Titel: Att växa upp med fostersyskon – en studie om upplevelsen av att växa upp med fostersyskon som biologiskt barn i ett familjehem. Författare: Bettina Eriksson och Johanna Bergh Syftet med den här studien var att undersöka de biologiska barnens upplevelser av att växt upp med fostersyskon, vilken inverkan det haft på deras liv och hur det har påverkat relationerna inom familjen. Vi har genomfört fem kvalitativa intervjuer med kvinnor som idag är vuxna. Vi har analyserat materialet genom systemteori och ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv. Vi kom fram till att de biologiska barnen hade en övervägande positiv syn på sin uppväxt. De upplevde att de har fått en ökad förståelse, en ökad empati och insikter de annars inte skulle tilldelats sig, vilket de upplevde som positivt. Det som påtalas och återkommer i flera av respondenternas berättelser var att de har fått mindre med tid med sina föräldrar efter dem blivit familjehem. Något som påtalas och eftersöks av respondenterna är att de ville vara mer delaktiga och sedda av socialtjänsten. Kontakten med socialtjänsten har varit mycket bristfällig. En slutsats som vi gör i studien är att de biologiska barnen inte alls uppmärksammats av socialtjänsten. Nyckelord: familjehem, biologiska barn, familjehemsplacerat barn, fostersyskon / Title: Growing up with foster sibling – a study about the experience of growing up with foster sibling as a biological child in a family home Authors: Bettina Eriksson och Johanna Bergh The purpose of this study was to investigate the biological children experiences of growing up with foster sibling, what impact it had on their lives and how it has affected the relationships within the family. We have conducted five interviews with women who today are adults. We have analyzed the material through system theory and the symbolic interactionist perspective. We concluded that the children had a predominantly positive view of his upbringing. They felt that they have gained a greater understanding, greater empathy and insight they would not otherwise assign to, which they perceived as positive. What was reported and repeated in several of the respondent’s stories is that they have had less time whit their parents after becoming family home. What was objected and sought by the respondent was that they want to be more involved and seen by social service. The contact with the social service has been very inadequate. The conclusion that we do in this study is that the biological children did not get attention of social service Keywords: Family home, biological child, family home placement child, foster sibling

Barn inom samhällets barn- och ungdomsvård, däribland familjehemsplacerade barn, är mer utsatta för sexuella risker än andra. Familjehemsföräldrar har således en viktig roll att kunna möta de placerade barnen och på olika sätt samtala om sexualitet. Genom kvalitativa intervjuer och tematisk analys undersöker denna studie fyra familjehemsföräldrars förhållningssätt till och förståelse av samtal om sexualitet med det placerade barnet. Den teoretiska analysen utgår från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och kombineras med teori om sexuella script, teori om sexuella värdehierarkier samt systemperspektivet. Resultatet visade att underlättande strategier såsom platsen och situationen var av stor betydelse för samtal om sexualitet. Familjehemsföräldrarna ville i samtal om sexualitet förmedla öppenhet och tillgänglighet gentemot barnet. I samtal om sexualitet var familjehemsföräldrarna särskilt angelägna om att förmedla kunskap om samtycke och egna och andras gränser, bland annat eftersom en del placerade barn inte har fått lära sig om detta i sina ursprungliga familjer. Vidare visar resultatet att de placerade barnens sexualitet var nära sammanbunden med risker. Genomgående uttryckte familjehemsföräldrarna en balansgång i samtal om sexualitet som handlar om porr, risker och ursprungliga föräldrar. I samtalen om porr skapades en balansgång mellan viljan att vara en motvikt till porren och risken för att skuldbelägga ungdomen som konsumerade den. I samtal om risker uttryckte familjehemsföräldrarna en balansgång mellan viljan att samtala om risker, och oro för att skrämma barnet. En ytterligare balansgång uppstod när familjehemsföräldrarna ville förmedla ett annat sexuellt script än det som barnen lärt sig från sina ursprungliga föräldrar, med risk att påverka barnen negativt.