vi gör i studien är att de biologiska barnen inte alls uppmärksammats av socialtjänsten. Nyckelord: familjehem, biologiska barn, familjehemsplacerat barn, fostersyskon / Title: Growing up with foster sibling – a study about the experience of growing up with foster sibling as a biological child in a family home Authors: Bettina Eriksson och Johanna Bergh The purpose of this study was to investigate the biological children experiences of growing up with foster sibling, what impact it had on their lives and how it has affected the relationships within the family. We have conducted five interviews with women who today are adults. We have analyzed the material through system theory and the symbolic interactionist perspective. We concluded that the children had a predominantly positive view of his upbringing. They felt that they have gained a greater understanding, greater empathy and insight they would not otherwise assign to, which they perceived as positive. What was reported and repeated in several of the respondent’s stories is that they have had less time whit their parents after becoming family home. What was objected and sought by the respondent was that they want to be more involved and seen by social service. The contact with the social service has been very inadequate. The conclusion that we do in this study is that the biological children did not get attention of social service Keywords: Family home, biological child, family home placement child, foster sibling

The purpose of this study is to illustrate how family home secretaries are discussing the conditions and importance of the biological children in foster families. Through this we want to gain an understanding of the subject and contribute with knowledge that can generate further research. Previous research shows that biological children are under prioritized in foster care. We were curious about what foster care secretary’s actually do for this group of individuals in their work. To get this information we interviewed six social workers who works with foster care. Our six informants were located in different municipalities in southern Sweden. The theoretical perspective we used were the norm of the core family, from private to public and the last theory we used were risk- and protection factors. The qualitative method for the study was semi- structured interviews that we transcribed and coded for our results. The results shows that the biological children gets often overridden due to the lack of resources and that the different municipalities argue differently about the need to support the biological children. The biological children in fosterfamilies has an important roll and meaning for the fosterchildren’s wellbeeing. Another result show that familychanges affects the biological children but the social workers dont’t reflect about that.

Uppsatsen "Att leva med bonussyskon – Om de biologiska barnens situation i familjehemmen" ur ett föräldra- samt professionellt perspektiv är utförd och skriven av Annie Dahlbom. Denna studie syftar till att få kunskap om de biologiska barnens situation och behov i familjehemmen. Följande frågeställningar har ställts : Hur ser familjehemsföräldrar och familjehemssekreterare på de biologiska barnens delaktighet och roll? Vilka upplevelser och erfarenheter får biologiska barn i och med familjens uppdrag? Har biologiska barn ett behov av stöd och hjälp för sin egen del och i så fall hur? Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på semistrukturerade intervjuer med familjehemssekreterare samt familjehemsföräldrar. Studiens resultat visar att biologiska barn i familjehem anses ha en betydelsefull roll för uppdraget och är i hög grad delaktiga i den dagliga vården av det placerade barnet. Familjehemmets egna barn har ingen delaktighet vid möten eller i kontakten med socialtjänsten. Upplevelserna av att fungera som familjehem är av både positiv och negativ karaktär där förlorad tid med föräldrar samt goda och nyttiga kunskaper är exempel på sådana. Samtliga informanter tror att någon form av gruppverksamhet skulle vara ett bra forum för de biologiska barnen. / This essey "living with bonus siblings- Biological children’s situation within their family’s work as a foster family" have been written and executed by Annie Dahlbom. The purpose of this essay is to understand the biological situation within their family’s work as a foster family. How will the biological children react on their family’s mission? I want to gain knowledge about how these children’s participation takes place within the separate parts of their family’s work. Is there a need for shoring and help for foster homes own children according to their situation? The following questions have been asked to fulfill the purpose of this study: How do foster parents and professionals describe the biological children's participation and role? What experiences have biological children in the family's mission? Have biological children need support and help for their own part, and if so, how? This study is qualitative in nature and based on semi-structured interviews with professionals and foster parents.The results demonstrate that the biological children of the foster family have a significant role in the mission and is heavily involved in the daily care of the child is placed. The foster family’s own children have no involvement in meetings or in contact with social services. The experiences of serving as foster homes are both positive and negative character where lost time with parents as well as good and useful knowledge is examples of such. All respondents believe that some form of group activity would be a good forum for the biological children.

Studien gjordes i syfte att undersöka hur familjehemsföräldrar kan uppleva att deras uppdrag som familjehem påverkar dem själva, deras biologiska barn och deras relationer. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med två grupper innehållande fem familjehemsföräldrar i varje grupp. Fokusgrupperna bestod av fem kvinnor och fem män emellan 33 och 61 år. En intervjuguide och en mindre enkät skapades och användes under intervjuerna som spelades in på ljudfiler. Databearbetningen bestod av en fenomenologisk, hermeneutisk analysmetod. Analysen gav tre slutliga teman: kommunikationens betydelse inom familjehemmet och i dess kontakt med omvärlden utanför hemmet; familjehemsuppdragets positiva och negativa påverkan på grundfamiljens relationer inom och utom familjen och familjehemsuppdragets positiva och negativa effekter på personlig och psykologisk utveckling hos föräldrar och biologiska barn i familjehem. Kommunikation och är ett centralt begrepp i livsvärlden för de i studien deltagande familjehemsföräldrarna. Relationer och psykologisk utveckling påverkas både positiv och negativt. Resultaten i studien är i linje med tidigare forskning och kommunikation, gränssättning och empati visade sig vara användbara verktyg i uppdraget som familjehem för föräldrarna i studien. Uppsatsen generar en modell som fick namnet Familjehemsdynamik. Modellen beskriver vilka effekter uppdraget som familjehem kan ha på individerna i grundfamiljen. / The study was done in order to investigate how foster parents experience how foster care affects themselves, their biological children and their relationships. Focus group interviews were conducted with two groups of five foster parents in each group. The focus groups consisted of five women and five men between 33 and 61 years old. An interview guide and a smaller survey was created and used during the interviews that were recorded on audio files. Data processing consisted of a phenomenological, hermeneutic analysis. The analysis gave three final themes: the importance of communication within the foster home and in their contact with the world outside the home; the impact of foster care on the biological children and their parents' relations within and outside the foster home and the positive and negative impact on personal and psychological development on parents and biological children in foster homes. Communication is a central concept in the foster carers everyday life. Relationships and psychological development is influenced both positively and negatively. The results of the study are in line with previous research. Communication, boundaries and empathy are key elements in foster care. The paper generated a model named Fostering care family dynamics. The model describes potential effects of fostering on the individuals in the biological family.